Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meander - Meath - Meaux - Mechelen - Mechelin, Leo (Leopold Henrik Stanislaus)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1071
Meath—Mechelin
1072
Leo Mechelin.
nämnes omväxlande m e a n d e r och a 1
a-greck (fr. å la grecque). M. och alagreck
äro som bårdornament karakteristiska
särskilt för grekisk-romersk ornamentik; själva
de geometriska grundmotiven för dessa
ornament äro däremot internationella och
återfinnas både som motiv för bårdornament och
som stomme för ytmönster sedan urminnes
tider på vitt skilda områden (se
Ornamentik). I. G. C.*
klädeshallarna samt rådhuset och
ärkebiskops-palatset. Prästseminarium, målarakad.,
botanisk trädgård och museum.
Järnvägsverk-städer, tillv. av spetsar, mattor och möbler.
Hade under medeltiden en betydande
vävnads-industri. — I trakten av M. utkämpades 25—
27 aug. 1914 strider mellan belgiska trupper
och de anryckande tyskarna.
Mechelin [mekølPn], Leo (Leopold
Henrik Stanislaus), finländsk statsman (1839
24/n—1914 25/i). Blev jur. kand. 1864, var dir.
i Föreningsbanken 1867—72, disputerade för
jur. lic.-grad 1873 och blev 1874 prof, i
kameral- och politilagfarenhet samt statsrätt vid
Helsingfors univ. M. var 1872 led. av
borgarståndet och från 1877 av ridderskapet och
adeln, sedan han 1876 såsom ordf, i
Helsingfors’ stadsfullmäktige blivit adlad. Genom
talrika lantdagsinitiativ och i flera
statskom-mittéer arbetade M. på utbyggandet och
preciseringen av Finlands konstitutionella
rättigheter samt för ekonomiska och sociala
reformer. Jämväl i språkfrågan anslöt han sig
till det liberala partiets (se d. o.) program.
1882 blev M. led. av senatens
ekonomiedepar-tement och biträdande finanschef, senare chef
för handels- och industriexpeditionen. I
samband med begynnande ryska angrepp på
landets konstitution (postmanifestet m. m.) måste
han söka avsked 1890, var åter
Förenings-bankens direktör 1893—96 och ordf, för
Helsingfors’ stadsfullmäktige 1892—99. Vid denna
tid börja hans oavlåtliga strävanden att inför
utländskt forum framlägga Finlands
statsrätts-liga ställning och de ryska angreppens halt,
bl. a. i »Précis du droit public du grand-duché
de Finlande» (1886; uppl. även på ry. och
eng’.), »Staatsrecht desGrossfürstenthums
Finnland» (i Marquardsens »Handbuch des
öffent-lichen Rechts», 1889). För det i
propagandasyfte på flera språk utgivna illustrerade
praktverket »Finland i 19 :e seklet» (1893—
94) var han huvudutgivare. I lantdagsarbetet
och den hemliga verksamheten under Bobri-
Bild 2.
2. Efter floden Menderez (lat. Maea’nder)
i Mindre Asien uppkallad flodbåge el. serie
av dylika, som vid visst lutningsförhållande,
flodhastighet och geol. uppbyggnad av
flodstränderna kommer till utbildning under
mellan- el. nedre loppet av en flod
(meander-lopp). Se bilder vid Flod, sp. 593.
Meath [mip], grevskap i Irländska
fristaten, på ö. kusten, n. om Dublin; 2,338 kvkm,
62,969 inv. (1926). 70 % av marken äro
gräsbeten. Ruiner av gamla borgar och kloster.
Meaux [må], stad i fr. dep. Seine-et-Marne,
45 km ö. n. ö. om Paris; 14,190 inv. (1926).
Gotisk katedral från 1200-talet.
Kvarnindustri och osttillverkning.
Méchelen, fr. Malines, stad i belg. prov.
Ant-werpen, vid Dyle, 20 km s. s. ö. om
Antwer-pen; 60,440 inv. (1929); kanalförbindelse
genom Rupel till Schelde. Säte för Belgiens
kardinalprimas. Märkliga byggnader äro en
gotisk katedral från 1200-talet med van Dycks
»Korsfästelsen» och Rubens’ »Nattvarden»,
Torget och katedralen i Mechelen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>