Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
981
Maskformiga bihanget—Maskin- och redskapsprovningsanstalter
982
servers uppställningsplatser m. m. maskeras,
och uniformen ges en färg, som föga avsticker
mot terrängens. Flygvapnets utveckling under
världskriget nödgade till anordnande av
skydd mot insyn från luften, och u-båtarnas
härjningar sökte man motverka genom att
måla fartygen så, att de blevo mindre
synliga (se bild). Under världskriget infördes för
m. det franska uttrycket camouflage (se
d. o.). L. af P.
Maskformiga bihanget, se Blindtarmen.
Maskfrö, Flos cinae, utgöres av de små,
ännu outslagna blomkorgarna av Artemisia
cina (se Malörtsläktet). Holkfjällen
innehålla en flyktig, aromatisk olja. Däri ingår
s a n t o n i n (se d. o.). M. är ett i Europa
sedan medeltiden (genom korstågen) känt
medel mot inälvsmaskar. Mot spolmask, Ascaris
lumbricoides, använder man numera ej m.
utan i regel s a n t o n i n k a k o r. C. G. S.
Hona av Ichthyophis glutinosus med ägg.
Ett maskgroddjur,
Ichthyo-phis glutinosus. A embryo,
B larv.
Maskgroddjur, Gymnophio’na, en ordn. av
groddjuren (se d. o.), omfattande masklika,
blinda, fullständigt
extremitetlösa,
tropiska djur, som borra
gångar i fuktig jord
och leva av smärre
ryggradslösa djur. Den
ringlade huden
innehåller små benplåtar,
trumhinna och
trum-håla saknas, och
endast den högra
lungan är utvecklad. De
största arterna kunna
bli meterlånga. Äggen
utvecklas i fuktig jord, och hos många arter
bära fostren innanför äggskalet tre par stora
gälar. T. P.
Maskinaggregat, enhetlig grupp av
samverkande maskiner, t. ex. vattenturbin med
direkt kopplad elektrisk generator. G. H-r.
Maskinavdelning. 1. (Sjöv.) Se
Maskinistofficerare. — 2. (Järnv.) Den
avd. inom förvaltningen, som svarar för
järnvägens rullande materiel, byggnader och
verkstäder för detta — vid Statens järnvägar
driftverkstäderna men ej huvudverkstäderna.
Maskindagbok, dagbok, som enl. sjölagen
skall såsom bihang till skeppsdagboken föras
på maskindrivet fartyg, som avgår till andra
orter utom Sverige än de vid Östersjön belägna
samt orter i Danmark och Norge hitom
Ska-gens fyr och Lindesnes. I m. skall uppgivas
förråd av kol och andra maskinförnödenheter
vid avgång, förbrukningen per dygn härav
samt vad eljest rör maskinens gång och
skötsel. Jfr Skeppsdagbok. Ax. L.
Maskine’11, maskin-, mekanisk.
Maskineri betecknar dels dets. som maskin,
dels en kombination av flera maskiner till ett
samverkande helt (t. ex. fartygsmaskineri).
Jfr Maskinaggregat. G. H-r.
I teatertekniken är m. den mekaniska
apparat, varmed dekorationer skötas,
förändringar utföras och sceneffekter åstadkommas;
i äldre epik och dramatik ingripandet av
övernaturliga väsen i handlingen. R-n B.
Maskinförsäkring, se Försäkring, sp.
269.
Maskingevär, se Kulspruta.
Maskiningenjör, maskintekniskt verksam
ingenjör; järnv., se Maskin sektion.
Maskininspektör, järnv., ingenjör vid
maskinsektion, underordnad maskiningenjören.
M. ordnar bl. a. lokomotivtjänster och
lokomotivpersonalens tjänstgöring. Vid vissa
verkstäder omhänderhas den omedelbara
arbetsledningen av en m. F. P.
Maskini’st, den, som handhar den direkta
skötseln och vården av en maskinanläggning,
särskilt i fråga om kraftmaskiner. — För rätt
att tjänstgöra som m. i befälsställning
(maskinbefäl) på svenskt handelsfartyg erfordras
viss kompetens, som förvärvas genom praktisk
tjänstgöring, efterföljd av examen vid
navigationsskola. Det personliga behörighetsbeviset
kallas maskinist b re v. Jfr
Navigationsskola.
Maskinistföreningen, se Svenska
mask ini stförbundet.
Maskinistofficerare. På 1830-talet
anställdes vid flottans station i Stockholm en
övermaskinist och en övermästare.
Befattningarna sammanfördes 1838 till en för
överinseendet av stationens verkstäder och
utbildning av maskinister. 1840 överfördes denna
tjänsts innehavare och en ingenjör till
underlöjtnanter vid Flottans mekaniska kår som
m. Då mariningenjörstaten bildades 1867,
överflyttades en del av m. till denna, övriga
indrogos, och då flottans maskinister ökades,
bildades en särskild maskiniststat, som
1884 överfördes till underofficerspersonalen
och ställdes på helt militär fot. Fr. o. m.
1911 ändrades namnet till
maskinavdelningen, som nu (1930) omfattar flottans
samtliga skepps-, torped- och
undervattensbåtmaskinister inom de olika
underofficers-graderna. Inom flottans sjömanskårer finnes
även en maskinavdelning, omfattande
flottans skepps-, torped- och.
undervattensbåt-eldare inom manskapsgraderna. Motsv.
organisation finnes inom kustartilleriet. Inom
maskinavdelningarna utbildas vissa till
särskild tjänst, näml, elektriker, motorskötare,
flygplanmekaniker och dykare. ö-g.
Maskinmänniska, benämning för mekaniska
apparater, som återge mänskligt tal, på order
utföra rörelser o. s. v. Se R o b o t.
Maskin- och redskapsprovningsanstalter,
Statens. 1897 inrättades maskin- och
red-skapsprovningar enl. av Lantbruksstyrelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
