Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1237
Metaral—Metellus
1238
Metaräl. Enligt överenskommelse vid
in-ternat. materialprovningskongressen i
Köpenhamn 1909 betecknas varje
mikrostrukturbeståndsdel i en metall el. legering som
metaral, vare sig den är homogen el. heterogen.
Jfr M e t a 1 1 o g r a f i. C. B.
Metasomätisk (av grek, meta’, efter, och
söma, kropp, d. v. s. förändring av en kropp)
mineralbildning (metasomatos) säges
föreligga, då ett nytt mineral bildas i (förtränger)
ett äldre mineralkorn el. -aggregat av delvis
el. helt olika kemisk sammansättning
förmedelst ett substansutbyte vid hand i hand
gående upplösning och utfällning i kapillära
vätskeskikt. De metasomatiska processerna
spela en mycket stor roll i naturen och äro
av största betydelse för uppkomsten av
mine-ralfyndigheter. I fasta bergarter ske de
metasomatiska förändringarna utan några större
volymförändringar.
Mineralnybildningsproces-sen vid bergartsmetamorfos (se d. o.) är alltid
av metasomatisk natur. Därvid undergår
bergartens kemiska sammansättning
emellertid i normala fall ej några större
förändringar. Som metasomatiska
bergarter betecknar man blott sådana
bergarter, vilkas kemiska sammansättning i
väsentlig mån ändrats genom metasomatosen.
Metasomatiska malmer bildas
genom att malmmineral metasomatiskt
förtränga de ofyndiga mineralen i en
bergarts-massa (jfr Malm). Metasomatos är
vanligast i kalkstenar och dolomiter på grund
av deras lättlöslighet men kan även äga rum
i andra bergarter. — Se även Järnmalm,
Kontaktmetamorfos, Kopparmalm och
Mineralbildning. N. Zn.
Metasomatos [-tå’s], se Metasomatisk.
Metastas (grek. meta’stasis, ombyte av
plats), sjukdomshärd, som sekundärt uppstår
ur en primär sjukdomshärd på större el.
mindre avstånd från denna. Transporten från
primärhärden till den nya platsen äger i
regel rum genom lymf- och blodbanorna. Man
skiljer på m. av 1) icke levande substanser,
2) bakterier och 3) svulster.
De vanligaste icke levande substanserna äro
kalk och pigment av olika slag. Från
skelettet kan sålunda vid sjukliga processer kalk
utlösas och avlagras i t. ex. lungor och
tarm-slemhinna; i luftrören inandat kolpigment
transporteras ävenledes småningom till
lymfkörtlarna vid lungroten, och färgpigment, som
införes i huden t. ex. på handen vid tatuering,
transporteras delvis till lymfkörtlarna i
axelhålan. Bakteriemetastaser uppkomma
därigenom, att bakterier från den primära
härden komma in i cirkulationen. Varbakterier,
som givit en primär varbildning i t. ex. ett
finger, kunna med lymfbanorna föras upp till
axelhålans lymfkörtlar och där ge upphov till
en varbildning. Tuberkelbaciller kunna från
en primärhärd t. ex. i lungan ge upphov till
talrika m. i bensystemet (bentuberkulos).
Svulstmetastaser uppstå därigenom, att en
svulstcell frigöres från primärtumören, föres
till något annat organ, deponeras här och
genom delning och tillväxt ger upphov till en
ny tumör, lika med primärtumören, ofta utan
något direkt organiskt samband med denna.
På detta sätt sprida sig de flesta tumörer till
kroppens olika delar. E. Brn.
Metasta’sio [-å], Pietro Antonio
Domen i co Bonaventura, italiensk skald
(1698—1782), hette urspr. Tr a passi. M.
adopterades av rättshistorikern Gravina, som
gav honom en lärd
och vitter uppfostran
och utbytte hans namn
mot dess grek, form
M. — Hastigt
namnkunnig genom en rad
operatexter (»Didone
abandonata», 1724,
»Si-roe», »Alessandro»
etc.), kallades M. 1729
som hovpoet till Wien.
Det var som librettist
hans berömmelse blev
störst; tidens
förnämsta kompositörer, bl. a.
även Gluck och Mozart, satte musik till hans
verk. M:s vers tjusar genom sitt smältande,
musikaliska välljud, men han var framför allt
improvisatör, som blott offrade et£ par dagar
på en operatext. Psykologi och intrig blevo
lidande därpå. Blott ett av hans omkr. 60
efterlämnade dramatiska verk, »Clemenza di
Tito» (med musik av Mozart), tycks ha
överlevat honom. — Litt.: O. Tommasini, »Scritta
di storia e critica» (1891); L. Russo, »Pietro
M.» (1915). G. v. R.
Metata’rsus (latinisering av grek, meta’,
emellan, och tarso’s, fotsula). — 1. (Anat.)
Mellanfoten, se F o t. — 2. (Veter.) Se H a s.
Metates, uttalsförändring, bestående i att
ljud byta plats i ett ord, t. ex. i sv. kropp,
kors av lat. corpus, crux och schärsant av
sergeant. Metatesens orsaker och villkor äro
dunkla. Lll.*
Metathètisk, se Malm, sp. 702.
Metathörax, zool., se Insekter, sp. 627.
Metauro [-ta’orå], lat. Metäu’rus, flod i
mell. Italien, Markerna; upprinner i
Apenninerna och utfaller i Adriatiska havet s. ö.
om Fano. Genom dess dal (Furlopasset) gick
en av de rom. huvudvägarna, Via Flaminia.
Meta’xas, grekisk släkt. — Andreas M.
(1786—1866) deltog jämte sin kusin
Konstan-tinos M. (1793—1870) i befrielsekriget och
tillhörde det ryssvänliga partiet. Han var
senare, sept. 1843—mars 1844,
konseljpresident, aug. 1844—aug. 1845 finansminister och
1850—54 sändebud i Konstan tinopel. —
loan n is M. (f. 1872), general, utmärkte
sig under Balkankrigen 1912—13, tillhörde
under världskriget, den tyskvänliga
riktningen, blev sedan en av monarkisternas ledare
och var 1926—28 transportminister i Zaimis’
koalitionsministär.
Mete’llus, fornromersk släkt av plebejisk
nobilitet med ättnamnet C a e c i 1 i u s.
1. Lucius Caecilius M. firade en
lysande triumf efter segrar över kartagerna
på Sicilien, var konsul 251 och 247 samt
pon-tifex maximus. — 2. Q u i n t u s
Caecilius M. kallades Macedonicus, sedan
han besegrat den falske Filip (148) och
förvandlat de makedoniska republikerna till
en romersk provins. — 3. Q u i n tu s
Caecilius M. C e 1 e r (d. år 59 f. Kr.),
pretor 63 f. Kr., hindrade (62) för Catilinas
trupper reträtten till Gallia cisalpina;
uppträdde under sitt konsulat (60) som ivrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
