Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1191
Menzel, W.—Mercator
1192
Utsikt över Merano.
studiet. Under 1850-talet tillkommo de
längre fram högt uppskattade målningarna
med Fredrik II som huvudperson:
»Taffel-runden» (1850), »Flöjtkonserten» (1852) o. a.
Under oavlåtligt studium av sin närmaste
omgivning arbetade sig M. fram till en
självständig realism. Hans område sträckte sig
från raskt improviserade skildringar av
hovfester i färgskimrande slottsgemak till
»Järn-valsverket» (1875), en framställning av
arbetet i en modern jätteverkstad i brytning
mellan dagsljus och effekt av glödande järn.
Realisten var på samma gång en genial
im-provisatör, som konstnärspersonlighet en av
sin tids främsta. Från 1830 till sin död var
M. bosatt i Berlin, blev där hedersborgare,
fick titeln excellens och geheimeråd och
överhopades med utmärkelser. Litt.: M. Jordan
och R. Dohme, »Das Werk A. M:s» (4 vol.,
1885—1905), monogr. av H. von Tschudi
(1906), J. Meier-Graefe, »Der junge M.» (s. å.),
G. Kirstein (1919) m. fl. G-g N.
Menzel [mäTitsøl], W o 1 f g a n g, tysk
författare (1798—1873), angrep hätskt i dikterna
»Streckverse» (1823), som red. av
Litteratur-blatt (1826—48) och i »Die deutsche
Litteratur» (2 bd, 1827) Goethe, var visserligen
romantiker men samtidigt fanatisk moralist,
började efter julirevolutionen ett lidelsefullt
fälttåg mot »das junge Deutschland» — hans
anfall gåvo förbundsdagen anledning att
förbjuda alla skrifter av dessa författare —,
fransk litteraturs inflytande och judiska
författare; Gutzkow, Heine och Börne (»M., der
Franzosenfresser», 1836) gåvo M. svar på tal.
M. skrev även historiska verk och hamnade i
stortysk reaktion; hans sagospel och romanen
»Furore» (2 bd, 1851) äro talangfulla. Postumt
utgavs »Denkwürdigkeiten» (1877). R-n B.
Menzi’nsky, Modest, polsk operasångare
(f. 1876). Var först fäst vid stadsteatern i
Elberfeld och därefter (1904—08 och 1909—
10) vid Kungl. teatern i Stockholm, där han
gjorde sig högt skattad bl. a. som
Wagner-sångare. Hans mjuka, böjliga lyriska tenor
gjorde sig ypperligt gällande, och hans
föredrag var ofta verkningsfullt i dramatiska
stegringar. 1910—14 tillhörde M. stadsscenen
i Köln. Han har även verkat som lärare. T. N.
Meor ha’gola, se G er schom
ben Jehuda.
Mèraker, se M e r å k e r.
Merän, se Merano.
Mera’no, ty. Meran, stad i
ital. Tyrolen, prov. Bolzano,
vid Passer nära dess förening
med Adige och vid bibana till
Brennerbanan, 323 m ö. h.;
21,312 inv. (som kommun
1921), mest tysktalande. Med
sitt utomordentligt vackra
och skyddade läge, omgivet
av snötäckta berg, och sitt
milda klimat har M. blivit
en av Europas mest besökta
turist- och kurorter (omkr.
60.000 pers. årl.). Ringa
luftfuktighet, stark insolation;
dock äro somrarna ganska
heta. Vin- och fruktodlingar
kransa omgivningarna,
historiska slott och fästen kröna
kullarna (ss. Schloss Tirol). Kommunal
kuranstalt, privata kliniker och sjukhem,
behandling av bjärt-, njur-, ämnesomsättnings-,
lindriga lungsjukdomar m. m. — M. var under
medeltiden Tyrolens huvudstad men
överflyg-lades av Innsbruck.
Mercator, svenskspråkig veckotidskrift (med
engelska resuméer) för Finlands näringsliv,
gr. 1906 av Amos Anderson. Red. är från 1916
H. Wid_én.
Mercator (latinisering av K r e m e r s),
Gerar d u s, belgisk-tysk geograf, reformator
på kartografiens område (1512—94),
överflyttade från Louvain till Duisburg, där han blev
kosmograf hos
hertigen av Jülich 1552.
Han skapade där ett
kartografiskt institut,
rikt försett med
böcker, som satte honom
i stånd att avfatta
sina för den tiden
förvånande riktiga och
genom kritisk
käll-granskning utmärkta
kartor. Dessa
tecknades, graverades och
trycktes av honom
själv. Mest
beröm
da av dessa kartor äro: 1554 karta över
Europa; 1569 »Nova et aucta orbis terræ
descriptio ad usum navigantium emendate
accommodata», M:s ryktbara världskarta i
4 blad, utförd i den projektion, som nu
nyttjas för de flesta sjökort; 1578 en
oöverträffad reproduktion av Ptolemaios’
karta i 27 blad kopparstick jämte latinsk
text; 1595 »Atlas sive cosmographiæ
medita-tiones de fabrica mundi et fabricata figura»,
en samling landkartor över hela världen, utg.
efter M:s död. Många senare upplagor av M:s
kartverk ha utkommit. — Inom kartografien
har M. verkat banbrytande. Han är mest
känd för den av honom framställda
Merca-tors projektion (se Kartprojektioner).
Ännu tre kartprojektioner bära med rätta
M:s namn, ehuru de äro mer kända under
benämningarna Postels, Bonnes och de 1’Isles
projektioner. — Litt.: A. Nordenskiölds »Fac-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
