Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1109
Medicinskt Archiv—Medina
1110
nan musik ävensom medelst narkotiska
medel el. fasta försätter han sig i extas och
under denna i förbindelse med den
översinnliga världen. För att bli en m. kräves
utbildning, och kallet går ej sällan i arv. Särskilt
lämpliga äro personer med nervöst
temperament och rik fantasi. Ofta hör m^ till sin
stams mest begåvade individer. Hos folk utan
hövdingar kan han sägas intaga dessas plats.
Även kvinnliga m. finnas. Kända lokala
benämningar på m. äro shamaner hos
nordasiatiska folk, angakok (se d. o.) hos eskimåerna,
nganga i Kongo m. fl. K. G. L.
Medicinskt Archiv, se Nordiskt
Medicinskt Arkiv.
Me’dicus, lat., läkare.
Mèdien (grek. Medi’a, lat. Mèdia), i
forntiden namn på n. v. delen av det nuv.
Persien (ung. prov. Aserbeidjan, Ardilan och Irak
Adjmi). M. indelades i S t o r m e d i e n, i s.,
och Atropatene el. Lillmedien, i n.
Huvudstad var Ekbatana (Hamadan). — M:s
fornhistoria, förr väsentligen känd i
Hero-dotos’ romantiserade skildring, har numera
belysts genom kilskriftsfynd i Assyrien. Den
äldre befolkningen underkuvades av m e d e
r-n a, en stam, som tillhörde den iranska
folkgruppen och bekände sig till Zarathustras
lära. Om prästerna se Mager. Assyriska
konungar bekrigade mederna på 800- och
700-talet utan att helt lyckas kuva dem. Sargon
besegrade t. ex. i slutet av 700-talet f. Kr.
D e i o k e s, som enl. Herodotos förenat
små-furstendömena till ett kungarike och
uppbyggt huvudstaden Ekbatana. Trol.
upprättades ett starkare kungadöme på den
mäktiga aristokratiens bekostnad. Hans son Fr
a-o r t e s besegrades av Assurbanipal (omkr.
630). Fraortes’ son Kyaxares utvidgade sitt
rikes makt samt intog tills, m. Nabopolassar
av Babylon Nineve år 612 och gjorde slut på
det assyriska riket. Kyaxares’ son och
efterträdare Astyages (omkr. 595—558)
störtades från tronen av sin dotterson Kyros (se
d. o. 1), vars fader, Kambyses, under medisk
överhöghet hade varit lydfurste över Persis.
Därmed blev M. en del av det stora persiska
riket. Av Alexander den store erövrades M.
330 f. Kr. och tillhörde sedermera det
seleu-kidiska riket, tills det i mitten av 100-talet
f. Kr. intogs av parterna, men hade
emellanåt egna furstar. — Litt.: J. V. Präsek,
»Geschichte der Meder und Perser» (2 bd,
1906—10). _ A. M. A.*
Medieval (av lat. me’dium ae’vum),
medeltida; namn på en boktryckarstil, som urspr.
var formad efter stilen i
medeltidshandskrif-ter. Jfr Stil.
Medikame’nt, läkemedel.
Medikamentos, innehållande medikament.
Medikofllen, kortnamn på den 1907
avskaffade medicinsk-filosofiska preliminärexamen.
Medikolegäl, rättsmedicinsk.
Mediko-mekanisk gymnastik, se
Sjukgymnastik.
Medi’mn (grek. me’dimnos), forngrekiskt
rymdmått för torra varor, omkr. 52^2 1, delat
i 48 choinikes. A. M. A.*
Medln, Alfred, trädgårdsman (1841—
1910). Var 1869—1906 stadsträdgårdsmästare
i Stockholm. Han ordnade bl. a.
Humlegården samt anlade flera nya parker (Vanadis-
lunden, Tantolunden, Kronobergsparken,
Teg-nérslunden) och planteringar.
Medln, Karl Oskar, läkare,
universitetslärare (1847—1927). Blev med. lic. vid
Karol. inst. 1876 och med. dr i Uppsala 1880,
s. å. docent, 1883 e. o., 1884 ord. prof, i
pediatrik vid Karol.
inst. och samtidigt
överläkare vid
Allmänna barnhuset i
Stockholm. Han blev
emeritus 1912. M. var
en framstående
medicinsk forskare, en
utmärkt klinisk lärare,
en skicklig och
uppburen läkare och en
ovanligt duglig
administratör. Som
forskar? förvärvade M.
världsrykte, framför
allt inom två områden. Dels visade han, att
den akuta barnförlamningen är en smittsam
sjukdom, och lämnade den första
vetenskapliga beskrivningen på dess akuta stadium —
sjukdomen kalias ofta Heine-Medins
sjukdom (jfr Barnförlamning och
Heine, J. v.), dels ådagalade han redan före
offentliggörandet av R. Kochs upptäckt av
tuberkelbacillen barntuberkulosens
smittsamhet. Genom sin ovanliga förmåga att
handleda de blivande läkarna i den svåra konsten
att undersöka späda barn och behandla
barna-ålderns sjukdomar har M. stor andel i den
nutida svenska läkarutbildningens höga
ståndpunkt. Som chef för Allmänna
barnhuset hade han den huvudsakliga förtjänsten av
den lyckliga lösningen av anstaltens
bygg-nadsfråga. M. var mer än ett årtionde ordf,
i Stockholms stads hälsovårdsnämnd. Han
deltog i stiftandet av Nationalföreningen mot
tuberkulos, var en verksam led. av dess
styrelse, var med vid uppgörandet av planerna
till Sachsska barnsjukhuset och var ordf, i
dess direktion. Se H. Ernberg i Hygiea 1928,
s. 49. A. W-dt.
Medina (arab. Medinet en-Nebi, »profetens
stad», före Muhammeds tid Jatrib), stad i
konungariket Nedjd-Hidjaz (Arabien), ändpunkt
för Hidjazbanan, 350 km n. om Mecka;
6,000—10,000 inv. (1927). M. ligger i en oas
(omkr. 1,000 m ö. h.) på ökenplatån vid
foten av utslocknade vulkanberg, omgives av
förstäder i s. och s. v. samt trädgårdar. I
närheten sammanflyta flera wadier, varför M.
är mycket väl bevattnat. Den egentliga
staden omges av en med torn och nio portar
försedd inre mur, bildande en oval figur, som
skjuter ut i n. v., där det av turkarna 1532
uppförda fortet är beläget. Utanför denna
mur går en lägre mur; området mellan de
båda murarna är vanl. uppehållsplats för
karavaner. M. har många moskéer; den
förnämsta, som också skapat stadens
berömmelse, är profetens moské (mesdjid en-Nebi),
enl. traditionen uppförd över Muhammeds
grav på den plats, där han dog. Här tros
även hans dotter Fatima samt efterträdare
Abu-Bekr och Omar vara begravda. Flera
gånger ombyggd, renoverades den på
1480-talet. Moskén är omkr. 150 m lång och 100 m
bred, försedd med fem minareter oeh en ku-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
