Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Metallografi - Metallografiska institutet - Metalloider - Metallokromi - Metallorganiska föreningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1233
Metallografiska institutet—Metallorganiska föreningar
1234
Bild 2. Perlit. 850 ggr förstoring.
tyvärr ännu förekommer. — Mikroskopiskt
bestå de flesta metaller ocb legeringar av
kristallkorn (se bild 1; nästan rent
järn). Kornstorleken brukar öka genom
glödg-ning; härigenom större deformerbarhet.
Kristallkornen äro antingen homogena, d. v. s.
bestå av en enda fas (se nedan), eller utgöras
av heterogena aggregat. Varje
mikrostrukturbeståndsdel, homogen eller heterogen,
benämnes m e t a r a 1 (se d. o.). Kornen på
bild 1 utgöras av metaralet f er rit; kornen
på bild 2 (glödgat stål med 0,9 % kol) bestå
av metaralet perlit, en intim blandning
av ferrit och cement it (järnkarbid, Fe3C).
Heterogena kemiska jämviktsförhållanden
lyda den 8. k. fasregeln (J. Willard Gibbs
1876). Ingå i ett system ett visst (minsta!)
antal (n) oberoende komponenter, är vid
jämvikt antalet (r) faser, d. v. s. homogena,
artskilda områden, bestämt av (fasregeln)
r + f — n + 2,
där f betecknar antalet friheter hos
systemet. För systemet vatten (n= 1) kunna
koexistera tre faser (is, vatten oeh ånga;
r = 3), men endast vid en viss temperatur
(+ 0,0076° C) vid ett visst tryck (4.579 mm
kvicksilver). Då är f = 0, vilket uttrycker,
att intet kan varieras: systemet är fullt
bestämt, nonvariant. Finnas blott de två
faserna vatten och ånga (r = 2), har man f =1,
vilket innebär, att temp., eller tryck, kan
godtyckligt varieras, utan att antalet faser
ändras (monovariant jämvikt). Om i
tackjärn (komponenter: järn + kol; n = 2)
vid varierad temp. (f = 1) iakttagits ferrit +
cementit + grafit (r = 4, då även en gasfas
bör medräknas), framgår, att antalet faser är
större än vid jämvikt: en fas måste
försvinna (cementiten sönderfaller!).
Medelst fasregeln utredde Roozeboom
existerande typer av tillstånds- eller j ä
m-viktsdiagram (se Eutektisk
blandning, Järn och Legering).
Tillståndsdiagrammen kunna erhållas genom
termiska haltpunktsbestämningar
och giva en grundläggande systematik för
studiet av legeringarnas övriga egenskaper,
ss. spec. v., elasticitet, hårdhet och
hållfasthet, termisk och elektrisk ledning,
termoelektricitet, färg, magnetism,
korrosionsegen-skaper. Röntgenundersökningar, medgivande
bestämning av legeringarnas atomära
konstitution. äro numera av fundamental betydelse.
På grund av m:s stora praktiska nytta ha
under senare tid talrika metallografiska
forskningslaboratorier inrättats i utlandet; i
Sverige finnes Metallografiska
institutet (se d. o.) liksom även laboratorier
vid Tekniska högskolan och större
industriverk.
Litt.: P. Goerens, »Einführung in die
Me-tallographie» (4:e uppl. 1922); C. H. Desch.
»Metallography» (s. å.); F. Sauerwald,
»Lehr-buch der Metallkunde» (1929); M. C.
Neu-burger, »Röntgenographie der Metalle und
ihrer Legierungen» (s. å.); A. Findlay,
»Einführung in die Phasenlehre» (1907). C. B.
Metallografiska institutet i Stockholm har
att bedriva och främja forskning inom
me-tallografi och angränsande
vetenskapsområden; vid sidan därav äger det understödja
industrien med undersökningar av mera
omedelbart praktisk art. M. kom till stånd genom
en insamling inom svensk järn- oeh
metallindustri, som igångsattes av Stockholms
högskola och Järnkontoret och inbragte omkr.
1 mill. kr. Grundstadgar stadfästes av K.
m:t 21 maj 1920. Genom riksdagsbeslut av
1920 uppläts större delen av Bergshögskolans
och Materialprovningsanstaltens förutvarande
lokaler. Med understöd från en
sammanslutning av de ursprungliga donatorerna jämte
nya stödjande nfedlemmar, bildande M
e-tallografiska institutets
stiftelse, kunde tjänstemän anställas från
början av 1921. Institutet åtnjuter även
statsanslag. Till föreståndare utsågs prof. C.
Be-nedicks (se d. o.). Forskningsverksamheten
har resulterat dels i ett större antal på skilda
håll publicerade uppsatser av såväl rent
vetenskaplig som praktisk art, dels i ett
avsevärt antal för industrien verkställda
utredningar. Se Jernkontorets Annaler, 106, 203.
1922, och styrelseberättelser. A. W-n. (C. B.)
Metallolder (av sumer, metall och grek.
et’dos, utseende, likhet), den oegentliga
benämningen på icke-metalliska grundämnen. De
äro gasformiga, flytande el. fasta element, som
sakna den för metaller karakteristiska glansen,
i allm. äro dåliga värme- och elektricitetsledare
och betecknas som negativa, emedan de
företrädesvis bilda negativa, enkla el.
sammansatta ioner. M:s antal är ung. 24; av
jordskorpa, oceaner och luft utgöra de
sammanlagt ung. 76.5 %, därav syre 50 %, kisel
25,3 %, väte 0,94 %. I det periodiska
systemet intaga m. den högra och övre delen;
beträffande sambandet mellan atomstruktur och
ionbildning se Atom, sp. 453 ff. Typiska för
de grupper, vari man kan indela m., äro väte,
bor, kol, kväve, syre, fluor och helium. G.S-ck.
Metallokroml, färgning av metaller och
metallföremål i konstindustriellt syfte.
Arbetsförfarandena härvid avse i allm. att genom
upphettning, behandling med kemikalier o.
dyl. på ytan framkalla en kemisk förändring
(ofta oxid- el. sulfidbildning), som ger en
behaglig färgnyans. Gäller särskilt oädla
metaller och silver. G. H-r.
Metallorganiska föreningar, föreningar av
metaller med alkohol- el. andra organiska
radikaler. Man känner m. av arsenik,
anti-mon, vismut, tenn, bly, magnesium, zink och
kvicksilver. De äro i många fall flyktiga,
obeständiga (i vissa fall självantändliga)
väts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
