Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1039
Maudexpeditionen—Maupassant
1040
14.-e infanteribrigaden hösten 1914, för 13:e
fördelningen på Gallipolihalvön aug. 1915,
sändes till krigsskådeplatsen i Mesopotamien
i början av 1916, blev chef för 3:e armékåren
där juli 1916 och överbefälhavare på denna
krigsskådeplats sept. s. å. Han förde detta
befäl med stor utmärkelse, återtog Kut
el-Amara febr. 1917 och intog Bagdad mars s. å.
samt vidgade och befäste sin ställning. M.
utnämndes 1917 till generallöjtnant. M. B-dt.
Maudexpeditionen [måd], se
Polarexpeditioner.
Maugham [måm],WilliamSomerset,
engelsk författare (f. 1874). Har haft stor
framgång i England
med komedier och
dramer, bl. a. »Lady
Fre-derick» (1907; uppf. i
Sthlm 1909), »Jack
Straw» (1908), »Mrs.
Dot» (s. å.; uppf. i
Öthlml911), »The land
of promise» (1914),
»Love in a cottage»
(1918), »Cæsar’s wife»
och »Home and
beau-ty» (1919), »The
un-known» (1920), »The
circle» (1921; uppf. i
Sthlm 1922) och »East of Suez» (1922; uppf.
i Sthlm 1923). Flera romaner av M. finnas i
sv. övers. S. B. L.
Maui [mao’i], ö bland Hawaiiöarna
(se d. o.).
MåuJbronn, stad i Württemberg,
Neckar-kretsen; 1,435 inv. (1925); mest bekant för
sitt forna cistercienskloster, en av Tysklands
vackraste klosteranläggningar, gr. 1137,
restaur. på 1800-talet, med en berömd korsgång.
— IM. hölls 1564 ett religionssamtal,
Collo-quium Maulbronnense, där man förgäves sökte
utjämna olikheterna mellan lutersk och
reformert nattvardslära. 1576 framlades på ett
konvent där den s. k. Maulbronnformeln,
Formula Maulbronnensis, ett förarbete till
Kon-kordieformeln. Jfr H. H. Ehrler, »Kloster M.»
(1925).
Maulde la Clavière [må’ld la klavia’r],
Marie Alphonse René de, fransk
historiker (1848—1902). Var 1874—78
underprefekt, ägnade sig sedan åt historisk forskning
och behandlade särskilt medeltidens sista
århundraden. M. skrev bl. a. »Histoire de Louis
XII» (3 bd, 1889—92) och som dennas forts,
(bd 4—6) det för diplomatiens historia
synnerligen värdefulla arbetet »La diplomatie au
temps de Machiavel» (3 bd, 1892—93) samt
»Louise de Savoie et Frangois I» (1895). Han
stiftade 1887 Société d’histoire diplomatique
samt var detta samfunds generalsekr. och red.
av dess tidskrift t. o. m. 1899.
Maulmein [mälmaPn], stad i Burma, se
M o u 1 m e i n.
Mauna Kea [mau’na kä’a], Mauna Loa
[-lå’a], se Hawaiiöarna, sp. 649.
Maund [mänd], eng., indisk handelsvikt,
mycket växlande efter olika orter och varor,
som brittisk-ostindisk tullvikt = 100
engelska pound troyvikt = 822/7 pd avoirdupois
= 37,324 kg, medan faktorimaund är
= 742/3 pd avoirdupois = 33,868 kg. Jfr
Indien, sp. 517.
Maunoury [månorij, Michel Joseph,
fransk militär, marskalk efter sin död (1847
-—1923). Blev souschef i generalstaben 1904,
divisionsgeneral 1906, chef för
krigshögskolan 1908, armékårschef 1909 och var
militärguvernör i Paris 1910—12. M. blev 1914 chef
för Lorrainearmén men förflyttades aug. s. å.
till trakten av Montdidier—Amiens för att
ta befäl över den nybildade 6:e armén (se
Belgisk-franska fronten, sp. 1155).
Genom armékårens framryckning mot tyska
härens högra flank (1 :a armén, v. Kluck) 5
sept. 1914 och genom de på grund därav
uppkomna striderna, slaget vid (floden) Ourcq,
förbereddes den vändning av händelsernas
lopp till fransmännens fördel, som
bekräftades genom slaget vid Marne. M. blev mars
1915 svårt sårad och måste nedlägga sitt
befäl. Litt.: L. Rousset, »Les grands chefs
de l’armée frangaise» (1923). M. B-dt.
Maupassant [måpasä’], Guy de, fransk
författare (1850 5/s—93 0/7). Var ättling av
en gammal lothringsk adelsfamilj, som bosatt
sig i Normandie, deltog i kriget 1870—71 och
tjänstgjorde i olika
ministerier. Han
debuterade 1880 med en
diktsamling, »Des
vers», och publicerade
s. å. i Zolas Soirées
de Médan den
briljanta krigsnovellen
»Boule de suif», vars
hänsynslösa cynism
med ens gjorde honom
till en storhet i det
naturalistiska lägret.
Under de närmast följ,
tio åren skrev han och
utgav omkr. 300 noveller och sex romaner, en
fantastisk arbetsprestation, som visserligen
gjorde honom världsberömd men också
ruinerade hans andliga hälsa. Sina sista år
till-bragte M. efter upprepade självmordsförsök
på en asyl för obotligt sinnessjuka. — Det
är särskilt i novellens konst, som M. uppnått
mästerskap. Genom sin fräna psykologiska
realism, handlingens anekdotiska
tillspetsning och uttryckets precisa slagkraft
framstår han som en modern ättelägg till de
medeltida fabliådiktarna, men bakom hans
radikala människoförakt och svarta pessimism,
förenad med en rent animalisk livslust, ligger
en sårad idealitet på lur. Bland hans
novellsamlingar, omkr. ett tjugutal, många helt el.
delvis övers, till svenska, må nämnas »La
maison Tellier» (1881; »Huset Tellier», 1927,
övers, av Hj. Söderberg), »M:lle Fifi» (1882;
sv. övers. 1909), »Les contes de la Bécasse»
(1883), »Clair de lune» (1884), »Contes du
jour et de la nuit» (1885), »La petite Roque»
(1886; »Lilla Roque», 1924), »Le Horla» (1887;
sv. övers, av S. Siwertz 1927), vars
mystiskt visionära karaktär redan förebådar
sinnessjukdomen, samt »La main gauche»
(1889); postumt ha utgivits bl. a. »Le
père Milon» (1899; »Gubben Milon», s. å.)
och »Les dimanches d’un bourgeois de Paris»
(1900). Hans romaner, som stå på ett lika
högt konstnärligt plan, äro »Une vie» (1883;
»Ett lif», 1884), »Bel-ami» (1885;
»Qvinno-gunst», 1901, »Bel-ami», 1923), vars hjälte, en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
