Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1253
Metetyl—Methuen
1254
Meterprototypen
i
tvärgenomskärning.
internationella prototyper, en för metern och
en för kilogrammet, bilda enheterna i det
metriska systemet. Dessa internationella
prototyper utvaldes ur 30 längdmått och 42 vikter,
vilka samtidigt framställts av samma
material, medan de övriga utlottades mellan de
olika staterna. Enl. konferensens beslut är
enheten för längd 1 m och representeras av
avståndet mellan ändstrecken vid temp. för
under en atmosfärs tryck smältande is hos
den i Pavillon de Breteuil förvarade
internationella meterprototypen, och enl.
konferens-beslut 1901 är kilogrammet enheten för
massan och representeras av massan hos den på
samma plats förvarade internationella
kilogramprototypen. Man har sålunda icke
fasthållit vid de teoretiska definitionerna på
meter och kilogram, på grund av att
prototyperna givetvis icke kunnat framställas exakt
i enlighet med dessa definitioner. Så har
enl. senare mätningar visat sig, att
jordme-ridiankvadranten är 10,002,286 m samt att 1
kg vatten vid dess största täthet intager
volymen l,oooo27 kbdm eller 1
liter (jfr d. o.). — De
internationella och nationella
prototyperna äro förfärdigade av
en legering, bestående av 9
delar platina och 1 del
iri-dium. Metrarna ha i
tvärgenomskärning den form, som
bilden visar. På den övre
ytan av det horisontella
mel-lanstycket äro de streck
uppdragna, vilkas avstånd vid
0° C anger meterns längd. — Kilogrammen
bestå av cylindrar med 39 mm höjd och 39 mm
diam.
M. infördes i Sverige genom k. f. 22 nov.
1878, Bom stadgade, att genomförandet skulle
ske successivt 1879—88, varefter det med
ingången av 1889 skulle uteslutande användas.
Vid lottning erhöll Sverige metern n:r 29 och
kilogrammet n:r 40, vilka förvaras av
Vet.-akad. i Stockholm. Meterprototypens längd
är 1 m — (0,0025 + O,oooi) mm vid 0° och
kilogramprototypens massa 1 kg — (0,037 + 0,002)
mg. Den senares spec. v. är 21,5470 och dess
volym vid 0° C 46,4104 ml + 0,0002 ml.
Huvudlikarna för längd och massa, vilka
förvaras vid Mynt- och juste ringsverket, tjäna
såsom normaler vid alla i Sverige
förekommande justeringar och skola vart tionde år
jämföras med riksprototyperna. M. är f. n.
infört i alla europeiska länder utom England,
där det fakultativt begagnas, samt i ett
flertal utomeuropeiska stater. — Inom m. är
decimalindelningen konsekvent genomförd.
Benämning på mångfalder av enheterna
erhål-les därigenom, att man framför dessa sätter
de från grekiskan lånade prefixen hekto- (av
hekato’n, hundra), kilo- (av chi’lioi, tusen) och
myria- (av my’rioi, tiotusen), på delar
därigenom, att man framför enheten sätter de
från latinet härledda orden deci- (av decem,
tio), centi- (av centum, hundra) och
milli-(av mille, tusen), varvid för vikterna gram
tages som enhet. — Som längdmått
användas myriameter eller nymil (10,000 m),
kilometer (förk. km, 1,000 m), meter (förk. m),
decimeter (förk. dm, Vio m), centimeter (förk.
cm, 1/ioo m) och millimeter (förk. mm, 1/iooo m).
— Som ytmått begagnas kvadraterna på
längdenheterna, se Kvadratmått; 100
kvm kallas 1 ar, och 1 hektar är 100 ar. —
Som rymdmått begagnas kuberna på
längdmåtten, se Kubikmått och Liter. —
Som vikter förekomma ton (1,000 kg),
deci-ton (100 kg), kilogram (förk. kg, 1,000 g),
hektogram (förk. hg, kg— 100 g), gram
(förk. g, i Sverige gr, ^ooo kg), decigram (förk.
dg, Viooao kg = 1ll0 g), centigram (förk. cg,
Viooooo kg = ^too g) samt milligram (förk. mg,
i Sverige på vikter m, ^ioooooo kg ^/iooo
g)-1910 antogs såsom viktenhet för äkta pärlor
metrisk karat = 200 mg. — Inom tekniken
brukas ofta ordet kilogram såsom beteckning
för en kraftenhet (jfr Kraft). T. Swn.
Metetyl, kem. farm., se Metylklorid.
Me’theg, hebr., »tygel», ett perpendikulärt
streck (|) under en konsonant i den hebreiska
skriften till utmärkande av att den följ,
vokalen är försedd med bitryck (jfr ba i bageri).
Tecknet makkéf (»förenande») är däremot ett
tvärstreck (~) mellan två el. flera ord, som
sammanslutas under en gemensam ordaccent:
kål iöm, varje dag. P. L.
Methemoglobln, ett ur hemoglobinet
deri-verat färgämne, som förekommer i blodet
efter vissa toxiska inverkningar (klorat-,
anilin-, antifebrin-, nitrobensol-, fenacetin-,
fenyl-hydrazinförgiftningar), genom vissa
bakterie- och tarmgifters inverkan, i patologiska
vätskor och i gamla blodextravasat samt i
patologisk urin (methemoglobinuri). Det är
lätt lösligt i vatten samt har ett
karakteristiskt spektrum. Tillg.
Methil [me’pil], hamnplats i grevsk. Fife,
Skottland, på n. kusten av Forthviken; 12,295
inv. (som kommun, 1921); en av Skottlands
största kolexporthamnar.
Methödios, en av »slavernas apostlar», se
K y r i 11 o s, sp. 408.
Methuen [me’pjoin], John, engelsk
diplomat (omkr. 1650—1706), led. av underhuset
(whig) sedan 1690. M. var lordkansler för
Irland 1697—1703, envoyé i Lissabon 1691—
97 och ambassadör där från 1703. M. avslöt.
27 dec. 1703 i Lissabon det efter honom
uppkallade Methuenfördraget (se d. o.)..
Hans son sir P a u 1 M. (1672—1757) var 1697
—1703 envoyé och 1706—08 ambassadör i
Lissabon och biträdde fadern vid de
förhandlingar, som ledde till Methuenfördraget. Han
var led. av underhuset 1708—10 och 1713—
47, adlades 1725 och innehade flera
ministerposter i whigministärer. V. S-g..
Methuen [me’pjoin], Paul Sanford,
vis-count M., engelsk militär (f. 1845). Deltog i
expeditionen till Bechuanaland 1884—85 samt
blev vid boerkrigets
utbrott okt. 1899
generallöjtnant och chef
för l:a
arméfördelningen. Med denna
framryckte han från
De Aar i Kapkolonien
mot Kimberley, slog
boerna vid Belmont
(23 nov.), Graspan (25
nov.) och Modder river
(28 nov.) men blev
10—11 dec. i grund
slagen vid Magersfon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
