Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mekaniska värmeekvivalenten - Mekaniska värmeteorien - Mekanisk jordanalys - Mekanisk teknologi - Mekanisk trämassa - Mekanisk verkstad - Mekanisk världsåskådning - Mekanism - Mekitarister - Mekka - Meknès - Mekong - Mekran - Mela, Pomponius - Mélac, Ézéchiel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1131
Mekaniska värmeteorien—Mélac
1132
Mekong vid Luang-Prabang.
niska arbete, som motsvarar en värmeenhet
(kalori). Enär energi (se d. o.) kan
uppträda i olika former (t. ex. värme oeh
mekaniskt arbete), måste en viss konstant
relation alltid finnas mellan de enheter, som mäta
energien i dessa olika former. En sådan
tanke uttalades redan av S. Carnot, R. Mayer och
L. A. Colding; de första noggranna
bestämningarna utfördes av J. P. Joule (jfr d. o.).
Senare har ett omfattande arbete nedlagts
på experimentell el. teoretisk bestämning av
detta samband, och ett tiotal olika metoder har
använts, ss. mätning av värmeutvecklingen
vid friktion i en vätska el. mellan fasta ämnen
(Joule), vid stöt mellan oelastiska kroppar
(Hirn), vid gasers kompression (Joule), vid
elektrodynamisk induktion (Joule, Weber),
vid elektrisk ströms flytande genom ett
motstånd (Joule m. fl.) och vidare avkylningen
i en metalltråd vid sträckning (Edlund).
Avvikelserna mellan slutvärdena från olika
bestämningar äro delvis att tillskriva olika
definitioner av enheten kalori (jfr d. o.),
delvis försöksfel. Olika sätt att mäta temp.
och geografiskt betingade olikheter i
tyngdkraften (jfr Kraft) inverka även i någon
mån. Som det säkraste värdet på m. antages
f. n. 426.88 kilogrammeter per kilogramkalori
(vid 15° C). Uttryckt i C. G. S.-enheter
antages m. vara 4,1863 . 107 erg per gramkalori
(vid 15° C). J• T.
Mekaniska värmeteorien kallades under
mitten av 1800-talet och även senare den del
av fysiken, som behandlade värmeläran under
antagande, att värme kan uppfattas .som en
kinetisk form av energi, d. v. s. buren av
molekyler i rörelse. Senare har m. utvidgats
att behandla även andra former av energi och
därmed ersatts med den allmännare
benämningen termodynamik, som fått
viktiga tillämpningar inom alla grenar av
fysiken. Jfr Energi, E n t r o p i, K i n
e-tiska gasteorien och
Termodynamik. J. T.
Mekanisk jordanalys, se Jordarter.
Mekanisk teknologi, läran om de tekniska
förfaranden, varigenom råämnen överföras
till förädlade produkter genom operationer av
övervägande mekanisk art (t. ex. metallgjut-
ning, mekaniskt
verkstadsarbete, vävning, träbearbetning,
tillv. av skodon). G. H-r.
Mekanisk trämassa, se
Pappers mas setillver
k-ning.
Mekanisk verkstad, se
Verkstad.
Mekanisk världsåskådning,
åskådning, enl. vilken
orsakerna till skeendet äro av
mekanisk natur. Motsats:
teleologi (se d. o.).
MekanPsm. 1. En av
mekaniska lagar reglerad
anordning, t. ex. en maskin, ett
urverk. — 2. (Biol.) Se U
t-v e c k 1 i n g s mekanik och
V i t a 1 i s m.
Mekitari’ster, se M e c h
i-t a r i s t e r.
Mekka, se M e c k a.
Meknès, stad i Franska
Marocko, 58 km v. s. v. om Fez, vid
järnväg; 29,930 inv. (1926), därav 4,923 européer.
M. är sedan gammalt en av sultanens
residensstäder och upplevde sin glanstid under
Mulei Ismail. Märkliga byggnadsverk äro
Mu-lei Ismails moské samt palatset (1600-talet).
Meko’ng, flod i s. ö. Asien, med ett
flodområde av omkr. 810,000 kvkm, omkr. 4,500
km lång; upprinner i Tanglabergens ö.
utlö-pare i Tibet, genomströmmar detta land och
Kinas s. provins Yün-nan i s. ö. riktning,
delvis nära gränsen mellan Kina och Burma,
tills den något s. om Kiang-hung (610 m ö. h.)
lämnar kinesiskt område och på en sträcka
bildar gräns mellan de franska Laosstaterna
och Burma. Vid inträdet i Franska Indokina
gör M. en tvär vändning mot ö., vänder vid
Luang-Prabang åter mot s. och vid
Chieng-khan mot ö., bildande gräns mellan Franska
Indokina och Siarn, fortsätter mot s. s. ö.
genomtvärande Kambodja, där den redan vid
Pnom-penh börjar att förgrena sig, och
bildar ett väldigt deltaland, uppbyggande större
delen av Kochinkina. M. utmynnar i
Sydki-nesiska havet. — M:s flodområde är smalt,
och den saknar större bifloder. De största
äro från höger Nan-mun, från vänster Sekong
med bifloder. Vid Kambodjas huvudstad,
Pnom-penh, avskiljer M. en gren mot n. n. v.,
utmynnande i sjön Tonle-sap, som under
torrtiden okt.—maj sänder sitt vatten tillbaka
till huvudfloden. M. har många stora fall
och forsar, omväxlande med
lugnvattenssträc-kor i samband med djupa kanjondalar och
breda slättlandsdalar. Ända till Sambor i
mellersta Kambodja är den blott sträckvis
segelbar, men på slätten nedanför är den
trafikabel. A-l W-n.
Mekrän, se B e 1 u t s j i s t a n, sp. 1236.
Me’la, Pomponius, romersk författare
från Tingentera i Spanien, utarbetade på
40-talet e. Kr. en kort världsbeskrivning i tre
böcker (»De chorographia»), romerska
litteraturens äldsta bevarade geografiska verk.
Mélac [mela’k], Ézéchiel, greve (från
1702) de, fransk krigare (d. 1709), beryktad
genom ödeläggelsen av Rhen-Pfalz 1689,
varvid bl. a. Heidelberg och Mannheim brändes.
Han stupade i slaget vid Malplaquet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
