- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 13. Lissabon - Meyer /
1045-1046

(1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1045

Maurier—Mauritzberg

1046

—72). Prästvigdes 1834, var 1846—53 teol.
prof, vid King’s college i London men måste
lämna denna befattning på grund av från
den stränga kyrkoläran avvikande meningar
om de eviga straffen.
1866 blev han prof, i
moralfilosofi i
Cambridge. Mest bekant
är M. som ledare
(jämte Kingsley) för
den kristligt sociala
riktning, som
framträdde i samband med
1840-talets sociala
strider i England (jfr
Chartism). 1854
stiftade han
arbetar-högskolan Working
men’s college i
Lon

don. Teologiskt representerar M. snarast den
platonska traditionen i engelsk teologi. Den
historiska uppenbarelsen i Kristus fortsattes,
då människan upptäcker och förverkligar det
gudomliga livet i sig själv. Häri låg också
den religiösa grunden till den tro på
mänsklighetens enhet och utvecklingsmöjlighet,
som inspirerade hans sociala verksamhet.
Enheten mellan liv och lära samt karaktärens
helgjutenhet gjorde honom till en
profetgestalt, vars inflytande påverkat de mest skilda
riktningar inom den engelska kristenheten.
Hans förnämsta arbeten äro »The kingdom
of Christ» (1838) och »The religions of the
world» (1847). Jfr Fr. Maurice, »Life of F.
D M.» (1848; 4:e uppl. 1885), och C. F. G.
Mastermans monogr. »F. D. M.» (i serien
»Leaders of the church», 1907). Y. Br.

Maurier [mä’riéi], George Du, engelsk
tecknare, författare, se Du Maurier.

Mauri’kios, framstående fältherre och
kejsar Tiberius’ måg, var östromersk kejsare 582
—602, gjorde betydande landvinningar i
Persien. Även mot avarer och slaver värjde
M. kraftigt sitt rike. Men missnöjet med
hans sparsamhet och stränga krigstukt
framkallade soldatrevolt, och centurionen Fokas
upphöjdes till kejsare; denne lät mörda M.
tills, m. hans fem söner. S. Lm.

Maurlnerna (lat. Congregätio Sa’ncti
Mdu’-ri, fr. La congrégation de Saint Maur), en
efter Maurus den helige (d. 584) uppkallad
kongregation inom benediktinorden, som 1621
och 1627 fick påvlig stadfästelse och redan
vid 1600-talets slut omfattade över 180
kloster. M. ha utmärkt sig genom sina storartade
vetenskapliga intressen. Maurinern M a b i
1-1 o n (se d. o.) lade 1681 genom »De re
diplomatien» grunden till den moderna
diploma-tiken (se d. o.). Det av Dantines
påbörjade, av Clémencet fullbordade verket
»L’art de vérifier les dates» (1750) var
banbrytande inom kronologien. Ännu mera
betydelsefulla voro m:s editioner av äldre
kyrkliga författare (från 1679) och deras
storartade källpublikationer till den franska
historien och den allmänna kyrkohistorien.
Nämnas må »Scriptores rerum gallicarum et
fran-cicarum» (1738 ff.), »Acta sanctorum Ordinis
Sancti Benedicti» (8 bd, 1668—1701) och
»An-nales Ordinis Sancti Benedicti» (6 bd, 1703—
39) av Mabillon m. fl. Viktig för
litteratur-och lärdomshistorien är den av Rivet, Tail-

landier, Clémencet och Clément utg.
»His-toire littéraire de la France» (1733 ff.).
Franska revolutionen medförde kongregationens
undergång.

Litt.: E. de Broglie, »Mabillon et la société
de 1’abbaye de Saint-Germain-des-Prés å la
fin du XVII:e siècle (1664—1707)» (2 bd,
1888); G. C. Alston, »Entstehen und Geist
der Mauriner» (i Studien und Mitteilungen
aus dem Benediktiner- und dem
Cistercienser-Orden, 28, 1907). E. Nwn.

Mauri’tia, bot., se Palmer.

Mauri’tius, förr Ile de France, ö bland
Maskarenerna i Indiska oceanen, strax under
20° s. br., 885 km ö. om Madagaskar; 1,865
kvkm, 404,802 inv. (1929; därav 247,928
indo-mauritier, 104,216 vita och biandfolk; de flesta
vita äro rom. katoliker). M. utgör tills, m.
ön Rodrigues och Chagosöarna (se d. o.) m. fl.
småöar britt, kronkolonien M. Ön M., som
har en utsträckning i n. och s. av 58 km,
är uppbyggd av starkt förvittrade vulkaniska
bergarter och omges av korallrev. Från
kusterna höjer sig landet brant till en 300—
500 m hög platå, upptagande större delen
av ön och genomskuren av djupa floddalar,
över platån resa sig smärre vulkankäglor
och enstaka berg. M. ligger i
sydöstpassad-bältet och har riklig nederbörd, 900—3,000
mm årl. (regntid dec.—maj). Medeltemp.:
juli 19,7°, jan. 26,1° C. Cykloner äro
utmärkande för M. (jan.—april) och ha förorsakat
oerhörda skador. Malaria förekommer. —
öns säregna ursprungliga flora och fauna ha
decimerats (jfr Drontfåglar, sp. 1266).
De stora skogarna (ebenholts m. m.) ha fått
ge plats för sockerrörsodling, öns
huvudnäring. Import av indiska kulier som arbetare
på sockerplantagerna började, när
negerslaveriet på 1830-talet upphävts.
Sockerexporten, omkr. 200,000 ton årl., representerar
mer än 90 % av totalexporten. Aloefibrer,
copra och kokosolja utföras även. Importen
omfattar ris, vete, kött, textilvaror, kol och
maskiner. Handeln går huvudsakl. på
Indien, Burma och Storbritannien. M. hade
1928 232 km järnvägar. Huvudstad och
förnämsta hamn är Port Louis (se d. o.).

M. var tidigt känt av araberna och
besöktes trol. av malajer på 1400-talet, upptäcktes
1505 av portugisen Mascarenhas. Holländska
kolonister (1598) uppkallade ön efter Morits
av Oranien. Dessa övergåvo ön 1710, då den
togs i besittning av Frankrike och fick
namnet Ile de France. Under franska tiden
infördes sockerodlingen på ön. 1810
ockuperades M. av England och kom i Parisfreden
1814 till detta land. — M. styres av en
guvernör, som vid sin sida har ett
verkställande råd jämte ett lagstiftande råd om 27
medl., av vilka 10 äro folkvalda. Både
engelska och franska äro off. språk. Code
Napoleon o. a. franska lagar användas ännu i
modifierad form. M.

Mauritiushampa, bot., se Fourcroya.

Mauritius- och Lazarusorden, italiensk
orden, se O r d n a r.

MålVritshuis [-höis], se Haag, sp. 217 och
bild 6.

Mauritzberg, säteri i Östergötland, östra
Husby socken, på Vikbolandet vid Bråviken;
325 har, därav 125 har åker; tax.-värde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jun 29 23:50:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdm/0651.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free