Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Metodism - Metodismen i Sverige - Metodist-episkopalkyrkan - Metodlära, Metodologi, Metodik - Metodologi - Metoiker el. Skyddsborgare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Metodist-episkopalkyrkan—Metoiker
1259
svenska kyrkans män (C. Fr. af Wingård,
J. H. Thomander, Peter Wieselgren m. fl.)
men möttes även av motstånd, i synnerhet
från de liberala tidningarnas sida. Delvis
föranleddes detta av att han oklokt nog
alltför starkt bundit sig vid den konservativa
politikens män. Härigenom samt av ett
pö-belupplopp 20 mans 1842 omöjliggjordes hans
fortsatta verksamhet, varför han lämnade
landet. Den av honom startade tidskriften
Pietisten utgavs i fortsättningen av C. O.
Rosenius. Dennes verksamhet liksom senare
Svenska missionsförbundet har alltså nära
anslutning till denna ekumeniska m., vilken
senare i synnerhet genom dr John Motts
besök vid sekelskiftet även påverkat den
kristliga ungdomsrörelsen.
Men även av den organiserade m. förnams
ett behov i Sverige. Hemvändande
emigranter och deras släktingar önskade ivrigt besök
av metodistpredikanter, och på särskild
begäran kom 1865 A. Cederholm och 1866
J. P. Larsson. Efter ett kort besök av
Albert Eriksson kom så Victor W i
t-t i n g (1825—1906), vilken med stor energi
ledde verksamheten under de närmaste åren.
1868 hölls det första årsmötet av
predikanter, och 1875 uppvaktade en deputation
konungen med ansökan om att
metodistförsamlingarna måtte officiellt erkännas i enlighet
med dissenterlagen och att de ordinarie
predikanterna måtte erhålla rätt att förrätta
vigsel med laga verkan. Ansökningarna
bi-föllos enl. resolution av 10 mars 1876. S. å.
organiserades Sveriges årskonferens. Denna
omfattade då 26 predikanter i full förening
och 23 på prov; nu (1930) består den av 147
predikanter i full förening och 19 på prov.
Verksamheten har spritt sig till alla delar av
landet och omfattar 151 församlingar. Hela
medlemsantalet är 15,813, varjämte finnas
4,911 medlemmar i Epworthföreningarna (jfr
Ep w o rthf ö r bundet) och 4,384 i
juniorföreningarna samt 16,098 barn i
söndagsskolorna. — Allmänt erkännes, att m:s
predikanter övat vidsträckt andligt inflytande även
utanför kyrkans gränser (t. ex. Fredrik
Åh-gren, Erik Schütz och K. E. Norström).
Dessutom har kyrkan tagit initiativ, i synnerhet
rörande evangelisations- och
ungdomsverksamhet, vilka varit fruktbringande även för
annan kristlig verksamhet.
För understödjande av ekonomiskt svaga
församlingar arbetar ett Inre
missions-sällskap sedan 1896, varjämte
Metodistkyrkans i Sverige
missions-kassa organiserats för samma ändamål.
Härigenom lämnas understöd av omkr. 70,000
kr. årl. För hela verksamheten insamlas
inom landet årl. omkr. 1,350,000 kr. Värdet av
kyrkor, till antalet 204, o. a.
institutionsbygg-nader är 10 mill., med en skuld på 4 mill. kr.
Om kyrkans yttre mission, som bedrives
genom den internationella missionsstyrelsen (se
ovan), se Mission. Som kyrkans organ i
Sverige utgavs från 1869 månadsskriften
Lilla Sändebudet, 1882 förändrat till en
veckotidning, Svenska Sändebudet (nuv. red. John
Hurtig). Sedan 1873 utges även
barntidningen Söndagsskolklockan. Kyrkans bokförlag
är Nya bokförlags-a.-b. (nuv. dir. Axel
Engström). Som psalmbok brukades först »Sånger
1260
på vägen till Zion» (1868); därefter har en
fullständigare psalmbok utgivits 1871 och i
reviderade uppl. 1891 och 1919, den senare
innehållande 600 psalmer.
Kyrkans präster förberedas vid
Metodistkyrkans teologiska skola,
sedan 1924 förlagd till överås i Göteborg.
Grundad 1874, var den tidigast förlagd till
Örebro, därefter till Stockholm och från 1883
till Uppsala. Föreståndare ha bl. a. varit
pastor, fil. kand. J. E. Edman, teol. dr K. A.
Jansson och pastor, fil. kand. Aug.
Ström-stedt. Sedan 1922 är fil. dr J. Julén skolans
rektor, varjämte ytterligare fyra ord. lärare
äro anställda. Skolan består av en treårig
lägre avd. samt en tvåårig högre avd. (avsedd
för hela Norden). Efter skoltiden följer en
fyraårig studiekurs vid sidan av tjänstgöring
som präst.
Inom kyrkan har startats en förening för
sjukvård, Betanias tif te Isen (se d. o.),
• varjämte Föreningen för värnlösa
barns uppfostran (se d. o.) arbetar i
anslutning till kyrkan. I många fall öva
enskilda församlingar kristlig
kärleksverksamhet bland ålderstigna, sjuka och barn.
I det övriga Europa är m. representerad
genom organisationer (årskonferenser eller
mis-sionskonferenser) i Norge (7,562 medl.),
Danmark (3,841), Finland (3,508), Baltiska
staterna (2,561), Ryssland (2,294), Tyskland,
Schweiz och Österrike (55,083), Italien (3,341),
Frankrike (1,159) o. s. v. I Tyskland har m.
under biskop John L. Nuelsens ledning
utvecklats till hög grad av självständighet, så
att den torde ha möjlighet att befria sig från
den begränsning, som hittills legat i det
angel-saxiska inslagets dominerande inflytande.
I hela världen uppgår antalet metodister
(1929) till 12,221,374, vilket beräknas
motsvara ett antal »anhängare» av omkr. 30 mill.
Litt.: J. L. Nuelsen m. fl., »Geschichte des
Methodismus» (2:a uppl. 1929); A. Sulzberger,
»Ohristliche Glaubenslehre» (2:a uppl. 1886;
sv. övers. 1886—88); Th. Arvidson,
»Metodistkyrkan, vad hon är, vad hon lär och vad hon
vill» (3:e uppl. 1928); J. Julén,
»Metodistkyrkan i Sverige» (1923); G. Westin, »George
Scott och hans verksamhet i Sverige» (2 dir,
1928—29). J. Jln.
Metodist-episkopalkyrkan, se M e t o d i s m,
sp. 1258.
Metodlära, Metodologi, Metodik,
läran om metoden, särskilt om en viss
vetenskaps metod el. om metoden för vetenskapen
över huvud. Se Metod.
Metodologi, se M e t o d 1 ä r a.
MetöFker (grek. me’toiköi, eg. de utflyttade)
el. Skyddsborgare kallades i det forna
Grekland främlingar, fast bosatta i en stat
men utan medborgarrätt. Förhållandet är
bäst känt från Aten, vars många m. bidrogo
till dess ekonomiska blomstring. I regel måste
varje metoik erlägga en årlig avgift samt
ställa sig under speciellt skydd av någon
medborgare, som var hans prosta’tes (patronus)
och förde hans talan inför rätta. M. voro
skyldiga att göra krigstjänst och erlägga
skatt. De fingo ej utan särskilt tillstånd
besitta fast egendom el. föra talan inför
domstolar och myndighet men fingo fritt idka
varje slags näringsfång. A. M. A.*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
