Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meisenbach, Georg - Meissen - Meissen, Heinrich von - Meissenheim, Hans - Meissenheim, Hans el. Hans Bogbinder - Meissner, Alfred - Meissner, August - Meissner, Bruno - Meissner, Emma, f. Ekström - Meissner, Hjalmar - Meissonier, Jean Louis Ernest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1123
Meisenbach—Meissonier
1124
Meisenbach [mäPzen-], Georg, tysk
uppfinnare (1841—1912), särskilt bekant som
uppfinnare av autotypien (se d. o.). J. H-g.
Meissen [mäPsen], stad i ty. fristaten
Sach-sen, 20 km v. n. v. om Dresden, på v.
stranden av Elbe; 41,516 inv. (1925). Är särskilt
bekant för tillv. av Meissen- el. sachsiskt
porslin. Denna industri skapades av J. Fr.
Böttger (se d. o.) 1710 under ekonomisk
medverkan av August den starke. Till 1863
bedrevs tillv. i det på 1400-talet byggda slottet
Albrechtsburg, nu i porslinsfabriken i
Trie-bischtal. Vidare äger M. textil-, möbel-,
pappers- och maskinindustri. Vacker gotisk
katedral från 1200-talet med konstverk av P.
Vischer och Lucas Cranach d. ä. Grundades
928 som en utpost mot venderna och blev
961 biskopssäte och kurfurstligt residens.
Meissen [mäPsen], Heinrich von, se
Frauenlob.
Meissenheim [mäPsanhaim], Hans, dansk
köpman (d. omkr. 1515), härstammade trol.
från staden Meisenheim i Bhenprovinsen, var
rådman i Köpenhamn 1499—1502 och
borgmästare 1503—11. Hos honom uppfostrades
en kort tid prins Kristian, sedermera
Kristian II. M:s äldste son var Ambrosius
Bogbinder (se Bogbinder). P. E-t.
Meissenheim [maPsønhaim], Hans, el.
Hans Bog binder, dansk magister (d.
omkr. 1564), den föreg:s son. Anlitades av
Kristian II i beskickningar o. dyl. 1536—50
uppehöll sig M. utomlands och sändes 1562
till Ryssland för att leda tryckningen av den
ryska bibelöversättningen. P. E-t.
Meissner [måPsnor], Alfred, tysk
författare (1822—85), med. dr i Prag 1846, skrev
dikter (»Gedichte», 1845, eposet »Ziska»,
1846, »Der Sohn des Atta Troll», 1850, m. fl.)
i »Das junge Deutschlands» anda, dramer,
noveller (»Seltsame Geschichten», 1859) och
utgav en mängd sorglöst hopsatta romaner, till
stor del gjorda av en vän, vars avslöjande
härav framkallade M:s självmord.
Värdefulla äro hans minnen från Heinrich Heines
Paristid (1856) och en självbiografi (2 bd,
1884). Sami, verk i 18 bd 1871—73. R-n B.
Slottet Albrechtsburg i Meissen.
Meissner [mäPsner], August, musiker
(1833—1903), elev på violoncell av
Grützma-cher i Leipzig och Kummer i Dresden. Kom
1868 till Stockholm, blev 1869 kapellmästare
i Berns salong och vann på 1870-talet
särskild berömmelse genom sina »populära
symfonikonserter» med såväl klassisk som modern
musik. M. uppträdde även som solist på
violoncell och medverkade i kammarmusik. T. N.
Meissner [måPsnør], Bruno, tysk
orientalist (f. 1868), docent i Halle 1894, e. o. prof,
vid univ. i Breslau 1904, ord. där 1911, i
Berlin 1921. M. har företagit studieresor till
Orienten bl. a. 1899—1900, varunder han
deltog i Tyska orientaliska sällskapets
utgrävningar i Babylon. Av M:s skrifter må nämnas
»Assyriologische Studien» (6 bd, 1903—13),
»Kurzgefasste assyrische Grammatik» (1907),
»Assyriologische Forschungen» (2 bd, 1916
—20), »Babylonien und Assyrien» (2 bd, 1920
—25), »Die Kultur Babyloniens und
Assy-riens» (1925), »Könige Babyloniens und
Assy-riens» (1926) och »Die babylonisch-assyrische
Literatur» (1927). Han utger sedan 1928
»Reallexikon der Assyriologie». P. L.
Meissner [me’jsnør], Emma, f. Ekström,
operettsångerska (f. 1866 3O/io)- Fru M.
tillhörde 1886—88 C. J. Fröbergs sällskap, 1889
-—95, 1898—1904 och 1926—28 Vasateatern,
1904—06 östermalmsteatern samt 1906—14
och 1919—26 Oscarsteatern. Med strålande
humör, stil och elegans har hon uppburit såväl
den klassiska som den moderna operettens
muntra paradroller, bl. a. Euridice i »Orfeus i
underjorden», Adèle i »Läderlappen»,
Boccac-cio, Lille hertigen, Niniche, Lili, Lyckoflickan,
Yum-Yum i »Mikadon», Glada änkan och
Daisy i »Dollarprinsessan». Hon var 1894—97
g. m. direktör R. Berg och är sedan 1899
omgift med Hjalmar Meissner (se d. o.). G. K-g.
Meissner [me’jsnør], Hjalmar, musiker
(f. 1865 ^s), son till August M. Var
kapellmästare vid Nya teatern 1885—87, vid
Svenska teatern i Helsingfors 1887—91 samt i
Stockholm vid Vasateatern 1897—1904,
östermalmsteatern 1904—06, Oscarsteatern 1906—
10 och 1912—14, Kungl. teatern 1910—12. M.
var dirigent vid Göteborgs
orkesterförening 1914—19,
intendent i Konsertföreningen
1920—22 och därefter åter
kapellmästare vid Oscars- och
Vasateatrarna. Han
dirigerade med stor framgång Kalmar
reg:tes musikkår 1889—1919.
M. har utgivit »En musikers
minnen» (1914),
»Teaterhistoria och teaterhistorier» (1924)
m. m. T. N.
Meissonier [mäsånie’], Jean
Louis Ernest, fransk
målare (1815—91). Utbildade sig
under självstudier och slog
igenom med situationsbilder
med figurer i dräkter från
1500—1700-talet
(»Schackspelare», »Amatörer»,
»Föreläsning hos Diderot», »Ryttare
utanför ett värdshus» m. fl.),
små målningar, påverkade av
gamla holländska mästare.
Sedan följde en och annan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
