Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1189
Menton—Menzel, A. v.
1190
»Balkongrummet.» — »Balsupén.» Målningar av A. von Menzel.
köldförnimmelse med nedsatt känsel på det
behandlade stället. Härpå grundar sig bl. a.
behandlingen av nervsmärtor (neuralgier) med
s. k. m i g r ä n s t i f t, en av mentol med
något tymol gjuten tapp, avsedd till gnidning
på huden på det värkande stället. C. G. S.
Menton. [mätå’], off. fr. namn på Mentone.
Mentone [-tå’ne], fr. Menton, stad i fr.
dep. Alpes-Maritimes, vid Medelhavet, 21 km
n. ö. om Nizza, nära ital. gränsen; 22,604 inv.
(1926); en av de förnämsta vinterkurorterna
vid fr. Rivieran. Staden har ett av omgivande
berg skyddat läge, är amfiteatraliskt byggd
vid en vik, som av en utskjutande udde delas
i två hälfter. Medeltemp. är för jan., kallaste
mån., 7,9° C, sommartemp. överstiger sällan
30° C. Rik växtlighet av agrumer m. m. Vid
Promenade du Midi utmed stranden samt på
bergssluttningarna ligga talrika hotell och
villor. »Gamla staden» har italiensk prägel.
— M. kom 1815 till Monaco, ställde sig 1848
jämte Roquebrune som republik under
Sardiniens beskydd samt övergick 1860 genom köp
till Frankrike.
Mento’negrottorna,
Grima’ldigrottor-n a, grottorna vid Baoussé Roussé (= Les
Rockers rouges, de röda klipporna), äro olika
benämningar på nio under den paleolitiska
perioden (se d. o.) bebodda grottor i ital.
kommunen Grimaldi i omedelbar närhet av
Mentone. På intet annat ställe har
påträffats en grottbebyggelse, som räcker alltifrån
den varma chellestiden till istidens slut.
Vidare äro de märkliga på grund av de
ensamstående skelettfynden av Grimaldiras (se
d. o.) och även av Cro-Magnonras (se d. o.) samt
på grund av de första gjorda fynden av
kvinno-idoler. Litt.: M. Boule, É. Ph. É. Cartailhac,
R. Verneau, L. de Villeneuve, »Les grottes de
Grimaldi» (1906—19); Hanna Rydh, »Kring
Medelhavets stränder» (1928), s. 9—23. H.R-h.
Me’ntor, enl. Homeros en vän till Odysseus,
som vid bortresan åt M. anförtrodde vården
om sitt hus. I M:s skepnad bistod gudinnan
Athena Odysseus’ son Telemachos. M. har
senare blivit beteckning i allm. för en ung
persons rådgivare och handledare. A.M. A.*
Me’ntum, lat., haka.
Menu [mony’], fr., matsedel.
Menue’tt (fr. mcnuet, it. mimie’tto), fransk
dans, utbildad ur courante (se d. o.) omkr.
1650. Förekom vid franska hovet f. ggn 1653
och var omkr. 1700 den främsta förnäma
dansen, alltid i 3/4 takt och dansad i långsamt
tidsmått. Inom symfonien och
kammarmusiken fick m. ofta en triosats. Genom
Beetho-ven ersattes den som konstform av scherzo
(se d. o.). Alltsedan Lullys tid (1670-talet)
hade m. en viktig plats även i operan och
ersattes där först vid 1800-talets början av
den moderna valsen. — Se T. Norlind, »Zur
Geschichte der Suite» (i Sammelbände der
Internationalen Musikgesellschaft, 7, 1905—
06) och »Studier i svensk folklore» (1911). —
Se bild 12 vid art. Dans. T. N.
Menüra, zool., se Lyrfågelsläktet.
Meny (fr. menu), matsedel.
Menya’nthes, bot., se Vattenklöver.
Menzalesjön, Mensaleh, strandsjö i n. ö.
Nildeltat, mellan Damiette och Port Said;
omkr. 2,500 kvkm vid högvatten;
genomskä-res i ö. av Suezkanalen, ö. om vilken sjön är
torrlagd. I M. häcka pelikaner,
flamingofåg-lar och hägrar. Livligt fiske. M. var fordom
mindre än nu och trakten däromkring tätt
bebyggd.
Menzel [mä’ntsol], Adolf von, tysk
målare (1815—1905). M. utbildade sig genom
naturstudier på egen hand, försörjde sig först
genom att utge teckningar och litografier (»Des
Künstlers
Erdenwal-len», 1833), tecknade
träsnitten till Kuglers
»Geschichte Friedrichs
des Grossen» (1839—
42; nytryck 1921) och
illustrerade dennes
samlade skrifter (1843
—49). Försökte sig
utan framgång som
genre- och
historiemålare (»Gustav II Adolf
mottager sin gemål
i Hanau»), målade
även små
verklig
hetsbilder av slående omedelbarhet i luft-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
