Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1249
Meteorologiska instrument
1250
Bild 2. Anemometer. - Bild 3. Assmanns aspirationspsykrometer. — Bild 4. Heliograf enl. Campbell-Stokes.
-Bild 5. Svensk nederbördsmätare.
vindens riktning brukas vindfanan, för
mätning av dess styrka anemometern el.
anem ogr af en. Den vanligaste formen är
Robinsons skålkorsanemometer, i regel
bestående av fyra halvklotsformade skålar,
sittande på armar, utgående från en rörlig
vertikal axel, vars rörelse mätes på ett
räkneverk el. registreras, mekaniskt el. elektriskt,
så att ett märke erhålles för ett visst antal
varv. En annan typ grundar sig på mätning
av vindens tryck på en vertikal, mot vinden
riktad platta. Dines trycktubanemometer
grundar sig på tryckskillnaden mellan två
rör, det ena riktat mot vinden, det andra i
förbindelse med ett system av sughål på ett
vertikalt rör. Tryckskillnaden registreras
med hjälp av en flottör och en penna, vars
höjd över O-läget göres proportionell mot
vindstyrkan. För bestämmande av temp.
nyttjas termometern (sed. o.), vilken därvid är
placerad i en termometerbur, skyddande
densamma för strålning från solen och
omgivningen. Även begagnas i stor utsträckning
Assmanns aspirationspsykrometer (se nedan)
el. slungtermometern, varvid termometern
ventileras genom att med hjälp av ett
handtag sättas i hastig rotation i luften. Vidare
användas registrerande termometrar,
termo-grafer, varvid såsom temperaturkänsligt
ämne, vars utvidgning överföres medelst en
skrivinrättning på ett diagrampapper, i regel
brukas en bimetallspiral el. ett bourdonrör
(se d. o.). Även termometrar, grundade på det
elektriska ledningsmotståndets ändring med
temp., komma till användning. För
bestämning av temp. i marken användas
marktermometrar. För fuktighetens bestämmande
användas fuktighetsmätare, hy gr ometrar (se
Hygrometer, jfr Hygroskop) el.
psy-krometrar. Bland de förra märkas
absorp-tionshygrometern,som grundar sig på
principen att låta ett kemiskt ämne uppsuga den i
en viss volym luft innehållna vattenångan, som
bestämmes genom vägning, och
hårhygrome-tern, som utnyttjar människohårs egenskap
att förlänga sig vid ökad relativ fuktighet
och som mest brukas för registrerande
hygro-metrar (se H y g r o g r a f). Det vanligaste
instrumentet är psykrometern, som består
av en vanlig torr termometer och en annan
»våt» termometer, vars kula är omlindad med
fint tyg, som hålles fuktigt medelst en i rent
vatten nedhängande veke. Den på
avdunst-ningen beroende temperaturnedsättningen gör,
att en temperaturdifferens, då luften ej är
mättad med fuktighet, finnes mellan den
torra och den våta termometern. Med hjälp
av tabeller fås den absoluta och den relativa
fuktighet, som svara mot temp. och
temperaturdifferensen. Den bästa formen av
psykrometern är Assmanns aspirationspsykrometer,
där luften medelst en motor suges förbi de i
metallrör sittande termometrarna. För
av-dunstningens uppmätning begagnas en
at-m(id)ometer, evaporometer el.
avdunst-ningsmätare, varav många olika slag
finnas. Vanligast är helt enkelt ett cylindriskt
metallkärl med vatten, vars höjdläge mätes.
I Wilds avdunstningsmätare är kärlet
placerat på vågskålen till en fjädervåg, och
vattenförlusten genom avdunstning avläses i
vågens skala, som är empiriskt graderad. För
mätning av solskenstiden nyttjas h e 1 i
o-g r a f e n, den vanligaste i den av
Campbell-Stokes givna formen, bestående av en sfärisk
glaslins, i vars brännpunkt är inställd en
pappersremsa, i vilken av solen, då den
skiner tillräckligt kraftigt, brännes hål. För
mätning av molnens rörelsehastighet och
vinkelhastighet brukas Finemans nefoskop,
bestående av en graderad rund glasskiva, som
reflekterar molnen, el. Bensons molnräfsa.
För mätning av nederbördens mängd
användas nederbördsmätare, pluviometer el.
ombrometer, bestående av ett cylindriskt kärl,
som uppsamlar nederbörden. Den svenska
ne-derbördsmätaren har en uppsamlingsyta av 0,1
kvm och ett djup av 45 cm och är inuti
försedd med en tratt för att förhindra
avdunstning, då nederbörden faller i form av regn,
samt har utomkring en skyddsskärm för att
minska vindens störande inflytande. Även
registrerande regnmätare finnas. För
mätning av snöns djup användas graderade
skalor, snöpeglar, för mätning av dess täthet
tagas snöprov medelst plåtcylindrar, varefter
snöns vattenvärde bestämmes genom
smältning och uppmätning el. medelst vägning.
XIII. 40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
