Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Merkantilsystemet el. Merkantilismen - Merkaptaner - Merkel, Adolf - Merkle, Sebastian - Merkurial-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1201
Merkaptaner—Merkurial-
1202
att med ekonomiska medel stärka statens
makt utåt. Ekonomiska resultat sågos icke i
regel ur synpunkten av folkens välstånd utan
skulle tjäna statens maktintresse; också
därvid var Colbert riktningens främste
representant, men särskilt den engelska
sjöfarts-och kolonialpolitiken fullföljde med samma
iver detta mål. Då makten lika väl kunde
nås genom att skada andra länders näringsliv
som genom att gagna det egna och
totalmängden av handel och sjöfart i världen ansågs
vara given, gav denna sida av m. upphov till
de oavbrutna handels- och kolonialkrigen, där
det gällde att ta för sig det mesta möjliga
av de totala resurserna.
Ännu viktigare var dock m:s syn på
sambandet mellan mål och medel, sålunda på vad
som ansågs gagna ett land ekonomiskt; det
var mot denna sida av åskådningen, som Adam
Smith hade vänt sig. Den betecknade en
djupgående brytning med de medeltida
strävandena. Under medeltiden åsyftades näml,
riklig varutillgång och låga priser, vilket
föranledde, att exporten försvårades och
importen uppmuntrades; m. ivrade däremot för stor
export och liten import, knapp försörjning
och höga priser på den inhemska marknaden,
den utgjorde en »skyddspolitik», till skillnad
från medeltidens »försörjningspolitik». Den
merkantilistiska ståndpunkten på
varuområdet hade sin motsvarighet i fråga om
penningväsendet, i det att största möjliga
tillgång på penningar och ädel metall åsyftades.
Programmet blev sålunda av dubbel
anledning s. k. gynnsam handelsbalans,
d. v. s. exportöverskott av varor och
importöverskott av pengar eller ädel metall. Detta
system nådde en ganska hög grad av
teoretisk fulländning och kom därigenom att bana
väg för sin egen upplösning, d. v. s. för en
fördjupad insikt i ekonomiska sammanhang,
och ett liberalt praktiskt program.
Slutligen hade m. en allmänt social sida;
den utgjorde en samhällsuppfattning. Denna
stod h. o. h. på naturrättens grund och var
därigenom långt mer närbesläktad med
liberalismen, än fallet var med uppfattningen på
det egentliga ekonomiska området. De sociala
sammanhangen fattades i hög grad
mekaniskt, allt mindre som uttryck för etiska
krafter, och de uppställda målen skulle nås genom
att locka människor till vad som ansågs vara
i statens intresse, d. v. s. framför allt genom
belöningar eller avskräckningsmedel, som
talade till människornas ekonomiska egennytta.
I dessa hänseenden är gränsen mellan m. och
den följande tidens åskådning minst.
I främsta rummet var m. ett led i den
ekonomiska politikens historia; jämte Colbert,
dess främste representant, kan man därvid
nämna Axel Oxenstierna i Sverige och lord
Shaftesbury (se d. o.) i England. Men redan
under 1500-talet och än mer under det följ,
årh. uppstod det också, särskilt i England,
en rikt flödande ekonomisk
broschyrlitteratur, som visserligen i allm. fullföljde
begränsade praktiska syften men därvid allt oftare
grep tillbaka på allmänna principer. Bland
dessa engelska merkantilister voro de främsta
John Hales på 1500-talet, Malynes, Mun, Child
(se d. o.), Petty (se d. o.), J. Locke (se d. o.) och
Davenant (se d. o.) under det följ. årh. samt,
såsom en sen systematiker, den med Adam
Smith samtidige Steuart. Den holländska
litteraturen var icke mycket mindre riklig än
den engelska men långt mindre präglad av
merkantilistiska idéer; dess främste man var
de la Court (se C o u r t). Däremot fick den
franska ekonomiska litteraturen ingen
väsentlig betydelse förrän under 1700-talet;
dess mest kända namn dessförinnan var
Mont-chrétien, senare Melon. Tyskland hade redan
tidigt fått en stor s. k. kameralistisk
litteratur (se Kamerallagfarenhet), men
den var föga originell på det ekonomiska
området; dess självständigaste representant var
Becher (se d. o.). I Sverige förekom på
1600-talet endast en ekonomisk författare av
någon betydelse, näml. Risingh (se d. o.).
Under frihetstiden inträdde en stark
uppblomst-ring för den ekonomiska litteraturen, med
Berch (se d. o.) som en bland hela riktningens
få systematiker; andra dåtida namn voro
Bachmanson-Nordencrantz (se
Norden-c r a n t z) i hans äldre produktion, Salander
och Kryger (se dessa ord) m. fl.
Litt.: E. Heckscher, »Merkantilismen», I—
II (1931), och där anf. litt.; K. Petander, »De
nationalekonomiska åskådningarna i Sverige»
(1912). _ E. Hkr.
Merkaptaner äro tioalkoholer, d. v. s.
föreningar av alkyl- eller arylradikaler med
radikalen SH, t. ex. C2H6SH,
etylmerkap-tan, motsvara alkoholer och ha kemiskt
liknande egenskaper. Alkylmerkaptanerna
framställas lätt genom behandling av
kalium-sulfhydrat med något alkyleringsmedel; de
lågmolekylära äro lättflyktiga vätskor med
vidrig, genomträngande lukt, förnimbar ännu
vid närvaro av ett 460-milliondels mg
(etyl-merkaptan). M. äro svaga syror och bilda
salter av typen C2H5SMe, av vilka
kvick-silvermerkaptid är anmärkningsvärd som
svårlöslig och den form, vari m. kvantitativt
bestämmas. Viktigast är etylmerkaptan (se
ovan), som nyttjas vid framställning av
sul-fonal, trional och tetronal (se d. o.).
Metyl-merkaptan är en biprodukt vid
pappersmasse-framställning enligt sulfatmetoden och
bidrager till avgasernas oangenäma lukt. G. S-ck.
MeTkel, Adolf, tysk kriminalist (1836—
96). Blev prof. 1868 i Graz och 1874 i
Strass-burg. M:s förnämsta arbeten äro
»Krimina-listische Abhandlungen» (2 bd, 1867),
»Juris-tische Encyklopädie» (1885; 7 :e uppl. 1922),
en även i Sverige ofta anlitad lärobok,
»Lehr-buch des deutschen Strafrechts» (1889).
Postumt utkommo »Hinterlassene Fragmente und
gesammelte Abhandlungen» (2 bd, 1898—99).
M. är anhängare av den klassiska skolans
vedergällningsteori, dock med en strävan att
frigöra den från dess indeterministiska
utgångspunkt. N. S-g.*
Merkle, Sebastian, tysk katolsk
kyrko-historiker (f. 1862). M., som 1887 blev präst
och 1898 prof, i Würzburg, har bl. a.
skrivit »Reformationsgeschichtliche Streitfragen»
(1904), »Die katholische Beurteilung des
Auf-klärungszeitalters» (1909) och »Die kirchliche
Aufklärung im katholischen Deutschland»
(1910). E.Nwn.
Merkuriäl- (i sammansättningar),
kvicksilverhaltig; som består el. härrör av
kvicksilver, t. ex. merkurialförgiftning (se Kvick-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
