Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1223 x
Messidor—Messinasundet
1224
Utsikt över Messina.
Jesus kallade sig »Människosonen». Men att
han ansåg Messiashoppet uppfyllt i sin
person oeh förkunnelse framgår bl. a. ur hans
bekännelse inför Höga rådet och
landshövdingen (Mark. 14; 63; 15: 2). Lärjungarna
förkunnade den uppståndne Jesus såsom M.
— Oftare framträdde bland judarna personer
med anspråk på att vara M. och reste folket
till uppror mot romarna; den siste var
Bar-Kochba (135 e. Kr.). Messiashoppet har levat
kvar i judendomen i växlande former till
våra dagar. I de flesta religioner finner man
tanken på en kommande frälsare; alla dessa
föreställningar sammanfattas i beteckningen
Messias.
Litt.: H. Gressmann, »Der Messias» (1929);
E. Norden, »Die Geburt des Kindes» (1924);
A. Jeremias, »Die ausserbiblische
Erlöserer-wartung» (1927); W. O. E. Oesterley, »The
evolution of the Messianic idea» (1908). A. Fr.
Messidor [mäsidå’r], fr. (av lat. me’ssis,
skörd, och grek, döron, gåva),
bärgningsmå-nad, den franska republikanska kalenderns
tionde månad, hade 30 dagar. Åren II—VII
(22 sept. 1793—22 sept. 1799) började m. 19
juni och slutade 18 juli, åren VIII—XIII (23
sept. 1799—22 sept. 1805) började m. 20 juni
och slutade 19 juli. Jfr Kalender, sp. 143.
Messimy [mäsimi’], A d o 1 p h e, fransk
politiker (f. 1869). Tog -avsked ur armén som
kapten, var 1902—19 radikal deputerad och
valdes 1919 till senator. M. var febr.—juni
1911 kolonialminister, juni Hyl—jan. 1912
krigsminister (under Crissaux) Ach juni—aug.
1914 krigsminister (i Vivianis första ministär).
Kort efter världskrigets utbrott ersattes M.
av Millerand, övertog då ett befäl vid
fronten och blev senare brigadgeneral i reserven.
MessFna, huvudstad i it. prov. M. (3,249
kvkm, 582,064 inv. 1921; utgör n. ö. hörnet
av Sicilien, se d. o.), vid Messinasundet;
204,475 inv. (1930). M. har ett anslående
läge vid foten av Monti Peloritani och är
en av Italiens främsta handelsstäder. Största
delen av staden förstördes vid jordskalvet
28 dec. 1908. Den nya staden har uppförts
med breda, lavabelagda el. cementerade gator
och högst 10 m höga hus (off. byggnader
16 m), varvid stadsområdet nästan
fördubblats. M. är säte för en ärkebiskop.
Katedralen, en treskeppig basilika, uppfördes på
1090-talet i normandisk stil och har härjats
av eld och förstörts vid upprepade jordskalv
men återuppbyggts. Den ligger i hjärtat av
staden mellan Piazza del Duomo och Corso
Vittorio Emanuele, som längs hamnen leder
fram till parken Giardino a mare. M. äger
ett nationalmuseum, ett univ., gr. 1548 (757
stud. 1925—26), och ett biol. havsinstitut, gr.
1916. Hamnen bildas av en månskärformig
landtunga, Braccio di San Raineri, och
rymmer över 1,000 fartyg. Handel och sjöfart
äro stadens huvudnäringar. Den betydande
exporten omfattar olja, vin, apelsiner o. a.
sydfrukter, svavel och silke. Industrien
framställer siden, lädervaror och essenser. — M.
är befäst åt såväl land- som sjösidan och är
italiensk örlogsbas vid Messinasundet. E. L-r.
Historia. M., som urspr. hette Zankle (av
grek. za’nklon, skära), trol. med anspelning
på den halvmånformigt utspringande
landtunga, som bildar stadens hamn, grundades
omkr. 730 f. Kr. av grekiska nybyggare och
fick omkr. 495 namnet Messana efter
messe-niska kolonister. Staden, som blev ett
betydande handelscentrum, förstördes 396 av
kartagerna, föll 312 i händerna på Agathokles,
efter vars död den intogs av mamertinerna
(se d. o.). Under första puniska kriget blev
M. en romersk besittning och delade sedan
Siciliens öden. Staden, som under korstågen
lade den ekonomiska grunden till sin
blomst-ring, åtnjöt under renässansen anseende som
lärdoms- och konststad. Den har flera gånger
härjats av jordbävningar, bl. a. 1783 och,
svårast, 28 dec. 1908, då nästan hela M.
fullständigt förstördes och omkr. 83,000 pers,
om-kommo. Jfr M. Baratta, »La catastrofe sismica
calabro-messinese 1908» (2 bd, 1910). Ä. S-n.
Messfna, A. da, se A n t o n e 11 o.
Messinasundet, it. Stretto di Messina, sund
mellan Italien (Kalabrien) och Sicilien,
för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
