Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1229
Metafysiska skolan—Metaller
1230
M:s möjlighet som vetenskap är starkt
omstridd. Kants filosofi förintade fullständigt
all föregående m., men ur Kants egna
tankegångar utvecklade hans efterföljare nya
metafysiska system (se Filosofiens
historia), under 1800-talets senare del efterträdda
av tvivel på och förakt för m. En m. direkt
avböjande filosofi är positivismen (se d. o. och
C o m t e, A.). I nyare tid torde fortfarande
de flesta filosofer avböja m. och söka
filosofiens uppgifter inom kunskapsteori, logik,
psykologi, värde- och kulturfilosofi; särskilt
många nykantianska och fenomenologiska
filosofer närma sig dock metafysiska
tankegångar. Även medvetna försök att förnya m.
finnas, vilka dock i motsats till äldre
aprio-riskt-konstruktiv m. på olika sätt söka
utgångspunkter i erfarenheten. Ojämförligt
mest betydande är Bergsons m.; vidare må
nämnas Driesch, Eucken, Troeltsch,
Oester-reich m. fl. — I svensk filosofi är Boströms
system utpräglat metafysiskt.
»Uppsalafilo-sofien» (se Häger ström och P h a 1 é n)
söker däremot ej blott visa, att det
metafysiska problemet överstiger vår
kunskapsförmåga utan att det, grundat på
begreppsförvirringar, i sig självt är orimligt. G. O-a.
Metafysiska skolan, en riktning inom
engelsk tankelyrik i början av 1600-talet. Dess
lärda uttryckssätt ansågs vittna om spansk
påverkan. Riktningens huvudman var John
Donne (se d. o.).
Metage’nesis, biol., se
Generationsväxling.
Metakarbonät, kem., se Kolsyra.
Mètaldehyd, polymerisationsprodukt av
acet-aldehyd (se d. o.). M. utgöres av en fast vit
förening och har fått liknande användning
(metatabletter) som torrsprit, framför
vilken den har fördelen att ej smälta, när den
brinner. I. B.
Metallammoniakföreningar, föreningar av
metallsalter med ammoniak; man räknar dit
även motsv. föreningar med etylendiamin,
propylendiamin, pyridin m. fl. organiska
föreningar. Ammoniakaliska föreningar av
kobolt, nickel, krom och platinametallerna ha
länge varit kända, och värdefulla
undersökningar över dem ha utförts av bl. a.
svenskarna C. W. Blomstrand, P. T. Cleve, P.
Klason och dansken S. M. Jörgensen.
Fundamental betydelse för kännedomen om m. ha
framför allt A. Werners omfattande
experimentella och teoretiska undersökningar; hans
teori för deras konstitution har visat sig
fruktbärande även inom andra områden av
kemien. Genom nya arbeten, särskilt av W.
Biltz, har det visat sig, att i verkligheten de
flesta metaller, även sådana som kalcium,
barium, natrium m. fl., bilda ammoniakaliska
föreningar. I nedanstående tabell upptagas
några typiska m. med deras av Werner
införda, rationella benämningar (de komplexa
ionerna inneslutas inom [ ]).
Av tabellen framgår bl. a. det viktiga
förhållandet, att ammoniakmolekyler i
hexam-minföreningarna till större eller mindre
antal kunna ersättas av vattenmolekyler, utan
att komplexens kemiska natur (men väl dess
färg) därmed ändras, d. v. s. komplexerna
[Co (NH)5 H2 O] o. s. v. bilda fortfarande
3-värda, positivt laddade kationer. Men om
där
emot NH3 ersättes av negativa radikaler,
ss. Cl, Br el. NO», minskas komplexens
atomvärde med en enhet för varje ingående 1-värd
negativ radikal och med 2 enheter för en
2-värd radikal, ss. CO3. Komplexen k a r b
o-n a t o t e t ram min kobolt [Co (NH3)4 CO3]
t. ex. bildar alltså 1-värda kationer. Till följd
härav blir komplexen
trinitrotriam-m i n k o b o 11 [Co (NH3)3(NO2)3] 0-värd, d. v. s.
den bildar icke salter, varken med syror eller
baser, och är i vattenlösning icke dissocierad.
Ersättas fler än 3 NH3 av negativa radikaler,
förvandlas den komplexa koboltkationen till
negativt laddad a n i o n, som alltså bildar
salter med metaller, t. ex.
kaliumtetranitrito-diamminkoboltiat. Och vid fullständig
ersättning av alla 6 NH3 medelst NO2 bildas 3-värda
anioner, t. ex. i saltet K3 [Co(N02)6]- —
Slutligen bör nämnas, att Werner hos
metallam-moniakföreningarna påvisat många olika
arter av i s o m e r i, däribland även optisk
isomeri (se Isomeri), som förut varit
känd endast inom den organiska kemien.
Tabell över några koboltammoniakföreningar.
Rationella namn Formel
1. Med 3-värd kation.
Hexamminkoboltsalter [Co (NH3)0] X3
Aquopentamminkoboltsalter [Co (NH3)BH2O] X3
Diaquotetramminkoboltsalter [Co (NH3)4 (H20)2] X3
2. Med 2-värd kation.
Kloropentamminkoboltsalter [Co (NH3)B Cl] X2
Nitropentamminkoboltsalter [Co (NH3)B NO2] Xa
3. Med 1-värd kation.
Dinitrotetramminkoboltsalter [Co (NH3)4 (NO3)2] X
Karbonatotetramminkobolt- [Co (NH3)4CO3] X
salter
4. Icke dissocierad (indifferent) förening.
Trinitrotriamminkobolt [Co (NH3)3 (N02)3]
5. Med 1-värd anion.
Kaliumtetranitritodiammin- K [Co (NO2)4 (NH3)2]
koboltiat
6. Med 3 vard anion.
Kaliumhexanitritokoboltiat K3 [Co (NO2)6]
De i tabellen upptagna
dinitrotetrammin-föreningarna visa s. k.
cis-trans-iso-meri (se Isomeri). — Studiet av m. har
framtvingat en väsentlig utvidgning av
va-lensbegreppet (se Valenslära och
Werner, A.). G. S-ck.
Metallbad, kem., se Bad.
Metallduk, Metall trådsduk,
maskin-gjord, mer el. mindre vidmaskig vävnad av
metalltråd (vanl. mässing). Begagnas inom
industrien i stor omfattning som sil- el.
siktduk. G. H-r.
Metaller (av sumer, metall, grek. me’tallon,
eg. gruva), grundämnen, som utmärkas av
»metallglans» (metallisk reflexion), mekanisk
hållfasthet, god ledningsförmåga för värme
och elektricitet, i kemiskt avseende av
egenskapen att bilda elementära, positiva ioner.
De kallas därför ofta positiva element; dock
ingår ett stort antal m. även i negativa, med
metalloider (se d. o.) sammansatta ioner. M.
utgöra flertalet element; av 92 platser i det
periodiska systemet (se A t o m, sp. 436)
intagas ung. 68 av m.; dock är gränsen mellan
m. och metalloider icke skarp, i det att några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
