Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1235 Metallreflexion—Metapsykologi 1236
kor. Blytetraetyl, Pb(C2HB)4, är ett bekant
medel mot förtidig tandning (knackning) i
motorer. Viktigast äro alkylföreningarna av
magnesium (se G r i g n a r d). G. S-ck.
Metallreflexion, Metallspegling,
ljusets reflexion mot en metallyta, följer med
avseende på den reflekterade strålens
riktning reflexionslagen. Men beträffande det
reflekterade ljusets intensitet och
polarisa-tionsförhållanden har man funnit en del
olikheter med vad som äger rum, när reflexionen
sker mot ett genomskinligt ämne, t. ex. glas.
Är det infallande ljuset rätlinigt polariserat,
så är intensiteten hos det reflekterade ljuset
större, då svängningsriktningen är vinkelrät
mot infallsplanet, än när den är parallell med
detsamma. Då svängningsplanet är parallellt
med infallsplanet, har det reflekterade ljusets
intensitet ett minimum för en viss
infallsvinkel. För stål är denna 76°. Om två strålar
undergå m. i samma riktning och den ena
strålen har svängningsplanet parallellt med
och den andra vinkelrätt mot infallsplanet,
uppstår en fasförskjutning mellan de båda
reflekterade strålarna, och ljuset blir
ellip-tiskt polariserat. D. S-t.*
Metallsyror, föråldrad, numera föga brukad
benämning på syror, vilkas negativa ion
innehåller en metall, t. ex. kromsyra, tennsyra
m. fl. (G. S-ck.)
Metalltråd tillverkas numera av de flesta
för praktiska ändamål använda metallerna, t.
ex. järn och stål, koppar, zink, bly, mässing
och de ädla metallerna. Rörande metoderna
härför se Tråddragning. — Om m. för
elektriska glödlampor se Elektrisk
belysning, sp. 625.
Metalltrådsduk, se M e t a 11 d u k.
Metalltrådslampa, se Elektrisk
belysning.
Metallu’rg, person, som vetenskapligt el.
tekniskt sysslar med metallurgi (se d. o.).
Metallurgi (av sumer, metall och grek.
e’rgon, arbete), vetenskapen om metallernas
framställning, d. v. s. deras reduktion ur
råmaterial (malm). M., tidigare även kallad
hyttkunskap, indelas i:
1) Allmän metallurgi, som
behandlar de kemiska och fysiska processer,
varpå de metallurgiska metoderna grunda sig;
bränsle och värmealstring; eldfasta material,
ugnskonstruktioner m. m.
2) Speciell metallurgi, som
behandlar malmer, processer och hjälpmedel vid
framställning av speciella metaller.
M:s processer kunna, allteftersom det
behandlade materialet har fast, smältflytande
eller vätskeform, indelas i: A) torra vägens,
B) smältvägensv C) våta vägens metoder; D) i
vissa fall har materialet gasform. Den direkt
utvunna metallen kan vara fast, flytande
eller gasformig. Energitillförsel fordras dels
för reduktionen själv, dels för ernåendet av
temp., medförande tillräcklig
reaktionshastighet. Energibehovet kan täckas på två sätt,
a) på kemisk väg, b) på elektrisk väg. Ex.:
Aa) Järnsvampsprocesser (se J ä r n, sp. 27).
Ab) Elektrometallurgiska processer. Ba)
Flamugnsprocessen för koppar, Cu2S + 2CuO
= 4Cu + SO2 (se Koppar, sp. 1189);
reduktion med annan metall, ss. 2Al + Cr2O3 =
2 Cr + A12O3 (aluminotermi. se d. o.). Bb)
Smältelektrolys för aluminiumframställning.
Ca) Utfällning av koppar på järn
(cementkoppar).’ Cb) Elektrolytisk
kopparframställning (se Koppar, sp. 1191). Da)
Mondpro-cessen (se d. o.), Ni(CO)4 = Ni + 4 CO. Db)
Metallreduktion på glödande volframtråd ur
gasformig förening (van Arkel).
Den speciella m. brukar uppdelas i: A) J ä
r-nets metallurgi, behandlande
framställningen av tackjärn, dettas raffinering till stål
och järn, direkt järnframställning o. s. v. (jfr
Järn). B) Icke-järnmetallers
metallurgi (»metallhyttkonst»), behandlande
främst framställning av koppar, zink, bly,
tenn, nickel, silver och guld.
Till m. räknades tidigare även
bergskemi, eller den kemiska analysen av m:s
material och produkter, som är ett av den
speciella m:s viktigare hjälpmedel, i likhet
t. ex. med den till fysiken hörande p y r
o-m e t r i e n (se d. o.).
Litt.: »De tekniska vetenskaperna.
Bergsvetenskap, II. Allmän metallurgi» (1930);
E. G:son Odelstierna, »Järnets metallurgi»
(1913); B. Osann, »Lehrbuch der
Eisenhütten-kunde» (2 bd, 1923—26); W. Gowland,
»Me-tallurgy of non-ferrous metals» (3 :e uppl.
1921); V. Tafel, »Lehrbuch der
Metallhütten-kunde» (2 bd, 1927—29); Fr. Sauerwald,
»Phy-sikalische Chemie der metallurgischen
Reaktionen» (1930). C. B.;H. L-t.
Meta’mme, se S c h e n d i.
Metamo’rfa bergarter, se Bergart och
Bergartsmetamorfos.
Metamorfopsl, en synrubbning, vid vilken
raka linjer synas krokiga och föremålen
därför icke uppfattas med sin rätta form och
storlek. Orsaken är nästan alltid sjukdomar
i gula fläcken (se d. o.), vid vilka de
Ijusupp-fattande elementen, tapparna, ändra läge, så
att de trängas tillsammans, skjutas isär el.
ställas snett. Om symtomet försvinner el. ej
beror av grundlidandet. K. G. P-n.
Metamorfos [-fä’s] (grek. metamo’rfosis),
omdaning, omgestaltning, förvandling. — 1.
(Grek, och rom. myt.) Människors genom
gudarna verkade förvandling till djur, träd,
stenar, stjärnor, källor o. s. v. Dylika myter
behandlades med förkärlek av den
alexandrinska tidens författare och av Ovidius i hans
diktverk »Metamorphoses».
2. (Zool.) Förvandling el. indirekt
utveckling inom djurvärlden, kännetecknas av att
den nykläckta varelsen ej har det vuxna
djurets form utan antager denna först efter att
ha genomgått en längre el. kortare serie av
larvstadier (se Lar v). M. uppträder inom
de flesta grupperna av ryggradslösa djur och
är synnerligen påfallande hos insekterna (se
d. o.). Bland ryggradsdjuren förekommer m.
hos groddjuren. T. P.
3. (Bot.) Se Goethe, sp. 812 f f., och
Morfologi.
4. (Geol. och petrogr.) Dets. som
bergartsmetamorfos (se d. o.).
Metamorfosèrade organ, bot., se Morfologi.
Metän, kem., se Kolväten.
Metanefros [-frå’s], anat., efternjuren, se
Njure.
Metanol [-äT], kem., se Metylalkohol.
Metänserien, kem., se Kolväten.
Metapsykologi, se Parapsykologi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
