Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Methuen, Paul Stanford - Methuenfördraget - Methusalah - Métier - Metis - Metjnikov, Ilija - Metod - Metodik - Metodisk - Metodism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1255
Methuenfördraget—Metodism
1256
tein (se d. o.). Sedermera opererade han med
växlande framgång i n. v. mot boergeneralerna
De Wet och De la Rey, blev 7 mars 1901
överraskad och tillfångatagen av De la Rey vid
Tweebosch (i v. Transvaal) men frigavs
omedelbart. M. blev 1902 general, var 1907—09
överbefälhavare över de brittiska
stridskrafterna i Sydafrika, blev 1911 fältmarskalk, var
1915—19 guvernör och högste befälhavare på
Malta samt är sedan 1920 guvernör i Tower i
London. Tapper och beslutsam, åtnjöt M. i
hög grad sina soldaters förtroende. H. J-dt.*
Methuenfördraget [me’pjoin-], en 27 dec.
1703 av engelske ambassadören John
Me-thuen (se d. o.) i Lissabon med Portugal
ingången traktat, som gav anledning till
Portugals ekonomiska och politiska beroende av
England. Traktaten gav en privilegierad
ställning åt portugisiskt vin på den engelska
och åt eng. yllevaror på den portugisiska
marknaden. Jfr Portugal, historia. V. S-g.
Methüsalah, se M e t u s a 1 a.
, Métier [metie’], fr., yrke.
Me’tis (grek. Métis), klokhetens gudinna,
Zeus’ första gemål. På grund av en spådom,
att hon skulle föda en son, som vore sin
fader överlägsen, uppslukade Zeus henne,
varefter han ur sitt eget huvud födde dottern
Athena. A. M. A.*
Ilija Metjnikov.
Me’tjnikov [-of], Ilija, rysk naturforskare
(1845—1916). Var 1870—82 prof, i zoologi i
Odessa samt sedan 1888 anställd vid Institut
Pasteur i Paris. M. fann, att upptagandet
av främmande kroppar i vissa med
rörelseförmåga utrustade celler berodde på aktiv
verksamhet hos cellerna och att denna företeelse
ägde stor likhet med den intracellulära
dige-stionen i epiteIcellerna i lägre djurs
digestions-kanal. 1884 framlade M. sin berömda f
ago-cytteori (se Fagocytos), som han och
hans lärjungar sedan ytterligare utbyggt.
Fagocytteorien har haft medicinsk betydelse
bl. a. genom den motvikt, som den bildat emot
de alltför ensidigt humoralpatologiska
föreställningar, som närmast efter upptäckten av
i blodserum förefintliga antitoxiner
förfäktades av flera framstående forskare. Bland
M:s senare arbeten märkas särskilt de tills,
m. Roux utförda undersökningarna över
experimentell syfilis (1905). 1908 fick M.
Nobelpriset i fysiologi och medicin för sina
undersökningar över fagocytosen. G. H. (Ljd.)
Metöd (grek. me’thodos, tillvägagående), det
sätt, varpå man löser en uppgift.
1. (Log.) Vetenskaplig m., det sätt, varpå
vetenskapen går till väga för att finna
sanningen. Metodläran, som kan behandla dels
vetenskapens allmänna m., dels de speciella
vetenskapernas m., dels även framställningen
av vetenskapens resultat, är en del av logiken
och betraktas av vissa logiker (t. ex. Sigwart)
som dess förnämsta uppgift. Metodologiska
problem äro t. ex. frågan om betydelsen av
iakttagelse och experiment i vetenskapen, om
vissa vetenskaper (t. ex. matematiken) äro
baserade på erfarenheten eller icke, vilken roll
deduktion och induktion (se d. o.) spela i det
vetenskapliga tänkandet, betydelsen av
allmän- och individualbegrepp i de historiska
och naturvetenskaperna (jfr Rickert), i
vad mån fiktioner äro konstitutiva för det
vetenskapliga tänkandet (jfr Vaihinger)
o. s. v. Beträffande filosofiens m. är det en
särskild fråga om denna förfogar över ett
särskilt kunskapsorgan, intuitionen (se d. o.),
el. icke. G. O-a.
2. (Pedag.) Se Pedagogik.
Metodik, se Metodlära.
Metodisk, planmässig, ordnad efter visst
system; noggrant genomförd.
Metodi’sm. Härmed kan betecknas dels
en mera allmän-kristlig riktning inom den
evangeliska världen — med. paralleller även
inom den katolska —, vilken åsyftar en
personlig tillägnelse av kristendomen som ett
liv i gudsgemenskap och därmed förbunden
allvarlig helighetslängtan (ekumenisk m.),
dels den organiserade rörelse, som
systematiskt söker befordra ett sådant liv (o
r-ganiserad m.). Båda äro i sitt historiska
framträdande förknippade med John W e
filé y s och hans broders, Charles W e
filé y a (se dessa ord), verksamhet. Under sin
studenttid i Oxford samlade de kring sig en
grupp likasinnade kamrater i »Den heliga
klubben». Denna förenade med metodiska
studier (därav namnet metodister)
stränga fromhetsövningar i kyrklig,
puritansk anda med avgjort lagisk prägel.
Bröderna Wesleys beröring med herrnhutarna
betydde emellertid en andlig förbindelse även
med Luther. Läran om rättfärdiggörelsen
genom tron och om frälsningsvissheten blev
för dem en levande sanning. John Wesley
beskriver sin personliga erfarenhet (särskilt den
minnesrika aftonen 24 maj 1738) såsom en
underbar hjärtevärme, visshet om
syndaförlåtelse och befrielse från syndens makt samt
en brinnande kärlek även till dem, som
föraktade och förföljde honom. Sedermera bröt
John Wesley med herrnhutarna men bevarade
alltjämt arvet från Luther, så att m. kunnat
betecknas som »den evangelisk-luterska
fräls-ningslärans anglikanska översättning». Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
