Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1267
Mettius Fufetius—Metyljodid
1268
såg i grekerna blott upprorsmakare och ville
dessutom undvika, att den orientaliska frågan
söndrade Europas storpolitik. Utan hänsyn
till M. enades dock Ryssland, England och
Frankrike till grekernas värn.
Julirevolutionen 1830 vållade, att Ryssland och Österrike
åter enades; de ingingo med Preussen
Berlin-traktaten okt. 1833, medan Frankrike,
England, Spanien och Portugal inbördes
samman-slöto sig (1834). Ryssland ledde nu
östmakternas politik, M. inverkade snarast medlande
och utjämnande (så i orientaliska frågan 1840
—41). Oroväckande var Preussens ökade roll
i Tyskland vid krigshotet från Frankrike 1840
och vid strävanden att förena de tyska
staterna i en tullunion; M:s vanmakt inom
Österrike gjorde, att han förhöll sig ganska passiv.
Då de allmänna orosrörelserna 1848 nådde
Österrike, förmådde den åldrande M. ej hävda
sin försvagade ställning; 13 mars frånträdde
han sina ämbeten. 1848—51 vistades M. i
England, Belgien samt på sitt slott
Johannis-berg vid Rhen, vilket 1821 skänkts honom av
Frans I; sina sista år framlevde han i Wien.
Omdömena om M. ha fallit så olika inom
samtid och eftervärld, att man kan tala om
ett ännu olöst Metternichproblem. Han har
tadlats för sin polismässiga avoghet mot
folkens frihet och nationernas
självständighets-strävan och för sin försummelse att ej i
Mellaneuropa ha upprättat ett starkt Österrike
till värn mot Frankrike. Ä andra sidan har
M. prisats för att 1815—48 ha medverkat vid
upprätthållandet av en fruktbar fred i Europa
och att framgångsrikt ha arbetat för jämvikt
och samförstånd mellan stormakterna.
Måhända var han snarare en den österrikiska
statstraditionens (Bibi) än de internationella
balansidéernas (Srbik) man; i tillämpningen
sammanföllo dock merendels dessa program.
M:s allmänna åskådningssätt bar mer prägeln
av en naturvetenskapligt generaliserande
uppfattning med anor från 1’ancien régime
än av nyromantisk intuition och mysticism.
Hans ställning som ansvarig ledare för den
åldriga österrikiska monarkien gjorde honom
helt naturligt till en konservativ politiker,
som fruktade den moderna industrialismen
och demokratien som söndersprängande
tids-makter; i denna egenskap måste han undvika
och fördöma alla genomgripande förändringar.
Värdesättningen av M. måste därför bero på
den uppskattning, som tilldelas
Donaumonar-kien som fredsfaktor, och den uppfattning,
som man hyser om dess inneboende
utvecklingsmöjligheter i modern tid.
Litt.: Under titeln »Mémoires, documents
et écrits divers laissés par le prince de M.»
(8 bd) utgåvos 1880—84 en serie
självbiografiska skrifter av M. samt flera honom
berörande dokument. Representativa för de olika
moderna uppfattningarna av M. äro H. Ritter
von Srbik, »M.» (2 bd, 1925; rik bibliogr.), en
apologi, som dock är rik på synpunkter och
dokumentering, samt V. Bibi, »M. in neuer
Beleuchtung» (1928), som bl. a. brännmärker
M. för hans politiska stridsmetoder. En
sammanfattning av Metternichproblemet har
givits på svenska i N. Forssell, »M.» (1926). —
M :s porträtt återges på pl. vid sp. 1264. N. F-1I.
Me’ttius Fufetius, enl. traditionen diktator
i Alba longa (se d. o.) och den, som föreslog
tvekampen mellan Curiatierna och Horatierna
(se d. o.). M. avlivades, berättas det, efter
förräderiförsök mot Tullus Hostilius, och Alba
longa förstördes. R. Tdh.*
Mettray [mäträ’], förbättringsanstalt för
vanartiga gossar nära staden Tours i
Frankrike. — Enl. lagar 5 aug. 1850 och 12 april
1906 kunna unga förbrytare på grund av
dom-stolsförordnande i st. f. att undergå straff
insättas i colonies el. maisons pénitentiaires,
statliga el. privata. Främst bland de privata
kolonierna, nästan alla förlagda på
landsbygden, med jordbruk som
huvudsysselsättning, står åkerbrukskolonien M., som redan
1840 började sin verksamhet. Elevantalet kan
uppgå ända till 800. Eleverna fördelas i
grupper, »familjer», var och en boende i särskild
byggnad under vård av uppsyningsmän, som
tillika äro utbildade arbetsledare. V. A-t.
Metüsala, enl. det från Prästkodex
hämtade stycket 1 Mos. 5 son till Henoch (se d. o.),
som härstammade från Set. Samma
personlighet åsyftas sannolikt i den i kap. 4
föreliggande, från Jahvisten hämtade genealogien
över Kains avkomlingar, ehuru han där heter
Me tus a e 1 och uppges vara sonsons son till
Henoch. De båda källskrifterna (Jahvisten
och Prästkodex) beteckna två försök att delvis
efter babylonisk förebild teckna
mänsklighetens utveckling från Adam till Noa. S. H-r.
Metvurst el. Medvurst (ty. Mettwurst,
av Mett, ben- och fettfritt kött, och ~Wurst,
korv), hårdstoppad, rökt korv av malet
oxkött och fläsk, späcktärningar och kryddor
samt konjak eller öl. (D-e.)
Metyl, kem-, se K o 1 v ä t e r a d i k a 1.
Metylalkohöl, numera vanl. M e t a n ö 1,
CH3 . OH, erhålles dels genom torrdestillation
av olika växtämnen, framför allt trä, och dels
syntetiskt i stor skala ur koloxid och vatten.
M. är en färglös, lättrörlig och lätt
antänd-bar vätska med brännande smak. Vid 15° C
är spec. v. 0,79648; smpt ligger vid —94,9°
och kpt vid 64,8°. Oren m. går under namnet
träsprit. Den är giftig, i större mängder
dödande. Man är ännu ej på det klara med om
giftverkan härrör från m. själv eller från
föroreningar i träspriten. Huvudsaki. nyttjas m.
till framställning av formaldehyd men även
som lösningsmedel samt vid läkemedels- och
färgämnesfabrikation. I. B.
Metylamin, kem., se A m i n e r.
Metylbensoät, bensoesyrans metylester,
C6HsCO2 . CH3, framställes syntetiskt och
nyttjas för att sätta smak på karameller
och konditorivaror. I. B.
Metylen, tvåvärd kolväteradikal, -CH2.
Metylènblått, organiskt färgämne,
tillhörande tiazinerna (se T j ä r f ä r g e r),
utgörande ett mörkblått till rödbrunt pulver. M.
färgar betad bomull blå. Det nyttjas även i
den mikroskopiska tekniken till färgning av
levande celler och för påvisande av mjölkens
bakteriehalt medelst det s. k. reduktasprovet
(se M j ö 1 k p r o v n i n g). I. B.
Metylenjodld, CH2J2, färglös vätska med
spec. v. 3,29 och hög brytningsindex (1,74).
Nyttjas vid bestämning av minerals
Ijusbryt-ningsförmåga.
Metylèra, införa en el. flera radikaler metyl
i en organisk förening.
Metyljodid, CH3J, tung, flyktig vätska med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
