Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1199
Meringer—Merkantilsystemet
1200
tattare (18 0 3 28/9—7 0 23/B). Studerade först
juridik i Paris men utbildade sig samtidigt
till polyglott oeh polyhistor, infördes i de
litterära kretsarna och
delade f. ö. sin tid
mellan mondäna
kärleksäventyr och långa
resor, bl. a. till
Spanien, Italien och
Bal-kanländerna. Efter
julirevolutionen
inträdde han på
ämbetsmannabanan, blev
1833 riksantikvarie
och invaldes 1844 i
Franska akad. Intim
vän med familjen
Montijo, fick han flera
hedersposter under andra kejsardömet. — M.
är den franska romantikens måhända
förnämste prosakonstnär. Men romantiken
inskränker sig till ämnesvalet; i sin stil är han
en svuren klassiker, som med kyligt objektiv
realism fördjupar sig i det primitiva, det
exotiska och barbariska hos skilda länder och
folkslag. Han debuterade med en samling
små dramer, »Théatre de Clara Gazul» (1825;
ny, tillökad uppl. 1830), vilken han uppgav
vara översatt från spanskan. Hans nästa
arbete, »La Guzla» (1827), presenterades som en
prosabearbetning av illyriska folkvisor; även
denna mystifikation lyckades. M., vars styrka
ligger i den skickligt anbragta lokalfärgen,
beslöt nu att bli Frankrikes W. Scott och vann
stor framgång med medeltidsskildringen »La
Jacquerie» (1828), följd av »Chronique du
règne de Charles IX» (1829; »Från
Bartholo-meinattens tid», 1889). Till hans berömdaste
verk höra »Colomba» (1841; flera sv. övers.,
den första 1842), vars hjältinna är en
korsi-kansk Elektra, samt den genom Bizets opera
allbekanta spanska zigenarnovellen »Carmen»
(1847; första sv. övers. 1902). I »Les ämes
du purgatoire» och »La Vénus dTlle» (sv. övers.
1877), ingående i hans »Contes et nouvelles»
(1846) och »Nouvelles» (1852; »Noveller», 1875),
har han varierat motiv ur Don Juansagan. M.
skrev även historiska och arkeologiska
arbeten, litterära essäer och briljanta
reseskildringar samt är den förste, som tolkat rysk
litteratur (Gogol, Pusjkin och Turgenjev) på
franska. En standarduppl. av M:s »Oeuvres
complètes» är under utgivning sedan 1927.
Monogr. av A. Filon (1894 och 1898), P.
Trahard (1925 ff., hittills 3 bd) och G. H.
Johnstone (1927). Kj. S-g.
Meringer, Rudolf, österrikisk
språkvetenskapsman (f. 1859), prof, i Graz. Har utgivit
en rad avh. i jämförande indoeuropeisk
språkvetenskap m. m., bl. a. handboken
»Indoger-manische Sprachwissenschaft» (i »Sammlung
Göschen», 1895; 3:e uppl. 1903). M. uppsatte
1909 den kulturhistoriska och
språkvetenskapliga tidskr. Wörter und Sachen.
Merinlderna, se Almohader och M
a-r o c k o, sp. 927.
Merlnofår, zool., se Fårsläktet.
Meristém, Delningsvävnad, se
Växt-anatomi.
Merit, förtjänst; avlagd examen,
genomgånget prov, tjänstgöring o. s. v., som
åberopas vid ansökan om plats el. tjänst. Listan
på en persons m. kallas meritförteckning. —
Meritera sig, skaffa sig m.; ibland: göra
sig kompetent.
Mérite agricole [meri’t agrikå’1], fr., fransk
orden, »för förtjänst om jordbruket», se
Ordnar.
Merkantil, handels-, köpmanna-;
krämar-aktig.
Merkantili’sm, se Merkantilsystemet.
Merkantilsystemet el. Merkantilismen
(av lat. mercäri, idka handel), namn på det
ekonomiska system, som täml. allmänt rådde
i Europa från slutet av medeltiden (delvis
redan tidigare) in på 1700- och början av
1800-talet. Namnet skapades av
fysiokra-terna (se d. o.) och fick främst spridning
genom Adam Smith, som ägnade fjärde boken
av »Wealth of nations» (1776) åt en intensiv
kritik av systemet. Sedermera har det
kommit att uppfattas i en åtskilligt
vidsträcktare betydelse än hos dessa dess äldsta
kritiker. Särskilt har man kommit att betona
dess samband med den nybildade eller stärkta
statsmaktens önskan att ombilda
samhällslivet efter sina syften. Ur denna synpunkt
är m. främst ett enhetssystem, en strävan att
övervinna den splittring av nästan alla
Europas länder, som feodalismen och de
självständiga städerna skapat under medeltiden.
Det gällde därvid framför allt dels att bli
herre över de oräkneliga lokala tullar, som
hindrade samfärdseln inom varje särskilt land,
dels att förvandla den starka och
målmedvetna ekonomiska politik, som städerna
till-lämpat för egen räkning, till ett system med
staten som ekonomisk enhet. På
tullväsendets område betecknade Colberts insats den
största triumfen, när han genom 1664 års
franska tulltariff lyckades i huvudsak bli av
med de inre tullarna i något över en
tredjedel av Frankrike, »les cinq grosses fermes».
Alla andra försök i samma riktning förblevo
nästan resultatlösa ända till franska
revolutionen, och särskilt i Tyskland uppnåddes så
gott som ingenting i denna riktning. I fråga
om arbetet på att övervinna städernas lokala
slutenhet och förtryck av landsbygden samt
inbördes strider voro resultaten i Tyskland
på grund av landets ofantliga politiska
sön-dersplittring också högst obetydliga. I
Frankrike nåddes där betydligt mer, men det
betydde huvudsaki., att statsmakten gjorde
till sina de mål, som städerna förut hade
fullföljt, genom att utbreda skråväsendet över
hela riket och över huvud tillämpa de
stads-politiska principerna över större områden.
Mycket av vad som senare betraktats som
medeltida förhållanden kom på detta sätt till
stånd först genom m. Det var över huvud
mycket litet av enhetsarbetet, som blev mer
än ett program före franska revolutionen och
liberalismen under 1800-talet; de blevo det
merkantilistiska enhetsarbetets
»testamentsexekutörer». England och Sverige hade i stort
sett undgått den medeltida splittringen, och
enhetsuppgiften var därför mindre i dessa
länder än annorstädes; men Sverige fick
genom imitation en hel del av stadspolitiken
införd under 1600-talet.
Emellertid uppställde m. därnäst också
vissa bestämda ekonomisk-politiska mål för
statsverksamheten. Ett av de viktigaste var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
