Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
943
Marshall—Marsilius
944
nerna ingick M. 1217 det fördrag, varigenom
inbördeskriget upphörde. Han har med rätta
blivit kallad »en av medeltidens ädlaste
kri-garstatsmän». V. S-g.
Marshall [mäjal], Alfred, engelsk
nationalekonom (1842 26/7—1924 13/7). Blev 1868
föreläsare i moralvetenskap vid Cambridges
univ., 1877 rektor för University college i
Bristol och var 1885—1908 prof, i
nationalekonomi i Cambridge. M. utgav bl. a.
»Eco-nomics of industry» (1879; flera uppl.; i
samarbete med sin hustru), standardverket
»Principles of economics», I (1890; 6:e uppl.
1910), »Elements of economics», I (1892; 4:e
uppl. 1908; ett sammandrag av
»Principles»), »Money, credit and commerce» (1923).
— M. sökte att på den klassiska skolans
grundval uppbygga ett modernt ekonomiskt
lärosystem. I fråga om värdets bestämmande
intar M. en mellanställning mellan Ricardo
och den klassiska produktionskostnadsteorien
samt Jevons med dennes gränsnytteteori.
Produktionskostnadsprincipen och
gränsnytte-principen äro för honom beståndsdelar av en
och samma alltbehärskande lag om tillgång
och efterfrågan. M:s prisbildningslära
innefattar en skarpt och noggrant genomförd
analys av tillgång och efterfrågan. Satsen
om att jordräntan ej ingår i
produktionskostnaderna modifieras och fullständigas av M.,
som väsentligt vidgar räntebegreppet:
över-skottsinkomst från andra källor än naturens
fria gåvor är quasirent, och »konsumentränta»
el. »konsumenternas överskott» kallas
skillnaden mellan det pris, som en person betalar
för en nyttighet, och det, som han skulle
varit villig att betala hellre än att vara den
förutan. M. intog en, även etiskt betonad,
socialreformatorisk hållning samt lade stor
vikt vid arbetarnas intellektuella höjande.
Mot fackföreningsväsendet och kooperationen
ställde han sig i stort sett sympatisk. I
tullfrågan var han frihandlare, särskilt
beträffande Storbritannien. M. var led. av sv.
Vet.-akad. (1911). — Litt.: »Memorials of A. M.»,
utg. av A. C. Pigou (1925). E. H. T.*
Marshall [mä’Jol], John, amerikansk
jurist och statsman (1755—-1835). Deltog i
frihetskriget, blev sedermera advokat och intog
snart en ledande ställning i Virginias
lagstiftande församling. M. vistades 1797—98 i
Paris som en av president Adams’ tre
»com-missioners» för uppgörelse med Frankrike.
• 1799 blev han led. av kongressens
representanthus, var 1800—01 utrikesminister och
från 1801 president i högsta
unionsdomsto-len i Washington. Som sådan utövade han
genom sina utlåtanden i författningsfrågor
ett mycket stort politiskt inflytande. M.
skrev en biogr. över Washington (5 bd, 1804
—07; 2:a uppl. 1832). Litt.: A. B. Magruder.
»J. M.» (1885). (V. S-g.)
Marshall [mä^ol], William Calder,
engelsk skulptör (1813—94). Studerade i
hemlandet och i Italien, utförde behagfulla
idealfigurer samt monumentalstatyer: Jenner
(London), Wellington (i S:t Paulskyrkan där),
Robert Peel (i Manchester) m. fl. G-g N.
Marshall [mä’Jøl], sir William Raine,
engelsk militär (f. 1865). Deltog i
striderna vid Indiens n. v. gräns 1897—98 och
i sydafrikanska kriget 1899—-1902. Under
världskriget var M. brigadchef i
Gallipoli-fälttåget, fördelningschef på Salonikifronten
1916 och tog som armékårschef en verksam del
i operationerna i Mesopotamien från sept.
1916. Han blev generallöjtnant 1917. S. å.
blev M. överbefälhavare efter general Maude
och förde fälttåget till ett lyckligt slut. Han
var 1920—23 chef för s. armén i Indien och
avgick ur aktiv tjänst 1924. M. B-dt.
Marshallöarna [ty. ma^jal-, eng. mä^ol-],
japansk ögrupp i Mikronesien, Stilla havet,
mellan ung. 4° och 15° n. br. samt 161° och
172° ö. Igd; 415 kvkm, 9.325 infödda inv.
(kanaker), omkr. 300 japaner (1928). M.
omfatta 867 större och mindre atollöar; i v.
ligger huvudön, Jaluit (se d. o.). Klimatet
är hett och fuktigt, årsmedeltemp. 26,5° C,
årlig nederbörd mer än 4,000 mm.
Växtvärlden och djurvärlden äro artfattiga. Omkr. 18
kvkm kokospalmplantager. Export av copra.
— M. besöktes trol. av spanjorer 1529,
återupptäcktes först 1788 av engelsmännen
Marshall och Gilbert, annekterades 1885 av
Tyskland som protektorat. M. blevo 1919 japanskt
mandatområde.
Marshska provet [mä’/-], ett av den
engelske kemisten James Marsh (1790—1846)
uppfunnet arsenikprov (se d. o.).
Marsilia quadrifoliata (t. v.) och Pilularia
globuli-fera. s sporokarper.
Marsiliäceae, en till
vattenormbunkarna {Uydropterides} hörande
ormbunks-familj, som omfattar små, i bottnen rotade
sumpväxter med krypande rotstock.
Spor-gömmen av två slag, inneslutande antingen
stora (makro-) el. små (mikro-)sporer, bägge
slagen till stort antal förenade i en tjock
-väggig s. k. spor frukt (spor ok a rp).
Släktet Marsilia har långskaftade blad,
liknande dem hos harsyran (Oxalis), skenbart
fyrfingrade, med sömnrörelser. Flera arters
sporfrukter äro ätliga, t. ex. M. salvatrix. I
Sverige finnes Pilularia globulifera, klot- el.
f u r g r ä s, med trådsmala, i knoppen
inrullade blad och klotrunda, håriga, oskaftade
sporfrukter i bladvecken. N.S-s.
Marsilius från Padova, italiensk
för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
