Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1185
Menstruera—Mensuralmusik
1186
ej kan avrinna. Smärtorna kunna då vara
ytterst häftiga, kolikliknande, s. k. m e
n-s t r u a 1 k o 1 i k. Andra orsaker äro akuta
el. kroniska inflammationsprocesser i
under-livsorganen, svulster o. dyl. Men i många
fall lyckas man ej genom den mest ingående
undersökning finna någon påtaglig orsak till
smärtorna. Hos ett stort antal sådana av
dysmenorré lidande kvinnor måste smärtorna
antagas bero på ett abnormt känsligt el.
rent av sjukligt nervsystem, ss. vid hysteri
el. neurasteni. Hos patienter med hysteri,
epilepsi el. psykoser uppstå lätt anfall i
samband med m. De dysmenorroiska smärtorna
lindras lämpligast med värme och
nervlug-nande medel, brom, antipyrin, aspirin,
sali-pyrin o. a. Däremot måste varnas för
alkohol el. narkotika (t. ex. morfin).
Förebyggande verkar ett kropp och själ härdande
levnadssätt med motion, frisk luft, bad etc.
Ett uteblivande av m. under den
koncep-tionsdugliga åldern, s. k. amenorré,
förekommer fysiologiskt under havandeskapet;
dock med enstaka undantag. Somliga
menstruera näml, under första
grossessmåna-derna, oftast med sparsam och kortvarig
blödning. Bland orsaker till sjuklig
amenorré böra nämnas medfödda
missbildningar, ss. fullständig tillslutning av
genitalkanalen någonstädes, bristande
utveckling av äggstockar och livmoder,
kraftned-sättande allmänsjukdomar, t. ex. blodbrist
hos unga flickor, lungsot, sockersjuka,
förgiftningar. Tillfällig amenorré kan
uppkomma av psykiska orsaker, ss. förskräckelse,
häftig temperaturväxling, särskilt avkylning,
ombyte av vistelseort el. levnadssätt. Några
fall av amenorré te sig som abnormt tidigt
inträffande menopaus, utan att någon orsak
därtill kan upptäckas. I många fall kan
amenorré hävas genom lämplig behandling,
men i en del fall förbli terapeutiska åtgärder
resultatlösa. — Med menorragi (av grek.
mön, månad, och rhegny’nai, sönderslita)
menas abnormt ymnig menstruationsblödning,
som därjämte oftast är långvarigare än
vanligt samt tätare påkommande. Under det att
vid normal m. blodet avgår flytande, stelnar
det ofta vid abnormt riklig m. inom
genitalkanalen och avgår då delvis i form av
levrar. Allmänbefinnandet störes, och
allvarlig blodbrist kan efter hand uppstå.
Menorragi orsakas av inflammationsprocesser i
livmoder, äggledare el. äggstockar el. i deras
omgivning, myomsvulster i livmodern,
blodsjukdomar, hjärtfel, njurlidande, akuta
infektionssjukdomar m. m. (se K v i n n o s j u
k-domar). — Metrorragi åter är
fullkomligt oregelbunden blödning från
livmodern, ymnig el. sparsam, icke i samband med
menstruationsimpulsen utan alltid av abnormt
ursprung. En vanlig orsak till metrorragi är
livmoderkräftan. — Menstruatio praecox, »för
tidig m.», kallas abnormt tidigt, redan under
barnaåren uppträdande
menstruationsblöd-ningar. Man har ex. på att dylika uppträtt
redan under första levnadsåret och därefter
regelbundet återkommit. Barn med
menstruatio praecox äro ofta abnormt tidigt
utvecklade i kroppsligt avseende, särskilt i fråga
om könsorgan och bröstkörtlar. Orsakerna
äro ej säkert kända, men i ett rätt stort
antal fall ha svulster i äggstockarna förefunnits.
M. har i alla tider och hos alla folk givit
upphov till massor av vanföreställningar, som
icke fullständigt släppt ens våra dagars
kulturfolk. Det bland många folk vanligast
brukade namnet »rening» anger den redan av
Hippokrates uttalade uppfattningen av m.
såsom en reningsprocess, befrielse från orena
ämnen, som samlats i blodet. Den
menstru-erande betraktades som en »oren», med
vilken man måste undvika att komma i
beröring och som skulle hållas avskild en viss
tid (föreskrivet t. ex. i Mose lag).
Menstruation sblodet var »orent» och synnerligen
farligt att komma i beröring med, t. o. m.
för-därvbringande. På samma gång trodde man
sig hos det mystiska menstruationsblodet
finna läkande kraft mot vissa sjukdomar och
egenskaper av ett utmärkt trollmedel. En
modern form för uppfattningen av m. som en
reningsprocess är hypotesen, att genom
verksamhet hos en del körtlar för inre sekretion
ämnen samlas, som möjl. avsöndras genom
menstrualblodet, då de ej förbrukas. Bvn.
Menstruera, genomgå menstruation (se d. o.).
Mensträsket, se Skelleftefältet.
Mensür (av lat. mensüra, mått). 1. (Mus.)
Notvärdena under medeltiden. Instruments
m. är måttsbestämning (stränglängd,
griphå-lens avstånd på biåsinstrument m. m.).
Pipornas m. i en orgel är förhållandet mellan
pipans längd och bredd. — 2. Se M ä
t-g 1 a s. T. N.
Mensür, en form av duellfäktning, bruklig
bland tyska studenter. M., som uppstod vid
mitten av 1800-talet, kan vara en följd av
personlig, vänskaplig överenskommelse, då
snarast att betrakta som ett nerv- och
man-domsprov (ty. Bestimmungsmensur), el. också
utmaning på grund av förolämpning (ty.
Kontrahage). Vapnet kallas Schlager, ett
slags sabel med skarpslipad, lätt och mycket
böjlig klinga. Man använder endast hugg mot
det oskyddade huvudet, ögonen äro vid
Bestimmungsmensur dock väl skyddade liksom
halsen och övriga delar av kroppen, där hugg
av misstag kunna träffa. Inga förflyttningar
el. utfall äro tillåtna. Huggen utföras
uteslutande med handleden, armen i övrigt fullt
sträckt. M. är numera i lag förbjuden men
förekommer dock alltjämt. Jfr »Officieller
Paukkomment für die deutschen
Universitä-ten» (25 :e uppl. 1926). N. H-n.
Mensuralmusik, Figur almusik (lat.
mü-sica mensurabilis, »mätbar musik»),
flerstäm-mig musik under medeltiden i motsats till
enstämmig (müsica pläna el. milsica chorälis).
Utbildades först på 1100-talet och nådde sin
fulla utveckling på 1400-talet med
nederländska skolan. — Men suraln o ter
kallas de noter med bestämda tidsvärden, som
användes under 1100—1500-talet. Man utgick
från ett långt och ett kort notvärde, longa
och brevis, och skrev sedan båda kvadratiska,
dock med streck nedtill för longa (*^ och ■ );
alltefter tvåtidig och tretidig takt kommu
sodan två el. tre brevis att motsvara en longa.
Ovanför longa tillfogades en maxima,
omfattande 2 el. 3 longa; nedanför brevis tillkom
XIII. 38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
