Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Masseter - Massey, William Ferguson - Massformig - Massif central - Massilia - Massillon, Jean Baptiste - Massimi, ätt - Massinger, Philip - Massingham, Henry William - Massis, Henri - Massiv - Masskorsband - Masson, David - Masson, Frédéric - Massora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
997
Massey—Massöra
998
dennas nedre kant. Den är en kraftig
tugg-muskel. G. v. D.*
Massey [mä’si], William Ferguson,
premiärminister i Nya Zeeland (1856—1925).
Var född på Irland,
emigrerade 1870 till
Nya Zeeland och blev
där jordbrukare. M.
invaldes 1894 i
öar-nas parlament, blev
snart oppositionens
ledare och var från
1912 till sin död chef
för den flera gånger
ombildade regeringen.
Vid fredskonferensen i
Paris genomdrev M.,
att Samoa skulle
stanna i brittisk
besitt
ning, och hade stort inflytande vid
fastställandet av principerna för krigsskadeståndens
storlek.
Massformig, geol-, se Struktur.
Massi’1 central [-sätraTj, fr., se Franska
central massivet.
Massilia, romerskt namn på Marseille.
Massillon [masijä’], Jean Bap tis te,
fransk andlig vältalare (1663—1742), ingick
1681 i oratoriemunkarnas kongregation,
kallades 1704 av Ludvig XIV till hovpredikant
och blev 1717 biskop i Clermont. Hans
predikningar utmärkas av enkelhet, klarhet,
sedligt allvar och varm känsla. Berömda äro
M:s under namnet »Petit carème» (tr. i
många uppl.) kända fastlagspredikningar
inför den åttaårige Ludvig XV. Hans samlade
predikningar utgåvos 1745—49 (15 bd). Litt.:
Biogr. av E. A. Blampignon (1879; suppl.
1891); L. Pauthe, »M., sa prédication sous
Louis XIV et sous Louis XV» (1908). (E. Nwn.)
Ma’ssimi, romersk adelsätt, mest känd för
sitt ståtliga palats, Palazzo Massimi alle
co-lonne i Rom, påbörjat 1535 av Peruzzi.
Massinger [mä’sind$o], Philip, engelsk
dramatiker (1583—1640), studerade i Oxford
1602—06, ägnade sig därefter under mestadels
obekanta förhållanden åt dramatik i London.
M. samarbetade även
med andra
dramatiker (Fletcher, Dekker
etc.). De dramer, som
voro skrivna av M. och
Fletcher gemensamt,
utgåvos i blott den
senares namn. Endast
14 av de nu bevarade
utgåvos som
författade av M. ensam. Man
känner dessutom
titlarna på flera av M.
ensam el. i förening
med andra skrivna
stycken, som nu gått förlorade. Han var en
mycket produktiv skådespelsförfattare med
starkt sinne för struktur och dramatisk
stegring. Hans formbehandling står högt. Man
tror sig hos M. kunna iakttaga starka
katolska sympatier. »The virgin martyr» (tr.
1622; tills, m. Dekker) är ett medeltida
mysteriespel, och i »The renegado» (1624)
utrustas en jesuitpräst med de största dygder.
Vidare märkas sorgespelet »The duke of
Mi
lan» (1623), »The bondman» (1624), »The
roman actor» (1629), »The fatal dowry» (1632;
tills, m. Field), den i sede- och lyxhistoriskt
hänseende märkliga komedien »The city
madam» (s. å.) samt »A new way to pay old
debts» (1633), som ännu uppföras. M:s dramer
äro utg. av bl. a. A. Symons (i urval; 2 bd,
1887—89). Litt.: A. H. Cruickshank, »P. M.»
(1920). S. B.L.
Massingham [mä’siijøm], H e n ry
William, engelsk tidningsman (1860—1924).
Började sin journalistiska ’bana i London
1883, medarbetade bl. a. i The Star och Daily
Chronicle, vars huvudred, han var 1895—991
(han nödgades avgå vid boerkrigets utbrott).
M. medarbetade sedan i Daily News och
grundade 1907 veckotidskriften The Nation,
som han ledde till 1923. Under världskriget
uppträdde han mot krigspsykosen; han anslöt
sig under sina sista år till arbetarpartiet och
medarbetade i The New Statesman. M. var
som tidningsman högt begåvad, orädd och av
ideell läggning. Ett urval av hans skrifter
utgavs av H. J. Massingham 1925. V. S-g-
Massis [-i’s], Henri, fransk kritiker (L
1886). M. tillhör det nationalistiska och
nykatolska lägret. Han har visat sig som en
stridbar kritiker med originella meningar om
sina samtida i »Jugements» (2 dir, 1923—24),
följda av »Reflexions sur 1’art du roman»
(1927). Under kriget bekämpade M. våldsamt
Rolland och pacifisterna. M. är f. n. en av den
politiskt-religiöst inställda franska kritikens
mest uppmärksammade pennor. Kj. S-g.
Massiv, fast och tät; stadig; tung;
alltigenom av samma ämne. 1. [Geo gr.) Se Berg,
sp. 1315. — 2. (Geol.) Benämning på sådana
större, sammanhängande massor av särskilt
granit el. andra djupbergarter (se,Bergart),
som (i motsats till gångar) ha täml. likartad
utsträckning i olika riktningar. N. Zn.
Masskorsband, se Korsband.
Masson [mä’søn], David, skotsk
litteraturhistoriker (1822—1907), prof, i vältalighet
och engelsk litteratur vid Edinburghs univ..
1865—95. Hans mest betydande verk är »Life
of John Milton» (6 bd, 1858—80), som
särskilt dröjer utförligt vid
tidsomständighe-terna. Miltons poetiska arbeten utgåvos aw
M. 1874—77.
Masson [masä’], Frédéric, fransk
historiker (1847—1923). M. tjänstgjorde 1866—80’
i krigsministeriets arkiv. Av hans detaljrika
arbeten, i mycket stödda på otryckt
material, behandlar
flertalet Napoleon I och
hans familj. Särskilt
märkas »Napoleon et
sa famille» (13 bd,
1897—1917),
»José-phine» (3 bd, 1899—
1901), »L’impératrice
Marie-Louise» (1902),
»Napoleon et son fils»
(1904), »Napoleon ä
Sainte-Hélène» (2 bd,
1911), monogr. om
Na-poleons ungdom (1907)
och hans moder (1919)
m. fl. M., som 1903 invaldes i Franska akad.,.
var från 1919 dess ständige sekr.
Massöra [-sä’ra], se Massoreter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
