Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1023
Matilda—Matlag
1024
»Dansen.» Målning av Henri Matisse 1910,
M. ceskä (1831), den sorbiska, Maéica serbska
(1847), den slovenska, Slovenska m. (1864),
och den polska, Maciem polska (1882). —
Dessutom ingår ordet i benämningar på
nationella skolföreningar. A-dJ.*
Matilda (eng. Maud), engelska furstinnor.
1. M., Vilhelm Erövrarens gemål (d. 1083).
2. M., Henrik I:s gemål (1080—1118),
dotter till konung Malcolm III av Skottland,
döptes till Eadgyth (Edit) men kallades efter
sitt giftermål 1100 M. Hon var asketisk och
välgörande samt blev kanoniserad.
3. M., vanl. kallad kejsarinnan M. (1102—
67), dotter till Henrik I och Matilda (se
ovan). M. blev 1114 g. m. kejsar Henrik V,
som dog 1125, och 1128 med Gottfrid
Planta-genet. Om hennes strider med sin kusin
Stefan av Blois se E n g 1 a n d, sp. 851. I sitt
föga lyckliga äktenskap med Gottfrid blev M.
mor till sedermera konung Henrik II. Hon
blev ånyo änka 1151.
4. M. avBoulogne, konung Stefans
gemål (omkr. 1103—52), understödde honom
energiskt i kampen mot kejsarinnan Matilda.
Matilda, markgrevinna av Toscana (1046—
1115), dotter till markgreve Bonifatius II (d.
1052). M. blev vid nio års ålder arvinge till
ett av Italiens rikaste land. Hon förmäldes
med hertig Gottfrid av Lothringen, men de
skildes 1071. M. vann beundran genom hög
bildning och överlägsna själsgåvor. Hon var
ivrig anhängare av påven Gregorius VII och
hans efterträdare och tog parti mot kejsar
Henrik IV. 1089 äktade hon av politiska skäl
den unge hertig Welf av Bayern. Sina gods
gav hon till påvestolen; efter hennes död
uppstod strid mellan påven och kejsaren om
arvet efter M. (M a t i 1 d i s k a arvet). Ty.
monogr. av A. Overmann (1893), eng. av Mary
E. Huddy (1905) och Nora Duff (1909).
Matilda, tyska furstinnor.
1. M. (M a t h i 1 d i s), tysk drottning,
Henrik I:s gemål (d. 968), av sachsisk ätt. M.
dog i det av henne stiftade klostret
Quedlin-burg och kanoniserades.
2. M., tysk kejsarinna, Henrik V:s gemål,
se M a t i i d a, engelska furstinnor, 3.
Matin [matä’], Le, morgontidning i Paris,
uppsatt 1884 av Alfred Edwards (1857
— 1914), främst nyhetstidning, ej
partibun-den men på senare år utpräglat
nationalistisk. Dess nuv. huvudredaktörer äro H. de
Jouvenel (se d. o.) och S. Lauzanne; uppl.
anges till omkr. 1 mill. ex.
Matiné, musikalisk, dramatisk tillställning
före middagen.
Matisse [mati’s], Henri Émile, fransk
målare (f. 1870). Utställde på 1890-talet
interiörer med figurer, porträtt och stilleben,
påverkades huvudsaki. av Cézanne, Gauguin
och van Gogh och blev
en av det moderna
måleriets
reformatorer i antirealistisk
riktning. Han
upparbetade vid tiden för
sekelskiftet ett eget
uttryckssätt, som enl.
hans eget yttrande
strävade till
»expres-sion» och som blivit
kallat
expressionism (se d. o.). M.
och hans krets
utställde i Paris på
Höstsalongen och på Independenternas
salong. Han vann till en början en exotisk
kundkrets, liksom hans elever under de tre
år han hade sin egen skola mestadels voro
icke-fransmän (vintern 1909—10 hade han 15
svenska elever samtidigt). På senare tid har
han mildrat sina maximer och med frisk blick
och målarglädje utfört bl. a. stämningar från
Medelhavsländerna. Är representerad i
Lux-embourgmuseet samt i Sverige — där han
1909 och senare haft specialutställningar —
av flera verk i Nationalmuseum och i
Göteborgs museum. G-g N.
Matjes-sill, se Sill.
Matjord, benämning på det översta, mer el.
mindre mullrika, av jordbruksredskapen
luckrade och omblandade, översta lagret av en
åker- el. trädgårdsjord. M. är rik på
kolloi-der, både av organisk (humusämnen, se d. o.)
och oorganisk (aluminiumföreningar m. m.)
natur. Dessa kolloider bilda en komplicerad
blandning, som förmår binda avsevärda
mängder vatten ävensom små mängder av i
markvätskan förekommande ioner och även gaser
ur markluften. M. är sålunda den del av
åkerjorden, som visar den starkaste
absorp-tionen (se Ma rk vä t ska). Den är, om
i gott skick, därför i vanliga fall relativt
rik på växtnäringsämnen och håller kvar
vatten trots sin luckra struktur. Dess
egenskaper bestämma till stor del åkerns bördighet.
Se Jordarter, sp. 1158. O. T-m.
Matko’wsky, Adalbert, tysk
skådespelare (1858—1909). Var 1877—86 anställd vid
hovteatern i Dresden, 1886—89 vid
Stadt-theater i Hamburg och från 1889 vid kungl.
teatern i Berlin. M. var sin tids store
hjälteskådespelare på tysk scen (Hamlet, Romeo,
Othello, Egmont, Faust, Götz von
Berliching-en, Wallenstein, Wilhelm Tell m. fl.). Han
hade ett flammande temperament och gav i
sin inspirerade framställning lika storslagna
som gripande uttryck åt hela skalan av
mänskliga lidelser. M. utgav 1895 två saml.
minnen från sina vidsträckta gästspelsresor,
»Exotisches» och »Eigenes, Fremdes». Litt.:
M. Grube, »M.» (1909); M. Härden, »Köpfe»
(1910); J. Bab, »Kainz und M.» (1912). G. K-g.
Matlag, hushåll som grund för utgörande
på landet av vissa äldre skatter, besvär o. dyl.
I samma mening brukas ordet rök. Med m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
