Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1180
Meninges—Mennoniter
1179
vinna ’framgångar i utrikespolitiken genom
att spela ut de olika europeiska makterna
mot varandra och förde i det inre en skicklig
och försonlig konsolideringspolitik. Hösten
1909 försjönk han i ett letargiskt
slöhetstill-stånd, varur han sedan endast tidtals kunde
resa sig. J. K-n.*
Mèninges (av grek, och lat. sing. méninx),
hjärnhinnor (se d. o.).
Meningltis, inflammation i hjärnans el.
ryggmärgens hinnor;
hjärnhinneinflammation. Se Hjärnsjukdomar, sp. 1118,
och Ryggmärgssjukdomar.
Meningocèle, Meningo-encephalocele, se
Hjärnbråck.
MenFppos (grek. Me’nippos, lat. Meni’ppus),
cynisk filosof från Gadara i Palestina (omkr.
270 f. Kr.), urspr. slav. M. uppfann en ny
diktart, satiren, blandning av vers och prosa med
omväxlande innehåll, snarast humoristiska
kåserier. M:s dikter, alla förlorade, tjänade
som förebild för romaren Terentius Varro
(»Satira menippea») och Lukianos. A. M. A.*
MenPsk (av grek, meni’skos, liten måne).
1. (Fys.) Den konvexa el. konkava ytan hos
en vätska i ett smalt rör (t. ex. den konvexa
ytan hos kvicksilverpelaren i ett
barometerrör). Se vidare Kapillaritet, sp. 290. J. T.
2. (Anat.) De fria broskskivor, som ligga
inskjutna mellan olika skelettdelar.
Menius, Justus (el. Jodocus Menig),
tysk protestantisk teolog (1499—1558),
superintendent i Eisenach 1529—57, sedan
kyrkoherde i Leipzig, var på 1520- och 1530-talet
verksam som Thüringens reformator.
Menja, nord, myt., se Grotte.
Menlös, Daniel, mekaniker,
universitetslärare (1699—1743). Biträdde någon tid sin
fader i vapensmedsyrket och blev student i
Uppsala 1720. Han var 1728—30 Triewalds
medhjälpare vid föreläsningarna på
Riddarhuset i Stockholm. M. utnämndes 1732 till
prof, i matematik i Lund, mot villkor att
till univ. överlämna Triewalds
instrument-samling. Vid univ. gjorde han sig mest
bekant genom de strider, som han nästan utan
uppehåll förde med sina kolleger. M. utgav
»Kort beskrifning af den hydrostatiske
våg-balcken» (1728). Som akademisk författare
inskränkte han sig till att utge 4
disputa-tioner, av vilka en behandlar maximi- och
minimiproblemen samt visar, att M. tagit
kännedom om differentialkalkylen, ävensom
3 program, av vilka ett (1741) handlar »Om
ett nytt sätt att segla utan vind, segel och
åhror» (med användande av en utströmmande
vattenmassas rekylkraft). M. var en mycket
flitig almanacksutgivare. (J. T.)
Menlösa barns dag, förr kyrklig fest (fe’stum
innoce’ntium), sammanföll i början med
Epi-faniafesten (se Tretton dagen), firades
fordom i den rom. kyrkan 28, i den ortodoxa
29 dec. till minne av de späda offren för det
s. k. betlehemitiska barnamordet (Matt. 2:
16). A. G-w.
Menna’nder, Carl Fredrik, ärkebiskop,
lärd (1712—86), av finsk härkomst, lärjunge
till Linné. Blev 1746 prof, i fysik i Äbo, 1757
biskop över Äbo stift och 1775 ärkebiskop i
Uppsala. Led. av Vet.-akad. 1744. M. utgav
flera tal och avhandlingar, även på det
naturvetenskapliga området. Av hans på Kungl.
bibi, i Stockholm förvarade brevsamling har
H. Schück 1901 utgivit korrespondensen
mellan M. och hans son C. Fr. Fredenheim (se
d. o.). E. Nwn.
Mennoniter, anhängarna till den riktning
inom reformationstidens döparrörelse, som
kom under ledning av Menno Simons (se d.
o.). Trots förföljelser utbredde sig m.
överallt i Europa och ha alltjämt hållit sig kvar.
I Tyskland, där de nu utgöra omkr. 13,000
och ha 22 församlingar, fingo de stor
kulturell betydelse genom sin arbetsamhet och
industriella skicklighet. I Holland
splittrades sekten genom lärostrider i flera grenar,
som dock 1811 förenades till Algemeene
doops-gezinde societeit, vilken nu omfattar 130
församlingar med omkr. 70,000 medl. I
Ryssland, dit m. inkallades av Katarina II, fingo
de ett raskt uppsving och nådde stort
välstånd samt utbredde sig ända till Sibirien.
Till Amerika utvandrade m. tidigt och
tillväxte snabbt. Nu omfatta de där omkr.
300,000 anhängare, därav 50,000 i Kanada.
M:s läroåskådning bygger på den
kongre-gationalistiska församlingsprincipen och
avvisar således varje slags kyrkostyrelse. Varje
statlig inblandning i församlingarnas
angelägenheter förkastas. De förkasta barndop
och edgång, inom vissa länder även
krigstjänst. Kyrkotukten är sträng, men någon
gemensam trosbekännelse finnes ej. För
toleransens framväxt ha m. haft ej ringa
betydelse. ■—■ Sedan 1913 utgiva Chr. Hege och
Chr. Neff ett stort, ännu ofullbordat
»Men-nonitisches Lexikon». Se även A. Brons,
»Ursprung, Entwicklung und Schicksale der
altevangelischen Taufgesinnten und
Mennoni-ten» (3:e uppl. 1912), och E. Händiges, »Die
Lehre der Mennoniten» (1921). HgPl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
