Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maurer, Georg Ludwig von - Maurer, Konrad von - Mauretanien (Afrikas norra kust) - Mauretanien (Västafrika) - Mauriac, François - Maurice, sir Frederick Barton - Maurice, Frederick Denison
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1043
Maurer, K. v.—Maurice
1044
riarkatet i Konstantinopel men ådrog sig
fiendskap och hemkallades 1834 till Bayern’.
Febr.—nov. 1847 var M. under striderna om
Lola Montez justitie- och utrikesminister i en
av honom bildad ministär. M:s förnämsta
rättshistoriska skrifter utgöras av en serie
arbeten om de tyska samfälligheternas historia
(tills. 12 bd), utkomna under olika titlar,
t. ex. »Geschichte der Markenverfassung in
Deutschland» (1856), »Geschichte der
Dorf-verfassung» (2 bd, 1865—66) och »Geschichte
der Städteverfassung» (4 bd, 1869—71). K.
Th. Heigel har utgivit hans
»Denkwürdig-keiten» (1903). K. G. Wn.
Måu’rer, Konrad von, tysk
rättshistori-ker (1823—1902), son till G. L. v. M. Sitt
livsverk utförde M. som prof. 1847—88 vid
Münchens univ., från 1868 i nordgermansk
rättshistoria. M.
vände sig först till den
isländska rätten,
utgav »Die Entstehung
des isländischen
Staa-tes und seiner
Ver-fassung» (1852) och
behandlade den för
den isländska
grundläggande norska
historien i det utmärkta
arbetet »Die
Bekeh-rung des norwegischen
Stammes zum
Chris-tenthume» (2 bd, 1855
—56). 1858 besökte han Island, tillvaratog
och utgav kvarlevande sägner. Till den
isländska tusenårsfesten utgav han »Island
von seiner ersten Entdeckung bis zum
Unter-gange des Freistaats» (1874). I en lång rad
undersökningar, kännetecknade av en
förträfflig metod, behandlade M. västnordiska
rättskällor och klarlade många invecklade frågor.
Talrika uppsatser, de flesta i Münchenakad:s
handlingar, ägnade han åt utredningen av
olika institut inom den gamla västnordiska
rätten, andra undersökningar ha ett mera
filologiskt el. litteraturhistoriskt intresse.
Efter M:s död utgav Videnskabsselskabet i Oslo
hans efterlämnade föreläsningsmanuskript
under titeln »Vorlesungen über altnordische
Rechtsgeschichte» (5 bd, 1907—10); de
behandla blott fornvästnordisk men ej svensk
och dansk rätt. Endast i mindre grad
undersökte M. den gamla östnordiska rätten. Till
svensk rättshistoria hör dock hans
skarpsinniga skrift »Das älteste Hofrecht des
Nordens» (1877), och hans 1878 i omarbetad form
på danska utkomna »Udsigt over de
nordgermanske retskilders historie» behandlar även
de svenska och danska rättskällorna. Den
metodiska säkerheten, noggrannheten,
varsamheten i slutledningarna, de vunna resultatens
vikt tillförsäkra M. ett rum bland den
germanska rättshistoriens mästare.
Litt.: K. v. Amira, »K. v. M.» (1903;
minnestal); E. Hertzberg, »K. M.» (i Arkiv för
Nordisk Filologi, bd 19, s. å.); A. Taranger,
»K. M.» (i Tidsskrift for Retsvidenskab, bd
16, s. å.), och M. van Vleutens bibliografi över
M:s skrifter (ibid.). K. G. Wn.
Mauretänien, forntida namn på den
västligaste delen av Afrikas n. kust, det nuv.
Marocko och v. Algeriet. Maurernas furste
Bocchus, romarnas bundsförvant i kriget mot
Jugurtha, fick v. hälften av dennes rike
(större delen av nordvästra Algeriet). Under
Caligula blev M. romersk provins. Claudius
delade denna i två: den östliga, Mauretania
Caesariensis, med Caesarea (nu Cherchel), till
huvudstad, och den västliga, M. Tingitana,
med huvudstaden Tingis (nu Tanger). M.,
vars invånare voro delade i en mängd
stammar, var rikt på blomstrande städer, de flesta
anlagda redan av fenicierna, ss. Icosium
(Alger) och Abya (Ceuta). Från M. utskeppades
mycket spannmål till s. Europa. På 200- och
300-talet fick kristendomen fast fot i M. 429
kom det i vandalernas händer. 534 erövrades
det av kejsar lustinianus och på 600-talet av
araberna. Jfr Marocko, sp. 927. J. C.*
Mauretänien, koloni i Franska Västafrika
(se d. o. och karta); 400,000 kvkm, 289.184
inv. (1926), 279 européer. Nomadiserande
morer äro befolkningens flertal. M. är i allm.
ett slättland med Saharakaraktär; når intill
500 m ö. h. På högra Senegalstranden
jordbruk (majs, hirs m. m.). Produktion av
kautschuk, salt och dadlar. Huvudort:
Port-Éti-enne, vid Atlanten.
Mauriac [måria’k], Frangois, fransk
författare (f. 1885). M. är en av den franska
regionalismens främsta företrädare. Det är
köpmanna- och bondearistokratien i Bordeaux
och på den rika landsbygden däromkring,
vars liv lämnat stoff till hans flesta romaner.
Gärna fördjupar han sig i det undermedvetnas
värld, varvid moderna psykologiska metoder
ställas i en jansenistiskt sträng katolicisms
tjänst. »Le baiser au lépreux» (1922) är
historien om en överspänd kvinnas äktenskap
med en fysiskt undermålig man, »Génitrix»
(1924) har till hjältinna en lantlig Agrippina,
i »Le désert de 1’amour» (1925), »Le fleuve du
feu» (1926), »Thérèse Desqueyroux» (1927),
»Destins» (1928), liksom i hans följ, romaner,
möta vi ytterligare representanter för ett
excentriskt och passionerat kvinnligt själsliv.
Åt sin mästare, Racine, har han ägnat en
djuptänkt personlig hyllning i en
romantiserad biogr. (1928). Se Kj. Strömberg, »Modern
fransk litteratur» (1928). Kj. S-g.
Maurice [må’ris], sir Frederick
Barton, engelsk militär (f. 1873), sonson till
F. D. M. Blev officer 1892, deltog 1899—1900
i boerkriget, var under världskriget först
generalstabsofficer i en fördelningsstab, blev i
dec. 1915 chef för operationsavd. i stora
högkvarteret, nådde 1916 generalmajors grad och
adlades s. å. M. väckte sensation genom sitt
öppna brev i Times till premiärministern
Lloyd George 1 maj 1918, vari han, i full
vetskap om att han därmed avbröt sin
militära bana, bestred riktigheten av en del av
dennes i underhuset lämnade uppgifter om
brittiska arméns numerär. M. fick
omedelbart avsked ur aktiv tjänst, och den först
påtänkta officiella utredningen om de
omstridda uppgifterna uteblev. M. blev kort
därpå militär medarbetare först i Daily News,
sedan i Daily Telegraph samt utgav ett par
arbeten om krigshändelser under världskriget
(»Forty days in 1914», 1919, och »The last
four months», s. å.). V. S-g.
Maurice [må’ris], Frederick
Deni-son, engelsk teolog, social reformator (1805
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
