Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1049
Maury, L.—Mauzelius
1050
1785 ett rikt abbotstift och blev s. å. led. av
Franska akad. I nationalförsamlingen
förfäktade M. med bravur prästeståndets
intressen men måste fly till Rom; han utnämndes
1794 till kardinal och biskop. 1806 återkom
M. till Frankrike och gjordes av Napoleon till
ärkebiskop i Paris efter Fesch. Därigenom
hade M. brutit med katolska kyrkan, avsattes
1814 och begav sig då till Rom, där han några
månader hölls i fängelse. Hans
»Correspon-dance diplomatique et mémoirs inédits»
ut-gåvos 1891 i 2 bd.
Maury [måri’], L u c i e n, fransk författare
(f. 1872). Var 1900—06 fransk
universitetslektor i Uppsala och har ägnat Sverige ett
javlåtligt studium, som satt frukt i böcker,
tidnings- och
tidskriftsartiklar, särskilt i Revue Bleue,
vars litteraturkritiker
M. är sedan 1906. I
bokform har han
utgivit bl. a. de
litteraturkritiska »Figu-res littéraires» (1910),
»Classiques et
roman-tiques» (1912) samt
»L’imagination
scan-dinave» (1929), med
förträffliga uppsatser
om bl. a. Geijer,
Strind
berg, Fröding, Selma Lagerlöf och ett flertal
yngre svenska författare. M. har dessutom
förmedlat utgivningen av de flesta svenska
arbeten, som sett dagen i fransk övers, under
senare år. Själv har han översatt H. Schücks
»Histoire de la littérature suédoise» (1923),
ingående i »Bibliothèque scandinave», som
utges av M. Livliga gensagor i Sverige väckte
M. med sin av världskrigets stämningar
färgade bok »Le nationalisme suédois et la
guerre» (1918; sv. övers, s. å.). Kj. S-g.
Maury [må’ri], M a 11 h e w Fontaine,
nordamerikansk hydrograf och meteorolog
(1806—-73). Tillhörde från 1825 Förenta
staternas marin, anställdes 1839 vid
sjökarte-verket i Washington, vars dir. han blev 1844,
kommendör 1855, deltog på sydstaternas sida
i nordamerikanska inbördeskriget 1861 och
miste därigenom sin tjänst och nästan all
sin egendom, vistades i England och Mexiko
samt blev 1868 prof, i meteorologi vid
militärinstitutet i Virginia. M. var en av
ban-brytarna inom den moderna meteorologien
och upphovsman till den nautiska
meteorologien. Hans arbeten, bl. a. »The physical
geography of the sea» (1855; många uppl.;
övers, till flera språk), voro lika
betydelsefulla för meteorologien, oceanografien och den
praktiska sjöfarten. På grundval av utdelade
•och återuppsamlade ändamålsenliga
loggböcker utförde han en mängd kartor över
vindarna på haven och dessas strömmar samt
gav anvisningar om de bästa segelvägarna.
Dessa kartor blevo revolutionerande för
sjöfarten genom den förkortning av
seglations-tiden, som vanns. På grund av dessa lämnade
M. också en översiktlig framställning av den
allmänna vindcirkulationen i atmosfären, den
första sedan H a 11 e y s dagar. M. tog
initiativ till ett internationellt möte i Bryssel
1853 för maritimt meteorologiska
överlägg
ningar. Biogr. av hans dotter D. F. M.-Corbin
(1888). A-lW-n.
Mauryadynastien, den indiska dynasti, vars
grundläggare var Chandragupta (se d. o.),
som gjorde sig till härskare i Magadha (se
d. o.) samt vidgade sitt välde över hela
Nord-indien och betydande delar av Dekkan. Hans
sonson var A s o k a (se d. o.), efter vars död
riket synes ha delats. Den siste av ätten,
Brihadratha, mördades i början av 2:a
årh. f. Kr. Om M:s rike se vidare Indien,
sp. 522. J. Ch-r.
Mauzsergevär, ett av bröderna Wilhelm
(1834—82) och Paul (1838—1914) Mauser
i Württemberg 1866 framställt repetergevär,
som efter en del modifikationer antogs i flera
länder, bl. a. Sverige. Se
Handeldva-p e n, sp. 448. G. af W-dt.
Mausolé, se Mausoleum.
Mausoleum, lat. (grek, maussölleion), urspr.
den stora, praktfulla gravbyggnad, som
drottning Artemisia av Karien lät uppföra i
Hali-karnassos över sin make och broder,
Mau(s)-sollos (reg. 377—353 f. Kr.), ett av
»världens sju underverk» (se Grekisk konst,
sp. 1011). Sir C. T. Newton återfann resterna
1857 och förde funna skulpturer till British
museum. I detalj är rekonstruktionen av M.
osäker, och åtskilliga olika förslag ha gjorts.
Namnet m. har sedermera nyttjats även för
andra väldiga gravvårdar, t. ex. i Rom M.
Augusti (vid Via de’ pontifici) och M.
Ha d r i a n i, nu Castel San Angelo. — Ma
u-s o 1 é kallas nu varje mycket stort och
dyrbart gravmonument. M. Pn N-n.
Maus(s)oTlos, härskare över Karien (se d. o.;
reg. 377—353 f. Kr.). Vidgade sitt rike genom
betydande erövringar och samverkade med
Rhodos m. fl. i kriget mot Aten. Se vidare
Mausoleum.
Måu’thner, Fritz, tysk författare (1849—
1923), vart först känd genom parodierna
»Nach berühmten Mustern» (2 bd, 1879—80),
skrev flera kritiska och satiriska litterära
verk, den stora, skarpsinniga »Beiträge zu
einer Kritik der Sprache» (3 bd, 1901—02),
»Wörterbuch der Philosophie» (1910; 2:a,
utökade uppl. 1923—24) m. m., noveller och
romaner, bl. a. »Der letzte Deutsche von
Blatna» (1886), som skildrar hur tjeckerna
åto ut tyskarna i Böhmen, och »Berlin W»
(3 bd, 1886—90). R-n B.
Mauvais sujet [måvä’ sy^ä’], fr., »dåligt
subjekt», utsvävande odåga.
Mauve [måv], fr., malva (-färgad).
Mauve [måuTø], Anton, holländsk
målare (1838—88), var en av de yppersta och
mest nationella naturframställare i det
moderna Holland. Något påverkad av Willem
Maris, målade han kustlandets natur,
hedlandet och dynerna, de stora vidderna livade
av boskapshjordar. Hans konst var intim,
harmonisk och poetisk. G-g N.
Mauvein [måvei’n], kem., se Tjärfärger.
Mauzelius, Robert, kemist,
mineralanalytiker (1864—1921). Blev fil. lic. i LTppsala
1894. M. utförde där till 1896 och sedan i
Stockholm till 1901 mineralanalyser för prof.
Hj. Sjögrens räkning. 1901 blev M.
biträdande laborator och 1907 ord. kemist vid
Sveriges geol. undersökning. M., som var
sin tids trol. skickligaste mineralanaly-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
