Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1073
Meeheln—Mecka
1074
Stora moskén i Mecka med Kaba.
kovs regim var M. en ledande och
sammanhållande kraft och fortsatte, även sedan han
1903 blivit landsförvisad, outtröttligt sin
ut-landspropaganda. 1904 fick han återvända
till Finland för att deltaga i lantdagen. Efter
storstrejken 1905 blev M. viceordf. i senatens
ekonomiedep. (regeringschef). Som sådan sökte
han leda landet tillbaka till normala, lagliga
förhållanden och utjämna de växande
motsättningarna i socialt och nationellt avseende
(bl. a. genom representationsreformen 1906).
Ryska regeringens förnyade angrepp gjorde
ställningen ohållbar. M. jämte några andra
senatorer måste avgå i maj 1908, varefter han
vid enkammarlantdagarna 1910—13 som
representant för Svenska folkpartiet oförtröttat
förde laglighetsståndpunktens talan och i
talrika broschyrer tillbakavisade de ryska
anspråken. M:s utomordentliga politiska
inflytande och hart när orubbliga auktoritet i den
finländska politiken under många svåra år
grundade sig främst på hans fasta,
fosterländska laglighetsståndpunkt, förenad med en
humant liberal förmåga att göra rättvisa åt
och skicklighet att sammanhålla divergerande
meningsriktningar samt på en sällsynt
förmåga att forma sina ord i tal och skrift. M:s
»Valda tal» utgåvos 1915. Biogr. av Th. Rein
(1915). H.E.P.
Meeheln, se Mechelen.
Mechitari’ster, en armenisk-katolsk
kongre-gation, som leder sitt upphov från en
arme-nisk munk Manuk (1676—1749) med
klosternamnet Mechitar (»tröstare»), vilken
strävade efter sitt folks höjande genom
förbättrad skolbildning och religiös anslutning
till Rom. 1701 inrättade han i Konstantinopel
en undervisningsanstalt, från vilken han dock
snart måste fly. Först 1715 fick han på den
vid Venezia belägna ön San Lazzaro en
varaktig fristad för sin 1712 av påven
sanktionerade och av benediktinregeln bestämda
kongregation. Där utvecklade han en för
ar-menisk litteratur och kultur utomordentligt
betydelsefull vetenskaplig verksamhet, vilken
av m. där och inom en dotterinstitution i
Wien (sedan 1810) fortsatts fram till våra
dagar. M. utgöra kärnan av de till
katolicismen övergångna s. k. u n e r a d e
armenierna. Deras trosbekännelse är rent
katolsk, deras ritus syrisk och
gudstjänstspråket armeniska. Litt.: »Abriss der Geschichte
der Wiener Mechitharisten-Kongregation»
(1887). E. Nwn.
Mechtild, dansk drottning, g. m. konung
Abel; omgift med Birger jarl (se d. o.).
Mechtild av Magdeburg (omkr. 1212—
omkr. 1280), sannolikt av ridderlig släkt,
blev vid 23 års ålder begin i Magdeburg, där
hon levde ett 30-tal år i nära förbindelse med
dominikanerna och gjorde sig känd som
själfull och poetiskt begåvad representant för en
med profetiska inslag förenad
extatisk-visionär brudmystik. Hennes uppenbarelser
utgåvos 1869 av P. Gall Morel (»Offenbarungen
der Schwester Mechtild von Magdeburg») och
1929, efter en nyfunnen handskrift, av W.
Schleussner (»Das fliessende Licht der
Gott-heit»). Litt.: K. B. Westman,
»Birgitta-stu-dier», I (1911). E. Nwn.
Mecka, Mecca, Mekka, huvudstad i Hidjaz
(arab, konungariket Nedjd-Hidjaz), ung. 70 km
ö.om hamnstaden Djidda vid Röda havet; omkr.
70,000 inv. M., Muhammeds födelsestad och
muhammedanernas, särskilt sunniternas, heliga
stad, är ganska regelbundet byggd med breda
gator och många flervåningshus av sten med
fönster åt gatan, men den saknar egentliga
palats och större karavanserajer. M. har vissa
år utsatts för våldsamma översvämningar,
särskilt 1626. Stadens förnämsta byggnad är
stora moskén, mesdjid el-haräm, en fyrkantig
gård, omgiven av pelarrader, åt ö. i fyra
led, på övriga sidor i tre led; varje travé
bär en vitstruken kupol, över helgedomen
resa sig sju minareter, och nitton portar leda
in i templet. Mitt på tempelgården står Kaba
(se d. o.) med den svarta stenen. Som heliga
•betraktas även brunnen Zemzem, där Hagar,
enl. traditionen, mötte Herrens ängel, samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
