Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1037
Mattsson—Maude
1038
kompani av skandinaviska frivilliga,
avancerade själv till överste och deltog i kriget till
dess slut. M. var tre ggr statssekreterare i
Minnesota, 1881—83 amerikansk
generalkonsul i Kalkutta. M. utgav 1890 sina
»Minnen». O. A. L-r.*
Mattsson, Gustaf Otto, finländsk
publicist, författare (1873—1914). Blev 1906
docent i kemi vid Helsingfors univ. men drogs
redan tidigt till publicistiken. Han var 1907
med om att uppsätta
tidskriften Argus, blev
1911 huvudred, för
den av honom
grundade Dagens Tidning
och inträdde 1914
som medred. i Dagens
Press. Hans
mångsidiga kulturella
intressen och gedigna
såväl
naturvetenskapliga som
humanistiska bildning
förenades med stor
konstnärligt stilistisk
begåv
ning och sällsynt rik humor. M. utgav
reseskildringarna »En sommarfärd till de
lyckliga öarna» (1907) och »En herre for till
Zanzibar» (1914). Hans »Valda skrifter» ha
utgivits i 11 bd (1915 ff.). — Litt.: E. Hjelt,
»G. M.» (1920); E. Kihlman, »Svensk
nutids-dikt i Finland» (1928). G-r C.
Maturitétsexamen, mogenhets-, d. v. s.
studentexamen.
Matutln, morgongudstjänst, se B r e v i
a-r i u m.
Matvje’jev, Artamon Sergjejevitj,
rysk bojar (omkr. 1625—82), under tsar Alexej
chef för utrikeskansliet och tsarens rådgivare.
M. var en av den västerländska riktningens
främsta förespråkare, förvisades efter Alexejs
död och dödades vid ett streltseruppror.
Sonen Andrej Artamonovitj M. (1666—
1728), en av Peter I:s skickligaste
kultur-främjare i västerländsk anda, var bl. a.
sändebud i England maj 1707—juli 1708 och
president i justitiekollegiet 1719—27. A-dJ.*
Ma’tzen, Henning, dansk rättslärd och
politiker (1840—1910). Född i Sönderjylland,
blev M. cand. jur. 1864, prof, i lagkunskap
1870 och 1879 jur. hedersdr, allt vid
Köpenhamns univ. M:s
huvudverk äro »Den
danske statsforfatnings-ret» (3 bd, 1881—88;
4:e uppl. 1908—10),
»Forelæsninger over
den danske tingsret»
(1882), »Den nordiske
tingsret» (i Nordisk
Betsencyclopædi, II,
1880), »Haandbog i
den danske kirkeret»
(1891; tills, m. J.
Timm), »Forelæsninger
over den danske rets-
historie» (1893—97), »Forelæsninger over den
positive folkeret» (1900). M. var från 1899
medl. av Permanenta skiljedomstolen i Haag
och domare i flera viktiga internationella
tvistefrågor. Han tog ivrig del i den
juridiska diskussionen om det dansk-tyska mel-
lanhavandet i Slesvig. I politiken spelade
han en betydande roll, i det att hans lära
om monarkens rättigheter och de
provisoriska finanslagarnas laglighet bildade den
teoretiska grundvalen för Estrups politik.
Från 1879 led. av landstinget, var M. dess
ordf. 1894—1902. Han ägde utpräglad
agitatorisk och organisatorisk begåvning och var
en av högerns verksammaste ledare och
talare. P. E-t.
Maubeuge [måbo’^], stad i fr. dep. Nord,
vid Sambre, omkr. 4 km från belg. gränsen,
vid stambanan Paris—M.; 23,338 inv. (1926).
Staden är centrum för metallindustrien i
Sambres dalgång. — M. avträddes till
Frankrike genom freden i Nijmegen 1678 och var
sedan Vaubans tid en viktig gränsfästning,
senare dock försummad. Vid världskrigets
utbrott voro endast ett fort och några
mel-lanverk av modern konstruktion.
Besättningen under general Fournier var omkr.
35,000 man men av Iinderhaltig beskaffenhet
(territorialtrupper). 25—27 aug. 1914
inneslöts fästningen av 7 :e tyska
reservkåren (von Zwehl). Beskjutningen började 29
aug. Verken på anfallsfronten stormades 5—7
sept., och fästningen kapitulerade, varvid
32,700 osårade fångar föllo i segrarens
händer. General Fournier ställdes inför
krigsrätt men frikändes. 9 nov. 1918 besattes
fästningen av engelsmännen. L. af P.
Mauch, Karl, tysk forskningsresande (1837
—75), kom 1863 till Sydafrika, där han 1867
upptäckte Mashonalands guldfält och 1871
ruinerna i Zimbabwe (se d. o.).
Mauclair [måklä’r], C a m i 11 e, fransk
författare (f. 1872). Efter sin debut som lyriker
i symbolistisk anda har M. särskilt gjort sig
ett namn som själfull essäist på olika
områden. Efter Goncourternas mönster har han
skrivit utsökta monogr. över flera
1700-tals-konstnärer — Fragonard (1904), Greuze
(1906) och Watteau (1921). I »La
ville-lumière» (1904) har han behandlat Paris som
konststad. M. har även skrivit litterära
monogr. om bl. a. Charles Baudelaire (1917)
och Paul Adam (1921), vartill komma ett par
volymer »Essais sur 1’amour» (1912 ff.) samt
minnesanteckningar, »Princes de 1’esprit»
(1920) och »Servitude et grandeur littéraires»
(1922). Biogr. av G. Aubry (1905); jfr A.
Gide, »Prétextes» (1913), och G. Castrén,
»Studier och kritiker» (1918). Kj. S-g.
Maud [mäd] Charlotta Maria
Viktoria, norsk drottning (f. 1869 2®/n), yngsta
dotter till Edvard VII och Alexandra av
Storbritannien, förmäld 22 juli 1896 med sin
kusin, dåv. prins Karl av Danmark,
sedermera konung Håkon
VII av Norge. Se
Håkon, norska
konungar, 8.
Maude [mäd], sir
Stanley, engelsk
fältherre (1864-1917).
Deltog i
sydafrikanska kriget 1899—1902,
blev vid världskrigets
utbrott som överste
placerad i 3:e
armékårens stab, blev chef
(på västfronten) för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
