- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 13. Lissabon - Meyer /
1187-1188

(1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1187

Mensuralnoter—Mentol

1188

Utsikt över Mentone.

semibrevis. 1300- och 1400-talet räknade
ännu kortare tidsvärden. Från 1400-talets
mitt upptog man även öppna noter.
Systemet såg sedan ut på följ, sätt:

maxima longa

brevis

semibrevis

minima

semiminima

fusa

semifusa

Långt uthållna noter kallades sedan larga
och motsvarade en el. flera maxima alltefter
vidfogade streck:

De fyrkantiga noterna fr. o. m. semibrevis
skrevos på 1500-talet ofta runda (o J) och
kommo således till sist att likna de nuv.
noterna. Då i början varje nots värde skulle
bedömas efter den efterföljande, uppstod
under 1300-talet en mycket invecklad m e n s
u-r a 11 e o r i. Särskilt svårtolkade blevo de
sammansatta noterna (ligaturer). Under
1500-talet skedde en förenkling, och med
takt-streckets införande förlorade mensuralteorien
sin egentliga betydelse. — Litt.: J. Wolf,
»Geschichte der Mensuralnotation 1250—1460»
(1904) och »Ilandbuch der Notationskunde»
(2 bd, 1913—19). T. N.

Mensuralnoter, se Mensuralmusik.

Mental, själslig, psykisk.

Mentalitet, själstillstånd, sinnesförfattning.

Mentälreservatiön (nlat. reservätio
mentä-lis), ett hemligt förbehåll vid viljeförklaring
el. edgång, att man menar något annat, än
ens ord ange. Inom avtalsläran har
begreppet måst upptagas som tillägg till regeln,
att för en viljeförklarings bindande kraft
fordras överensstämmelse med den verkliga
viljan (jfr Avtal, sp. 621). Ty
uppenbarligen måste även den viljeförklaring gälla,
som till följd av ett hemligt förbehåll icke
återger vad man verkligen vill. M. får icke
göra det möjligt att till sin egen fördel
åberopa, att man ljugit. Alla moderna
rättssystem äro eniga om att frånkänna m.
rättslig verkan. Hurusom däremot m. fått en

viss betydelse i jesuiternas
lära se Jesuitorden, sp.
1069. C. G. Bj.

Menta’na, stad i ital. prov.
Roma, 20 km n. ö. om Rom;
2,937 inv. (1921). Här
besegrades Garibaldis friskaror
1867 av påvliga och franska
trupper under de Failly.

Me’ntawei, M e’n t a w i,
Ma’ntawi, holländsk ögrupp
i Indiska oceanen utanför
Sumatras s. v. kust; omkr. 8,000
inv.

Me’n telin (M e n t e 1),
Johann, Strassburgs förste
boktryckare (omkr. 1410—
78). M. torde ha varit i lära
hos Gutenberg i Mainz.
Redan i slutet av 1450-talet var
M. självständigt verksam i
Strassburg. 1460 tryckte han
en latinsk bibel och 1466 en

tysk (den andra tyska bibeln), försedd med
praktfulla miniatyrer. Alla M:s 35
tryckalster äro mästerligt utförda, och flera ha
jättelika dimensioner, ss. Vincentius
Bellova-censis’ två verk, »Speculum historiale» (1473;
M:s första daterade tryck) och »Speculum
morale» (1476). F. ö. tryckte M. arbeten av
kyrkofäder, klassiska författare m. m.

Me’nter, S o p h i e, tysk pianist (1846—
1918); elev av Tausig, Bülow och Liszt. Vann
på 1870-talet högt anseende för sitt briljanta
passagespel och känslofulla anslag samt sin
poetiska uppfattning. Hon gästade bl. a.
Skandinavien 1882, 1885 och 1892. 1883—87
var hon lärarinna vid konservatoriet i
Petersburg. M. var 1872—86 g. m. violoncellisten
DavidPopper. T. N.

Me’ntha, M y’n ta, växtsläkte av fam.
läppblommiga, igenkänt därpå, att kronans
överläpp är föga större än underläppens 3 flikar
och att de 4 ståndarna äro nästan lika långa.
Hithörande växter äro starkt luktande,
fleråriga örter med vanl. breda blad och små,
rödlätta el. blåaktiga blommor. Arterna äro
svårbegränsade och hybridisera med varandra.
Den vanligaste i Sverige är åkermynt a,
M. arvensis, som växer i skogskärr och på
stränder och på åkrar med dyjord blir ett
besvärligt ogräs. Sedan gammalt ha några
odlats för den starka luktens skull, särskilt
k r u s m y n t a, M. crispa, som har krusiga
blad. Ur M. piperita, som mångenstädes, t. ex.
i England och Förenta staterna, odlas i stor
skala, utvinnes genom destillation p e p p
armynt ol j a. G. M-e.

Mention [mäsiå’], fr., lovordande
omnäm-nade; m. honorable [-ånåra’bl],
hedersomnämnande, lägsta
utmärkelsen i tävlan vid utställning.

Mentol [-tå’1] (av lat.
me’n-tha, se d. o.),
huvudbeståndsdelen i pepparmyntoljan, är en
alkohol, som härleder sig från
terpenkolvätet mentan och har
vidstående formel.

M. är ett ganska kraftigt
antiseptiskt medel, som brukas
såväl utvärtes som invärtes.
M. framkallar en behaglig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 18 23:08:15 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdm/0746.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free