Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1017
Matematiska tecken—Materialism
1018
nas huvudstäder. Den l:a hölls 1909 i
Stockholm, den 7 :e och senaste 1929 i Oslo. Hm.
Matematiska tecken. De matematiska
beteckningarna variera i stort sett från den
ene författaren till den andre och från den
ena avhandlingen till den andra, men en
viss stamgrupp av beteckningar har dock
blivit allmän egendom och behöver icke för
varje gång ånyo definieras. Bland
storhetsbeteckningarna gäller detta först
och främst om siffersystemet. Endast i
undantagsfall och efter särskild anmärkning
användas siffror som beteckning för andra
storheter, övriga storhetsbeteckningar bruka
i regel väljas så, att bekanta el. konstanta
tal återgivas med de första bokstäverna i
alfabetet (det grekiska el. det latinska), a, b, c,
a, fi, y .. obekanta och varierande storheter
med bokstäver mot alfabetets slut (x, y, z . ..).
Vid tryckning av formler bruka de små
(gemena) bokstäverna återges i kursiv typ,
de stora (versaler) antingen stående (så i
Frankrike) el. kursiva (Tyskland). Vissa
bokstäver användas så gott som uteslutande för
vissa storheter, ss. e och n. Operation
s-symbolerna, +, —, X, : o. s. v., äro
vanl. mera oföränderliga än
storhetsbeteckningarna. För detaljer hänvisas till bifogade
tabell. Om
funktionsbeteckningar-na se Funktion. Bruket av
parenteser för sammanfattande av ett uttryck till
ett helt, på vilket därefter ytterligare
operationer kunna äga rum, är mycket utbrett i
matematiska formler. Användandet av olika
slag av parenteser må åskådliggöras genom
följ, ex.: {z [(a?—a+b)2+i/2]—(a+å)}2
Matematiska tecken.
A
triangel
kvadrat
vinkel
grad 1
minut > exempel: 90° 40’ 30".
sekund J
parallell med
likformig »
kongruent »
vinkelrät mot
S
X eller
— eller l
alltså
addition exempel: a 4- b.
subtraktion » a — b.
multiplikation » aXb el. a-b el. ab.
division a : b.
d:o » eller “/&.
lika med a • b.
skild från » a^zb.
identisk med x> a = b.
större än b.
mindre än » a<jb.
större än eller
lika med a>b.
oändlig
rotutdragning > V a.
summa ^,n~ 1-f-2-1-3-f-... -f-
+ ».
fakultet » |_4_eller 4! = 1X2X
x3X4.
differentiation
integration
funktion av x
förhållandet mellan periferien och
diametern i en cirkel.
basen för det naturliga logaritmsystemet.
|__eller
d
/(x)
Matematiskt värde av en livförsäkring
kallas dess andel i den matematiskt beräknade
premiereserven. På grund av en
livförsäkrings m. beräknas dess återköpsvärde (se
Livförsäkring, sp. 42). T. B.
Mäter, lat., moder. — M. dolorösa, den
smärtfyllda modern, Maria, Jesu moder,
sörjande hans död.
Materia, M a t è r i e (lat. mate’ria,
mate’-ries), eg. urämne; ämne, den i rummet
förefintliga (rumfyllande) massan. — I vissa
filosofiska system är m. än det varande som
sådant (se Materialism), än det
ickevarande, än det möjliga, än det onda (se
Aristoteles, Nyplatonismen och
Platon). — M. sättes ofta i motsats till
form; hos Kant t. ex. äro sensationerna
sinnlighetens m., tid och rum dess form. G. O-a.
Materialisatiön, det fenomen vid
mediumis-tiska seanser, som från spiritistiskt håll
förklaras innebära, att en ande ikläder sig
kroppslig gestalt. Se Parapsykologi
och S p i r i t i s m. G. O-a.
Materialisera, förkroppsliga.
Materiali’sm. 1. Ontologisk m. är
den åsikten, att det varande som sådant är
av kroppslig natur. Motsatsen,
immateria-lism, förbinder sig vanl. (icke alltid) med
ontologisk idealism, enl. vilken det varande
som sådant är andligt. Alternativet
kropps-ligt-andligt är knappast fullt logiskt
berättigat men har i alla tider gjort sig
gällande. Även förmedlande åsikter finnas; se
Ontologi.
Hur avvisande än ett mer reflekterat
uppfattande må ställa sig till m., så har den dock
för det naiva tänkandet ett drag av
självklarhet. Den försokratiska filosofien är också
nästan helt materialistisk, mest reflekterat
hos Demokritos, som förklarar själen bestå
av ett särskilt slags atomer. Då med
sofis-terna och Sokrates etiska och
kunskapsteoretiska problem träda i förgrunden, medför
detta en uppfattning av det andliga som
något egenartat, vilken får uttryck i Platons
och Aristoteles’ idealistiska system. Efter
Aristoteles voro dock de ledande
tankeriktningarna stoicism och epikureism utpräglat
materialistiska; även Aristoteles’ egen skola
tenderade med Straton till m. Nyplatonismen
och självklart även den kristna filosofien
utgöra däremot en ny reaktion mot m. — I
nyare tid återupplivades på 1600-talet den
epikureiska m. av Gassendi, och under
inflytande av den nya naturvetenskapen, särskilt
Galileis läror, skapade Hobbes ett nytt
betydande materialistiskt system. — På
1700-talet sökte Hartley förklara
associationspro-cesserna ur underliggande nerv- och
hjärn-processer; hans lärjunge Priestley förklarade,
att tänkandet ä r hjärnprocesser. —
Kulturhistoriskt betydelsefull om än filosofiskt föga
originell är den franska upplysningstidens m.,
vars främsta namn äro La Mettrie och von
Holbach. — I Tyskland upplevde m. på
1850-talet en högkonjunktur under inflytande av
naturvetenskapens utveckling, en reaktion
mot den med Hegel kulminerande
transcen-dentalfilosofien. Mest kända äro Moleschott,
Vogt, Büchner och Czolbe.
M:s problem i nyare tid är mindre
ontologisk spekulation än en fråga efter
förhållan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
