Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1245
Meteorologi
1246
ställda meteorologiska stationer ävensom den
meteorologiska avd. av akad:s observatorium
m. m.; att enl. det internationella systemet
granska, beräkna, bearbeta och publicera de
vid stationerna utförda iakttagelserna; att
övervaka utbytet av dagliga
väderlekstele-gram mellan anstalten och utländska
meteorologiska centralanstalter; att på grund av
ingångna meteorologiska uppgifter dagligen
uppgöra en översikt av atmosfärens tillstånd
över så stor del av Europa, som uppgifterna
omfatta, samt, så fort ske kan, sända dem
jämte väderleksutsikter för så lång tid framåt
som möjligt till sådana hamnorter eller
andra ställen inom landet, vilka äro
berättigade därtill. Då översikten ger anledning
antaga annalkandet av storm, borde detta
skyndsamt bekantgöras. Förutsägelser
rörande nederbörd, temp., nattfrost, himlens
utseende och åskväder började man emellertid
ej utgiva förrän 1880, men först på
1890-talet infördes utsikter om hård vind, och i
sept. 1905 började man till rikets västkust
utsända stormvarningar, vilka 1919
utsträcktes att omfatta hela kusten. 1878 inrättades
Nautisk-meteorologiska byrån, vilken öveitog
observationerna vid ett antal kustplatser
samt observationerna ombord på svenska
fartyg. 1919 övertogs Meteorologiska
centralanstaltens verksamhet jämte
Nautisk-meteorologiska byråns meteorologiska arbeten av
Statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt (se d. o.), som även övertog
Hydrografiska byråns arbeten.
1865 anordnades i Uppsala vid
observa-toriet en serie av meteorologiska
iakttagelser varje timme dygnet om, utförda av
frivilliga iakttagare, mest studenter. 1868
ersattes dessa till större delen av
självregistre-rande instrument, konstruerade av A. G.
Theorell. Så uppstod Meteorologiska
observa-toriet i Uppsala, som 1878 blev en
självständig institution vid univ. under H. H.
Hilde-brandsson. Omkr. 1880 vidgades genom H. E.
Hambergs initiativ nätet av tredje klassens
observationer med iakttagelser en gång dagl.
särskilt av nederbörden. Meteorologiska
centralanstalten övertog också de av
Hildebrands-son inrättade observationerna över
isförhållanden, åskväder, frostnätter samt
fenologi-ska fenomen. Genom tillkomsten från 1908
av den hydrografiska undersökningen av
Sveriges färskvatten blevo särskilt
nederbörds-iakttagelserna 1907—12 betydligt utökade.
På initiativ av Stockholms
naturvetenskapliga förening inrättades 1905 ett första
klassens meteorologiskt observatorium i
nordligaste Sverige, vid Vassijaure, vilket 1912
förflyttades till Abisko, 1930 till Riksgränsen.
Av stor betydelse ha även inom Sverige A.
Hambergs meteorologiska iakttagelser i
Sa-rekfjällen varit. Betydelsefulla voro också de
mätningar av molnens höjd, som 1883—84
utfördes vid Spetsbergen och i Uppsala och
som ledde till de på Hildebrandssons initiativ
tillkomna internationella molnmätningarna
1896—97. Genom de meteorologiska
institutens verksamhet utvecklades småningom
metoderna för väderleksförutsägelser för de
närmaste 12—24 timmarna. Man utgick i
synnerhet från väderlekens samband med de
förbipasserande låg- och högtrycksområdena.
vilkas rörelser, banor och former blevo
grundvalen för väderleksförutsägelserna ända in i
våra dagar. Bland nya förbättrade metoder
märkes särskilt den av N. Ekholm införda
isallobarmetoden, som vann tillämpning i
synnerhet för de svenska stormvarningarna.
Enl. denna grundas förutsägelserna i stor
utsträckning på den barometerändring, som
inträffat under en viss tid, den barometriska
tendensen. Linjerna för lika stor
lufttrycks-ändring på de senaste 12 timmarna, de s. k.
isallobarerna, äro icke mindre betydelsefulla
än isobarerna. Även de avgränsa områden,
som röra sig framåt och detta på ett mera
regelbundet sätt än lågtrycksområdena. Den
barometriska tendensen har sedan allmänt
införts i de internationella meteorologiska
telegrammen, ehuru avseende en tid av 3 tim.
Trots gjorda framsteg hade
väderleksförutsä-gelsernas metodik kommit till ett visst
»hit-intill och icke vidare» vid tiden för världs
krigets utbrott.
Genom V. Bjerknes och hans lärjungar
framställdes då nya idéer och uppfattningar,
vilka alltmera vunnit insteg i allt flera
länder. Världskriget avstängde de olika
länderna från de gamla telegrafiska
förbindelserna, och man tvangs att förutsäga
väderleken på grundval av det egna landets
iakttagelser. Genom ett systematiskt
detaljstudium av väderleksföreteelserna vid
lågtrycks-områdenas passage med hjälp av ett mycket
tätt nät av egna observationsstationer samt
inläggande av linjer, som utmärka luftens
strömning, strömlinjer, erhöllo de nämnda
norska forskarna en mera fullständig bild av
lågtrycksområdets, cyklonens, byggnad (se
Cyklon). För väderleksförutsägelserna ha
de moderna åsikterna om cyklonerna och
luftströmningarna i den n. tempererade zonen
verkat i hög grad befruktande. Man har därav
föranletts att ägna större uppmärksamhet ej
blott åt lufttrycket och dess växlingar utan
jämväl ät luftens och vattnets temp., åt
fuk-tighetsfördelningen, åt luftens
genomskinlighet, åt molnens former och rörelser samt åt
nederbördsområdena. Därmed ha
fordringarna i hög grad ökats ej blott på ett tätare
nät av telegraferande stationer utan även på
observationernas omfattning vid de olika
stationerna. Vid sammanträden i
Internationella kommissionen för synoptiska
väderleks-underrättelser har man kommit överens om
systemet för alla dessa observationers
spridning. Med hjälp av den trådlösa telegrafien
kunna nu de talrika observationerna från de
allt tätare observationsorterna i alla länder
snabbt delgivas de meteorologiska instituten.
Såväl observationer från fartyg på oceanerna
som från de högre luftlagren spela bland dessa
iakttagelser en allt större roll. Än vidare har
rundradion gjort det möjligt att snabbt sprida
väderleksunderrättelserna, vilka äro av
största vikt för en nytillkommen verksamhet,
lufttrafiken. För denna ha även i Sverige
meteorologiska informationstjänster inrättats,
t. v. i Malmö, Kalmar och Stockholm. Även
för försvarsväsendet har m:s betydelse ökats
med hänsyn till flygvapnet, artilleriet,
gas-och dimbildning, varför vid Statens
meteorologisk-hydrografiska anstalt en särskild
mili-tärmeteorologisk informationstjänst inrättats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
