Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1251
Meteorologiska tecken—Metersystemet
1252
För registrering av luftens tryck, temp. och
fuktighet användas meteorografer, vilka
uppsändas medelst ballonger, drakar el.
flygmaskiner (se A e r o 1 o g i). A-l W-n.
Meteorologiska tecken. Så snart
meteorologiska iakttagelser började utföras enl.
gemensam internationell plan, sökte man förenkla
och förkorta anteckningarna genom införande
av flera dylika tecken. Sålunda användes av
Societas meteorologiea palatina åtskilliga
sådana tecken, t. ex. 0 klar himmel, ==
hel-mulen himmel, ” regn, ** snö, “ hagel, V
rimfrost och y. dimma. Efter detta
sällskaps upplösning synas dessa tecken ha råkat
i glömska och kommit ur bruk. Men de
internationella meteorologiska kongresser och
konferenser, som hållits sedan 1872, ha åter
infört dylika tecken, ehuru olika dem, som
Societas palatina använde. Dessutom ha
åtskilliga mer eller mindre internationella
tecken blivit införda för att beteckna vind och
väderlek på de synoptiska kartorna.
Följ, tecken äro internationella, se G.
Hell-mann och H. H. Hildebrandsson,
»Internatio-naler meteorologischer Kodex» (1911), s. 17:
S regn
-X- snö
▲ hagel
△ trindsnö
C\3 glattis el. isbark
= : våt dimma
= dimma
= låg dimma
\/ dimfrost
>—> rimfrost
dagg
«— isnålar
-f» snöyra
g] snötäcke
oo solrök, dis
IX åska
T avlägsen åska
< kornblixt
0 solsken
® gård, halo kring
solen
Q ring, corona kring
solen
07 gård, halo kring
månen
07 ring, corona kring
månen
z—regnbåge
■zrSv norrsken, polarsken
zodiakalljus
__stark vind
storm.
Även användas härav bildade sammansatta
tecken, ss.
® snöblandat regn hagelblandat regn
S regn och dimma.
På de synoptiska kartorna och stundom
annars användas följ, tecken, som dock icke äro
internationellt antagna:
Ø klar himmel ® strömoln
(J nästan klar himmel nästan mulen himmel
(J halvklar himmel £ mulen himmel
• regn (på svenska och ryska kartor)
åskct \
» mäldre svenska tecken).
| | dimma )
Vindens riktning anges av en pil, vars spets
befinner sig vid stationen och som tänkes
flyga med vinden. Vindens styrka anges
genom antalet tvärstreck på pilskaftet, varvid
på de tyska och skandinaviska kartorna
längre streek betecknar de jämna och kortare
streck de udda graderna i Beauforts
vind-skala, under det att på de ryska kartorna
antalet tvärstreck är lika med det tal, som
betecknar Beaufortgraden, t. ex. betyder
ONO 7 Beaufort klar himmel (tysk och
skan
dinavisk beteckning), vilket på ryssarnas
kartor skrives ^4^. Engelsmän och fransmän
ha mindre noggrann beteckning på sina
vä-derlekskartor. Se vidare Beauforts
vindskala, Beauforts väderleksbeteck
ning-ar och Vind. N. E-m.*
Meteorologiskt observatorium kallas varje
meteorologisk anstalt av 1 :a klass, där i regel
vissa meteorologiska observationer
verkställas med självregistrerande instrument.
Meteorstenar, dets. som meteoriter (se d. o.).
Meteorstoft el. Kosmiskt stoft, från
världsrymden härstammande stoftformig
materia, som faller på jordytan. M. har ibland
iakttagits åtfölja meteoriter (t. ex.
Hässle-meteoriterna 1869, se Meteoriter) och
torde delvis utgöra smält- el.
förbränningsprodukter av sådana. Om m. i form av
järnpartiklar i djuphavsbildningar se d. o. M.
tycks ingå även i kryokonit (se d. o.). N. Zn.
Meter (fr. mètre, av grek. me’tron, mått).
1. Versmått, se Metrik. — 2. Längdmått,
se Metersystemet.
Metersystemet kallas det system för mått
och vikt, som är grundat på metern (fr. mètre,
av grek. me’tron, mått) som enhet. M.
grundlädes i Frankrike efter revolutionen 1789.
På grund av de olägenheter, som åtföljde
begagnandet av en mångfald olika
enheter för mått och vikt, framkom
obetvingligt tanken på att söka erhålla ett
internationellt systeml på vetenskaplig grund och
genomfört med största möjliga noggrannhet.
En för ändamålet tillsatt kommission,
Gom-mission de 1’Académie, avgav 19 mars 1791
sitt förslag, som gick ut på att enheten för
längden skulle utgöra en tiomilliondel av
jordmeridiankvadranten och att enheten för
massan (i nuv. sv. lag benämnd vikt) skulle
erhållas genom uppvägning i lufttomt rum av
den volym rent vatten vid temp. för
smältande is, som innehölls i en kub, vars kant
utgjorde en viss del av längdenheten. Detta
förslag godkändes av nationalförsamlingen 26
mars 1791 och sanktionerades av konungen
30 mars 1791. 22 juni 1798 överlämnade en
kommitté av 12 framstående vetenskapsmän
till statsarkivet i Paris en platinastav, som
vid temp. för smältande- is skulle ha längden
1 m, och en platinacylinder med massan 1 kg,
vilken i lufttomt rum skulle väga lika
mycket som 1 kbdm rent vatten vid temp. för
dess största täthet, d. v. s. 4° C, alltså icke
fullt i överensstämmelse med de lämnade
direktiven. Dessa prototyper utgöra
arkivmetern (mètre des archives) och
arkivkilogrammet (kilogramme des archives)
-Genom lagen 10 dec. 1799 erkändes
arkivmetern såsom mètre vrai et définitif i
Frankrike, men först genom lag 4 juli 1837
genomfördes det metriska systemet fullständigt där.
I syfte att erhålla internationell giltighet för
m. höllos 1870 och 1872 internationella
meterkonferenser i Paris, vilka slutligen genom
en diplomatisk överenskommelse 1875 ledde
till bildandet av Internationella byrån för
vikt och mått (se Bureau i n t er n a t i
o-nal des poids et me sures). 24 sept.
1889 sammanträdde i Paris internationella
meterkonferensen och beslöt, att i st. f.
arkivmetern och arkivkilogrammet skulle två
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
