Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1113
Medling i arbetstvister—Megalinus
1114
ningsförslag ha de tvistande parterna full
handlingsfrihet. (V. S-g.)
2. M. mellan oeniga äkta makar tillhör
sedan 1915 den svenska äktenskapsrätten.
I st. f. de förut stadgade varningarna
inför kyrkoherden och kyrkorådet, av vilka
särskilt den sistnämnda ofta kändes onödigt
förödmjukande, har sålunda stadgats, att i
vissa fall skall försökas att genom särskild
m. förlika oeniga makar, innan domstol
upptar deras mellanhavande till prövning.
Sådan m. k a n påkallas av endera maken, då
söndring uppstått mellan makarna el. tvist
dem emellan uppkommit om
underhållsskyldigheten el. om vissa andra ekonomiska
frågor. M. måste föregå rättegång om
hemskillnad (se d. o.), då denna sökes av
makarna gemensamt; i vissa andra tvister
mellan makar erfordras åtm. försök att få m.
till stånd. M. verkställes av präst el.
särskild av häradshövdingen el. borgmästaren
utsedd person el., i fall kommun beslutit, att
inom denna medlare i tvister mellan
makar skola utses, någon i enlighet härmed av
kommunalnämnden, magistraten el.
stadssty-relsen (i Stockholm överståthållareämbetet)
för en tid av två år utsedd medlare. C. G. Bj.
Medling i arbetstvister betecknar den
verksamhet, som går ut på att genom förhandling
slita mellan arbetsgivare och arbetare
uppkomna tvister rörande arbetsvillkor.
Med-lingsförfarandet har främst till föremål s. k.
intressetvister (se Arbetstvist) och
hand-haves i Sverige företrädesvis av särskilda av
staten tillhandahållna opartiska organ: förlik
-ningsmän och förlikningskommissioner. För
slitande av s. k. rättstvister finnas tillika
speciella institutioner: skiljenämnder,
skiljedomare (se Arbetsdomare) och a
r-b e t s d o m s t o 1, vilken sistnämnda från
1929 övertagit den centrala skiljenämndens
uppgift härutinnan. Om organisationen av
m. se A r b e t s t v i s t. O. E.
Medljud, se Konsonanter.
Médoc [medå’k], del av fr. dep. Gironde,
sträcker sig med en längd av omkr. 80 km
och en medelbredd av 10 km utmed v.
stranden av Garonnes mynningsvik Gironde;
små-kulligt lågland med bördiga slätter (les palus)
närmast floden, ett av Frankrikes förnämsta
vindistrikt (se B o r d e a u x v i n e r).
Me’drese (arab, madrasa), skola, särskilt
muhammedansk högskola, med undervisning
huvudsaki. i de teologiska vetenskaperna samt
grammatik och retorik. K. V. Z.*
Medstugan, fjällby i Åre socken, Jämtland,
vid Medstugusjön (536 m ö. h.) och
landsvägen Duved—Levanger. Var före järnvägens
anläggning viktigt rastställe för forbönderna
mellan Jämtland och Norge. Försöksgård för
fjälljordbruk med mejeri, tax.-värde 115,700
kr. (1928), anlagd av C. F. Liljevalch j:r
och donerad till länets hushållningssällskap.
MeduTla, lat., märg. — M. o b 1 o n g ä t a,
se Hjärna, sp. 1101. — M. s p i n ä 1 i s, se
Ryggmärg.
Medüsa, myt., se G o r g o n e r.
Medüsa, benämning på könsgenerationen
hos vissa celenterater (se d. o.).
Medway, flod i eng. grevsk. Kent (omkr.
100 km lång); dess estuarium förenas vid
Sheerness med Thames’.
Medvetande, se Själslivet.
Medvetslöshet. Vanl. betecknas de olika
graderna av medvetandets förlust med olika
namn. Somn o len 8 är lindrigaste graden,
varvid patienten ligger i dvalliknande
tillstånd; sopor, då en starkare retning
be-höves för att återkalla honom till
medvetandet; koma (se d. o.), då medvetandet är
fullständigt borta och patienten ej kan
väckas av yttre retning. E. L-g.
Medåker, socken i Västmanlands län,
Åkerbo härad, n. om Arbogaån, vid gränsen mot
Örebro län; 62,17 kvkm, 1,138 inv. (1930).
Omväxlande odlad slätt och kuperad skogsbygd
vid Arbogaåns tillflöden Lillån och Skedviån.
2,371 har åker, 3,377 har skogsmark. Ingår
i M:s och Himmeta pastorat, Västerås stift,
Arboga kontrakt.
Meer [mèr], van der, holländska målare,
1600-talet, se V e r m e e r.
Meeräne, stad i ty. fristaten Sachsen, 30
km v. om Chemnitz; 23,908 inv. (1925); ett
av Tysklands centra för textilindustrien med
stor tillv. av yllevaror.
Meerut [mi’røt], distriktshuvudstad i
britt.-ind. Förenade provinserna, 66 km n. ö. om
Delhi, vid järnväg; 122,609 inv. (1921). Blev
1806 en viktig garnisonsort; distr.
producerar vete, bomull, ärter och sockerrör samt
driver handel med konsthantverk. — IM.
utbröt seapoysupproret 1857.
Meester [mè’stør], Eliza Johan de,
holländsk författare (f. 1860), redigerade 1903
—06 De Nieuwe Gids och är sedan 1907 red.
för De Gids. M. har författat måttfullt
realistiska romaner och berättelser: »Een
huwe-lijk» (1890), »Zeven vertellingen» (1899),
»Deemoed» (1901), »Geertje» (1905), som står
högst. »Walmende lampen» (1920) m. fl.
Meeting [mVtin], eng., möte, sammankomst;
även om en serie kapplöpningsdagar.
Mefi’sto, M e f i s t o’f e 1 e s (av oviss
härledning), djävulens namn i sagan om Faust. —
Adj.: Mefistofölisk.
Me’ga, grek., »stort», »mycket». — M.
(framför vokal m e g) framför namnet på någon
enhet betecknar en 1 mill. gånger så stor
enhet, t. ex. 1 megadyn — 10® dyn, 1 megohm
= 10® ohm. Jfr Elektriska enheter.
MegachiTe, Megachili’nae, zool., se B i
famil j e n, sp. 261.
Megachiro’ptera, zool., se Fladdermöss.
Megafon [-få’n], ett koniskt, med handtag
försett rör, vars trängre ända är utskuren i
form av ett munstycke. Om man talar
med munnen vid
munstycket, underkastas
ljudvågorna total
reflexion vid
apparatens sidor och utgå i
nästan parallell
riktning. De fortplantas
därför med föga
för
svagad styrka. M. begagnas särskilt ombord
på fartyg. (J-T.)
Megalinus, Johannes (f. omkr. 1630,
dödsår obekant). Var student i Dorpat 1650
—51, där han sedermera biträdde
Stiern-hielm. Om M:s senare öden vet man, att han
1656 vistades i Småland och på 1660-talet i
London. Bland Stiernhielms handskrifter i
Kungl. bibi, i Stockholm finnas flera avh.
Megafon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
