Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1127
Mejeriförening—Mekanik
1128
1890-talet bildades mejerier enl.
andels-principen, där vinsten fördelas efter den
levererade mjölkens mängd, fettbalt och övriga
beskaffenhet. Mjölkens beskaffenhet
kontrolleras av mejeripersonalen el. genom av flera
m. bildad mjölkkontrollförening.
Tillväxten i m:s antal har på senare år
avstannat och den alltjämt fortgående ökningen
av den levererade mjölkmängden i stället
motsvarats genom rörelsens koncentrering till
större m., numera med utpräglat
maskinindustrien karaktär. — 1928 var m:s antal 1,673,
därav 692 andels-, 718 uppköps-, 158
gårds-och 105 gårdsuppköpsmejerier; 399 tillverkade
huvudsaki. smör och 548 ost. Leverantörernas
antal var 133,970, därav 92,298 vid
andelsme-jerier. Vid m. hade mottagits 1,691,422 ton
mjölk och 8,860 ton grädde, motsv. tills.
1,780,000 ton mjölk, och tillverkats 41,536 ton
smör och 24,777 ton ost. Största antalet m.
fanns i Skaraborgs (441 st.), därefter kommo
Älvsborgs (128), Kalmar (110) och Malmöhus
län (102). Den största mängden invägd mjölk
(omkr. 340,000 ton) har Malmöhus län att
uppvisa. H. J. Dft.
Mejeriförening, lokal sammanslutning av
lantmän för kooperativ mejeridrift (se L a n
t-mannakooperation och Mejeri).
1930 funnos i Sverige 684 mejeriföreningar.
Mejeriinstitut, se A 1 n a r p och
Mejeriundervisning.
Mejerikongresser, kongresser för
avhandlande av frågor om mjölkhushållning och
mejerihantering. Internationella m. ha hållits i
Bryssel 1903, Paris 1905, Haag 1907,
Budapest 1909, Stockholm 1911, Bern 1914, Paris
1926 och London 1928. 1903 stiftades en
internationell sammanslutning (Fédération
in-ternationale de laiterie), med byrå i Bryssel,
som är verkst. centralstyrelse för dem.
Mejerikonsulent, Mejeriskola, se
Mejeriundervisning.
Mejeriundervisning för meddelande av
kunskap om mjölkens egenskaper och
förarbetning ges i Sverige dels vid
lantbrukslärover-ken och särskilda läroanstalter, dels av
kringresande undervisare och rådgivare. Sedan
1896 är en lägre mejeriskola för både
manliga och kvinnliga elever i verksamhet vid
Åtvidaberg i Östergötland. Utbildning av
mejerskor ges sedan 1921 vid en ettårig
teoretisk och praktisk kurs vid kvinnliga
me jer i skolor (8 st. 1930) efter
föregående 2 års praktisk övning vid framstående
enskilda mejerier (e 1 e v m e j e r i e r, 14 st.
1930). För högre m. finnes vid Alnarp ett
mejeriinstitut, där även en lägre kurs
för manliga elever inrättades 1922.
Som kringresande rådgivare i
mjölkhushållning anställde på 1850-talet några
hushållningssällskap en länsmejerist och
staten 1859 en undervisare i boskapsskötsel
och mjölkhushållning (instruktör 1890,
statskonsulent 1905). Dennes
verksamhetsområde blev 1898 uteslutande
mejerihushållning. — Rådgivningen rörande
mejeriväsendet utövas av hos
hushållningssällskapen anställda jordbruks-, husdjur
s-och mejerikonsulenter. H. J. Dft.
Mejico [mä’^ikå], spanskt namn på Mexiko.
Mejlænder, Georg Otto, norsk jurist
(1829—99). Blev 1866 assessor och 1881 justi-
Bild 1. Flintmejsel från
Skåne och skiffermejsel
från Västerbotten. - Bild 2.
Bronsmejslar från
bronsåldern i Frankrike.
tiarius i Kristiania byret. M. utgav
förtjänstfulla lageditioner med hänvisningar, bl. a.
»Love, anordninger etc. for kongeriget Norge»
(12 bd, 1849—95). K. V. H.*
Mejonlt, miner., se S k a p o 1 i t.
Mejram, Ori’ganum majoräna, Majoräna
horte’nsis, en gammal krydd- och
medicinalväxt, som tillhör de läppblomstrigas fam. och
härstammar från ö. Medelhavstrakterna. I
Sverige nyttjas den torkade örten som krydda
i bl. a. vitkåls- och ärtsoppa samt korvkaka.
Vildmejram, konig, Origanum vulgäre, är en
flerårig, 4 dm hög ört med äggrunda, under
grågröna blad, rödvioletta blommor och
rödbruna foder- och skärmblad. E. S-g.
Mejsel, kilformigt eggverktyg av stål, som
med hammare indrives i det material man
bearbetar för att sönderdela detta el. uthugga
flisor el. spånor. Den vanliga m. är flat, och
dess raka egg följer tvärsektionens
längdriktning; kryssmejselns egg är anbragt
på kortsidan.
Skruvmejseln är ett
mej-selliknande verktyg,
varmed skruvar, som
ha spår i
skruvhuvudet, åtdragas eller
lossas. G. H-r.
M. uppträder redan
under stenåldern,
tillverkad av flinta o. a.
stenarter el. av ben
och horn (bild 1). Man
skiljer mellan bred-,
smal- och hålmejslar
av sten. Bred- och
smalmejslarna kunna
vidare vara rät- el. tvärmejslar, beroende på
eggens läge (i mittlinjen el. närmare ena
bredsidan). Under bronsåldern är
bronsmejseln vanlig; då förekommande smalmejslar
äro nära besläktade (se bild 2) med de
samtida yxorna. H. R-h.
Mekanik (av grek, mechané, verktyg,
maskin), vetenskapen om de lagar, som äro
gällande vid förändringar i kropparnas lägen,
och de krafter, som därvid utöva inflytande.
Man brukar indela m. i rationell m. och
tillämpad m. Den förra, även kallad
analytisk el. teoretisk m., emedan
den väsentligen utgör en matematisk
utveckling av några få erfarenhetssatser,
framställer de allmänna lagarna för kropparnas
rörelse och vila, varemot tillämpad m.
behandlar speciella klasser av mekaniska problem.
Rationell m. omfattar kin e ma tik el.
geometrisk rörelselära, i vilken
rörelsen betraktas från geometrisk synpunkt
utan hänsyn till de krafter, av vilka den
beror, samt s t a t i k, behandlande villkoren
för jämvikt emellan kroppar el. krafter, och
dynamik, behandlande rörelselagarna,
sådana dessa gestalta sig, då de betraktas i
samband med de på kropparna verkande
krafterna. Allteftersom statiken och dynamiken
avse fasta, flytande el. gasformiga kroppar,
benämnas de g e o-, hydro- och a e r o s t
a-tik el. g e o-, hydro- och
aerodynamik. Lagarna för gasformiga kroppars
rörelse stå dock i så nära samband med
värmets verkningar, att de lämpligast studeras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
