Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1121
Meili—Meiringen
1122
sik av Hervé; »Lilla helgonet», s. å.), varifrån
typen Celestin-Floridor stammar. Led. av
Franska akad. 1888. (Kj. S-g.)
Meili [mai’li], Friedrich, schweizisk
rättslärd (1848—1914), blev jur. dr 1870,
docent i Zürich 1880, prof, där 1890, ofta
anlitad som expert i internationella
rättsförhållanden, flitig författare i internationell
privaträtt och i de nutida
kommunikationsmedlens rätt. Skrev bl. a. »Das
Telephon-recht» (1885), »Geschichte und System des
internationalen Privatrechts im Grundriss»
(1892), »Das Internationale Civil- und
Han-delsrecht» (2 bd, 1902) och »Die drahtlose
Telegraphie im internen Recht und
Völker-recht» (1908). C. G. Bj.
Meillet [mäjä’], A n t o i n e, fransk
språkforskare (f. 1866), från 1906 prof, i
jämförande språkvetenskap vid Collège de France
m. m. Mest känt bland M:s arbeten om
allmän språkvetenskap
är »Introduction ä
1’étude comparative
des langues
indo-euro-péennes» (1903; 5:e
uppl. 1922). M:s rika
produktion omfattar
f. ö. ett stort antal
områden inom
indo-europeisk språkforskning. 1891 företog
han en resa till
Kaukasus för studium av
armeniskan, som
kommit att intaga ett
betydande rum i hans författarskap
(»Es-quisse d’une grammaire comparée de
1’armé-nien classique», 1903, »Altarmenisches
Ele-mentarbuch», 1913, m. fl.) liksom de iranska
språken (»Grammaire de vieux perse», 1915,
m. fl.). Även de baltisk-slaviska språken har
M. ägnat ett ingående studium, som bl. a.
resulterat i det betydelsefulla arbetet ȃtudes
sur 1’étymologie et le vocabulaire du vieux
slave» (2 bd, 1902—05). Han är president för
Institut d’études slaves. M. har också
behandlat de märkliga östturkestanska fynden (»Le
tokharien», i Indogermanisches Jahrbuch 1913;
tr. 1914). Lqr.
Meina’nder, Karl Konrad, finländsk
konsthistoriker och museiman (f. 1872). Blev
1900 amanuens och 1912 intendent vid
nationalmuseum i Helsingfors. M. har utgivit
»Medeltida altarskåp och träsniderier i Finlands
kyrkor» (1908; akad. avh.) m. fl.
undersökningar rörande kyrkokonst. Han är sedan
1900 red. för Finskt Museum. H. E. P.
Meinecke [maPnoko], Friedrich, tysk
historiker (f. 1862). Blev prof, i Strassburg
1901, i Freiburg 1906 och i Berlin 1914. M.,
som framför allt är idéhistoriker och särskilt
behandlat 1800-talshistoria, har bl. a. skrivit
»Das Zeitalter der deutschen Erhebung 1795
—1815» (1906; 3:e uppl. 1924),
»Weltbürger-tum und Nationalstaat» (1908; 6:e uppl. 1922),
»Von Stein zu Bismarck» (1909; 2:a uppl.
1910) och »Persönlichkeit und geschichtliche
Welt» (1918; 2:auppl. 1923). M. är sedan 1893
huvudred, för Historische Zeitschrift. E.N-nn.*
Meiningarna [mal’-] (Die Meininger) kallas
från 1870-talet vanl. skådespelarensemblen vid
hovteatern i Meiningen (invigd 1831). Hertig
Georg II (se G e o r g, tyska furstar, 8) tog
personlig del i teaterns arbete, bl. a. såsom
kostymtecknare, och sände den 1874—90
under ledning av L. Chronegk (se d. o.) ut
på europeiska propagandaturnéer (Stockholm
1889). Det klassiska dramat, främst
Shakespeare och Schiller, utgjorde tyngdpunkten i
M:s repertoar och framfördes i lysande,
noggrant tidstrogna uppsättningar i en
realistiskt dekorativ stil, som i förening med den
levande behandlingen av massorna bildade
epok och skola. M. bröto med tidens virtuosa
stjärnspelskonst och förde en väckande kamp
för samspelet såsom teaterkonstens högsta
mål och främsta medel. Bland Chronegks
efterträdare märkes M. Grube (se d. o.).
Hovteatern i Meiningen blev efter världskriget
statsteater men har ej lyckats upprätthålla
sina traditioner. Litt.: M. Grube, »Geschichte
der Meininger» (1926). G. K-g.
Meiningen [mal’-], stad i mellersta
Tyskland, fristaten Thüringen, vid Werra; 18,221
inv. (1925). Järnvägsknut. Har ett präktigt
slott, Elisabethenburg, med ett värdefullt
bibliotek. Maskin-, kemisk, färg-, pappers- och
sågverksindustri. Var före 1919 huvudstad i
hertigdömet Sachsen-Meiningen (jfr d. o.).
Meinong [måi’-J (M. von
Handschuchs-heim), Alexius, österrikisk filosof (1853—
1920), prof, i Graz 1888. Viktigaste skrifter:
»Hume-Studien» (1877 och 1882),
»Psycholo-gisch-etische Untersuchungen zur
Werttheo-rie» (1894), »Über Annahmen» (1902; 2:a uppl.
1910), »Untersuchungen zur
Gegenstandstheo-rie und Psychologie» (1904), »Urteilsgefühle»
(1905), Ȇber die Erfahrungsgrundlagen
un-seres Wissens» (1906), »Über Möglichkeit und
Wahrscheinlichkeit» (1915),
»Selbstdarstel-lung» (i »Philosophie der Gegenwart in
Selbst-darstellungen», 1921). »Gesammelte
Abhand-lungen» utgåvos i 2 bd 1913—14.
Urspr. starkt psykologiskt inställd, har
M. utarbetat en »föremålsteori», en ny
filosofisk disciplin, som närmast behandlar
kunskapsteoretiska problem. I denna indelas
föremålen över huvud i o b j e k t, d. v. s.
föremål för föreställningar, och objektiv,
d. v. s. omdömesföremål. Objektiven kunna
enl. M:s terminologi icke ha existens men
väl ha (eller sakna) fakticitet, och omdömets
sanning innebär, att objektivet äger
fakticitet. — Med föremålsteorien förbinder M.
vidare undersökningar över kunskapens natur
och möjlighet, särskilt över evidensens
betingelser. — Betydelsefull är även M:s
undersökning över »Annahmen», ett slags
»fantasiomdömen», vilka äro mer än de blotta
föreställningarna men mindre än de
egentliga omdömena och föreligga t. ex. i
hypoteser, fiktioner, frågor etc. — M. har även
givit viktiga impulser till undersökningar
över värderingens och värdets
natur. M:s allmänna ståndpunkt har
beröringspunkter med Husseris; av M. påverkade
tänkare äro bl. a. von Ehrenfels, Höfler,
Mar-tinak, Witasek. Litt.: P. E. Liljeqvist, »M:s
allmänna värdeteori» (1904). G. O-a.
Meiringen [mål’-], turistort i schweiz. kant.
Bern, i övre Haslidalen, vid Aar och
järnvägen Interlaken—Brünig—Luzern.
XIII. 36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
