Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
995
Massaker—Masseter
996
m:s höga militära organisation, byggd på
allmän värnplikt. Krigarna bildade den stående
hären och fingo ej gifta sig, så länge de
voro kvar i denna. Vapnen utgöras av det
bekanta långa vackra spjutet, sköld, svärd
och klubba. Kvinnorna bära tunga
prydnader av metalltråd kring armar, ben och hals.
M. delas i stammar och dessa i släkter.
Ett gemensamt överhuvud finnes (oZ oiboni),
men han är mera en religiös personlighet och
högste medicinman än regerande
överhövding. M. tro på ett högsta väsende, en
himmels- och regngudomlighet. Några av deras
myter visa överensstämmelser med G. T:s
(reminiscenser från abessinsk kristendom?).
Den tyske forskaren Merker tillskriver m.
semitisk härkomst. Andra forskare ha ännu
ej kunnat finna bekräftelse på hans
uppgifter. Litt.: A. 0. Hollis, »The masai, their
language and folklore» (1905); M. Merker,
»Die Masai» (2:a uppl. 1910). K. G. L.
Massa’ker, nedgörande av en mängd
människor, blodbad.
Massalongo [-lå’rjgå], Abramo (B a r t h
o-1 o m æ u s), italiensk botanist, paleontolog
(1824—60). Blev 1849 jur. dr i Padova men
ägnade sig därefter åt naturvetenskaperna.
Hans arbeten behandla huvudsakl. lavarna
och de fossila växterna. Han var en av de
första, som på allvar använde mikroskopet
vid lavarnas undersökning. (Th. H-e.)
Massaua [-ä’oa], Mas au a, Massawa,
förnämsta handels- och hamnstaden i it.
kolonien Eritrea (jfr d. o.), vid Röda havets s. v.
kust, innanför Dahlaköarna; 12,275 inv. (1923),
därav 350 européer, mest italienare. Den äldre
stadsdelen ligger på korallön M., innanför
vilken hamnen är belägen. Husen äro
huvudsakl. byggda av korallträ. Hamnen anlöptes
1928 av 1,569 fartyg om 635,931 ton. Omkr.
80 % av koloniens utrikeshandel gå över M.
Importen värderades 1928 till 195,627,391 lire
(bomulls- och sidenvaror m. m.), exporten till
93,712,746 lire (hudar, kokosnötter, kaffe,
pärlor m. m.). M. har reguljär
ångbåtsför-bindelse med Genua och Trieste; järnväg till
Agordat. — M. besattes 1885 av
italienarna och var koloniens huvudstad till 1900.
Massaved, rundvirke för tillverkning av
trä- och pappersmassa.
Massé, Félix Marie Victor, fransk
tonsättare (1822—84), 1860 kormästare vid
Stora operan i Paris och 1866—80
komposi-tionsprof. vid konservatoriet. Framträdde
som kompositör mest med komiska operor,
bland vilka en del vunnit berömmelse, såsom
»La chanteuse voilée» (1850; »Den beslöjade
sångerskan», Sthlm 1868) och »Les noces de
Jeannette» (1853; »Jeannettes bröllop», Sthlm
1855). Småningom övergick M. till
Offen-bachs operettstil; av hans senare operor vann
»Paul et Virginie» (1876; Sthlm 1886) en
viss övergående framgång; han utgav även
solosånger. T. N.
Masséna [masena’], André, fransk
marskalk, hertig av Rivoli, furste av Essling
(1758—1817). Föddes i Nizza, inträdde 1775
i franska armén, lämnade tjänsten som
underofficer 1789 men återinträdde under
revolutionen och blev redan 1793 general. M.
vann stora framgångar på den norditalienska
krigsskådeplatsen och segrade under 1796—
97 års fälttåg vid Rivoli. 1799 opererade han
mot österrikare och ryssar i Schweiz och
räddade genom segern vid Zürich Frankrike från
invasion. Ät Bonaparte, som kallade M.
l’en-fant gäté de la
vic-toire, segerns
bortskämda barn,
försvarade han 1800 Genua.
1804 blev han
marskalk, stred 1805 i
Italien mot ärkehertig
Karl, besatte 1806
Neapel och deltog i
1807 års fälttåg. 1809
avvärjde han en
katastrof vid
Aspern—Essling och sändes 1810
till Pyreneiska
halvön, men här svek
krigslyckan sin forne gunstling, och M.
brukades ej mera i aktiv tjänst. 1813 blev han
kommendant i Marseille och Toulon, höll sig
under de »hundra dagarna» neutral och
misstroddes därför både av Napoleon och
Bourbonerna. M. var en av sin samtids
skickligaste krigare, dock mindre framstående som
strateg. Hans »Mémoires» äro utg. av J. B.
F. Koch (7 bd & atlas, 1848—50); se även E.
Gachot, »Histoire militaire de M.» (3 bd, 1901
—13), och J. Giraud (P. Sabor), »M. et sa
famille» (1925; går till 1794). A. A-t.
Massenet [masnä’], Ju le s É m i le F r
é-d é r i c, fransk tonsättare (1842—1912), elev
av Reber och Thomas vid konservatoriet i
Paris. Var 1878—96 kompositionsprof. vid
konservatoriet och
anslöt sig till
Wagner-riktningen utan att
uppge sitt eget rent
franska kynne (av
alla Wagnerlärjungar
var han avgjort den
självständigaste).
Särskilt älskade han
»bibellegenden» (en
förening av oratorium
och musikdrama) och
skrev flera operor
med biblisk handling:
»Marie-Magdeleine»
(1873), »Éve» (1875), »La vierge» (1879),
»Hé-rodiade» (1881) m. fl.; av rena oratorier
märkes »La terre promise» (1900); av operor blevo
de berömdaste »Manon» (1884; Sthlm 1896),
»Werther» (1892; Sthlm 1904), »Thafs» (1894;
Sthlm 1912), »La navarraise» (1894;
»Navar-resiskan», Sthlm 1895). — M:s memoarer,
»Souvenirs d’un musicien», ha utgivits av X.
Leroux (1912). T. N.
Massöra, utföra massage (se d. o.).
Masset [masä’], Nicolas Jean Jacques,
belgisk operasångare och sångpedagog (1811—
1903). Var 1839—45 tenorsångare vid
Opéra-comique i Paris, sedan i Italien och Spanien,
1853—87 sånglärare vid konservatoriet i
Paris och vann stort anseende som skicklig
pedagog. Av hans många lärjungar märkas
Kristina Nilsson och Signe Hebbe. T. N.
Masseter (grek, masetér, den tuggande), den
platta, rektangulära muskel, som hos
människan i vardera kinden sträcker sig mellan
okbågen och yttre ytan av underkäken till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
