Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meteorologi - Meteorologiska centralanstalten - Meteorologiska centralanstalten i Finland - Meteorologiska instrument
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1247
Meteorologiska centralanstalten—Meteorologiska instrument
1248
Vid sidan av utvecklingen av m:s praktiska
tillämpningar har dess vetenskapliga
utveckling fortgått. Av största betydelse ha
därvid undersökningarna av de högre luftlagren
varit (se Aerologi). Nära därmed
sammanhänga de teoretiska studierna av
atmosfärens rörelser, vilka först därigenom fått
ett nödvändigt observationsmaterial till
förfogande. Genom österrikarna Margules och
Exner, engelsmannen sir Napier Shaw, V.
Bjerknes, J. W. Sandström o. a. ha
undersökningar utförts över möjligheterna för
uppkomsten av cirkulationsprocesser av olika
slag med hänsyn till i atmosfären befintliga
el. tänkta energimotsatser, bl. a. för
uppkomsten av cyklonerna. Stor
uppmärksamhet har vidare ägnats spörsmålet om luftens
turbulenta rörelser, vilka äro av avgörande
betydelse för värmetransporten, vindens energi
och spridningen av föremål i luften. Genom
dessa är luftens förmåga att överföra värme
mycket större, än vad som motsvarar den
fysikaliska ledningsförmågan, den inre
friktionen i luften mycket större än den, som
teoretiskt tillkommer luft utan dylika
rörelser. Genom T. Åkerblom, H. U. Sverdrup,
Th. Hesselberg, Gold m. fl. ha dessa luftens
egenskaper beräknats, genom W. Schmidt, A.
Defant o. a. har deras betydelse för
energiomsättningen i atmosfären klarlagts. Av
utomordentlig betydelse för utvecklingen har
vidare införandet av strålningsmätningar
blivit, varvid K. och A. Ångström i synnerhet
bidragit. Genom strålningsmätningarna och
beräkningarna, vilka också ha stor praktisk
betydelse med hänsyn till ljusets och
värmets betydelse för livet, söker man
karakterisera en orts strålningsklimat framför allt
med hänsyn till dess inkomster och utgifter
av strålningsenergi. En ny modern
klimato-logi har därmed vuxit fram, som framför
allt söker att utröna sambandet mellan de i
olika områden rådande klimatförhållandena
och deras orsaker i den allmänna
cirkulationen i atmosfären och havet, i
värmeomsättningen mellan land och hav och i
strålnings-företeelserna. Världsomfattande
undersökningar över lagarna för energiomsättningen
i lufthavet ha därigenom tillkommit liksom
i allt större utsträckning bedrivna
undersökningar över de mer el. mindre regelbundna
växlingarna i tiden hos de olika
meteorologiska faktorerna, periodicitetsundersökningar,
ävensom över sambandet mellan samtidiga el.
varandra följande meteorologiska företeelser
i olika delar av jorden,
korrelationsundersök-ningar. Betydelsen för m. av ett
internationellt samarbete är uppenbar och tog sig
redan vid 1800-talets mitt uttryck i
internationella konferenser el. kongresser, t. ex. i
Bryssel 1853 på Maurys initiativ för
maritimt-meteorologiska frågor, i Wien 1873, i Paris
1878, i Rom 1879 ävensom Paris 1887 och
Chicago 1893, genom vilka framför allt
observations- och publikationsmetoderna
standardiserades. Sedermera ha de allmänna
kongresserna efterträtts av bl. a. Internationella
meteorologiska organisationens sammanträden,
numera organiserade i form av
internationella direktörskonferenser vart 6:e år mellan
direktörerna för de olika ländernas
centralanstalter, Internationella meteorologiska
kom
mitténs, ett av direktörskonferensen genom
val utsett verkst. utskott av f. n. 21 led.,
sammanträden mellan direktörskonferenserna
samt de internationella meteorologiska
kommissionernas, för förberedande behandling av
frågorna, sammanträden. Ett annat organ för
den internationella m. har även skapats efter
kriget i form av den meteorologiska
sektionen inom den under Conseil de recherches
lydande Internationella unionen för geodesi och
geofysik, vilken senast sammanträdde i
Stockholm 1930.
Litt.: J. Hann, »Lehrbuch der Meteorologie»
(4:e uppl. 1922—25); N. Shaw, »Manual of
meteorology» (2 bd, 1926—28). A-l W-n.
Meteorologiska centralanstalten, se M e t
e-o r o 1 o g i, sp. 1244—45.
Meteorologiska centralanstalten i Finland
uppstod genom att Helsingfors univ:s 1838
grundlagda magnetiska observatorium 1880
övertogs av Finska vet.-soc. och 1881
organiserades som en meteorologisk centralanstalt
för hela landet. 1918 blev den
statsinstitution och ställdes direkt under
Lantbruksmi-nisteriet. Den utför och leder meteorologiska,
aerologiska, magnetiska och därmed i nära
samband stående geofysiska undersökningar
i landet. Dess direktor och tre
avd.-föreståndare bilda jämte en konsultativ led.
meteorologiska kommissionen, som
behandlar ärenden rörande anstalten. O. Brn.
Bild 1. Barograf.
Meteorologiska instrument. För mätning
av solstrålningen användas aktinometrar av
olika slag (se Aktinometer). För
lufttryckets bestämmande begagnas
barometern (se d. o.). De båda huvudtyperna av
kvicksilverbarometrar äro dos- och
hävarbaro-metrarna. I den förra går röret ned i en vid
dosa med kvicksilver. Antingen bortser man
från den nedre kvicksilverytans (i förhållande
till rörets) obetydliga förändring, el. inställer
man dennas yta före avläsningen vid en
nollpunkt, vilket sker genom att en skruv verkar
mot dosans av läder bestående botten. I den
senare är nedre ändan av barometerröret
om-böjt, och man avläser höjdskillnaden mellan
kvicksilverytorna i de båda rören medelst
en rörlig skala. Barometerståndet angives
vanl. i mm kvicksilver men numera ofta
i millibar (se d. o.). Vid barometerståndets
angivande har man att taga hänsyn till
temp:s inflytande på kvicksilverpelarens och
skalans längd genom anbringande av en
korrektion, genom vilken barometerståndet
hän-föres till 0° C. I stor utsträckning begagnas
aneroiden (se Barometer och B o u
r-d o n r ö r e t), vilken även brukas för
självre-gistrerande barometrar,
barometrogra-f e r el. b a r o g r a f e r. För bestämmande av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
