Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Metyljodid - Metylklorid - Metylmorfin - Metylsulfat - Metz - Metzner, Franz - Meuchen - Meudon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1269
Metylklorid—Meudon
1270
Utsikt över Metz.
Porte des Allemands i Metz.
kpt 44° C och spec. v. 2,285. Har mångsidig
användning vid metylering (se Me tyler a).
Metylklorid, färglös, eterluktande gas,
CH3C1 (monoklormetan). Genom tryck
el. avkylning kan m. förtätas till en färglös,
lätt flyktig vätska. M. är ytterst lätt
an-tändlig; kan användas till köldanestesi (se
Bedövningsmedel) för kortvariga
operationer. Hellre hrukas kloretyl (se d. o.)
el. en blandning av kloretyl och klormetyl,
m e t e t y 1. C. G. S.
Metylmorfin, ett namn på k o d e i n (se
d. o. och O p i u m).
Metylsulfät, stundom använd ’benämning
för dimetylsulfat (se d. o.).
Metz [mäs el. mäts], huvudstad i franska
dep. Moselle (Lothringen), vid sammanflödet
av Seille och Mosel; 69,624 inv. (1926).
Ärkebiskopssäte. M. ligger vid en gammal
romar-väg (till Köln) och har av tyskarna omgivits
med mäktiga befästningar (se nedan). Mosel
grenar sig inom M. i flera armar, som
omsluta små öar. Det äldsta M., mellan Mosel
och Seille, sträcker sig i s. till Porte
Ser-penoise (uppf. 1851, delvis förstörd i början
av 1900-talet) och centralstationen. Ät ö.
och s. ö. vidtaga de nyare stadsdelarna och
förstäderna. Från Porte Serpenoise utgå de
stora avenyerna åt ö. och vidare i en båge
runt gamla staden på platsen för äldre
befästningar, åt n. ö. leder Avenue Serpenoise
förbi ingenjörkårens stora kaserner till Place
de la République, som begränsas av
Espla-nade, M:s vackraste promenadplats med
många statyer; vid Esplanade ligger rådhuset,
från 1770-talet. Vid Place d’Armes ligga
stadshuset (uppf. 1766—81) och katedralen,
S:t-Étienne, en treskeppig gotisk basilika
från 1300—1500-talet, hårt restaurerad från
1875. Vid Seille reser sig Porte des
Allemands, en kastellik byggnad, vars äldsta del
stammar från 1200-talet, huvuddelen från
1400-talet. På flodön mitt emot ’katedralen
ligger den ståtliga stadsteatern. I M. finnas
stadsmuseum samt bibliotek och arkiv. —
Runt M. ligga järnbruk
(Metz-Thionville-fältet) och i staden stora gjuterier. M. är
ett centrumi för livsmedelsindustrien och har
livlig handel med lantbruksprodukter, vin,
grönsaker och frukt. Förstäderna, i synnerhet
Montigny och Sablon, äro betydande
fabriks-och arbetarstäder. E. L-r.
M. (lat. Divodürum) var de galliska
medio-matrikernas huvudstad, Mediomatrica, från
1400-talet Metis, därav Metz. Från
romartiden finnas talrika minnen, t. ex. rester av
vattenledning, vägar och amfiteater. I början
av 500-talet blev M. Austrasiens huvudstad.
Vid delningen i Verdun (843) tillföll det
Lothar som Lothringens huvudstad och vid
Lothringens delning 870 Tyska riket, blev
senare fri riksstad. 1552 föll M. genom
.förräderi i fransmännens händer och avträddes
formligen genom westfaliska freden (1648)
till Frankrike. — På grund av sitt läge som
brohuvud vid Mosel inom ett av olika folk
omstritt område befästes M. redan av romarna
och gjordes av Vauban och Cormontaigne till
en stark fästning, som vid utbrottet av 1870
—71 års krig höll på att utbyggas till en s. k.
lägerfästning. Bazaine instängdes i M. efter
slaget vid Gravelotte 18 aug. 1870 med hela
franska Rhenarmén, 150,000 man, och
kapitulerade 27 okt. s. å. I freden 1871 tillföll M.
Tyskland. Tyskarna utbyggde M. till den
star-kastfe stödjepunkten på fronten mot
Frankrike. Här tillämpades f. ggn i större skala
systemet med befästningsgrupper, vilka
framskötos 8—10 km från staden. Genom freden
i Versailles 1919 återfick Frankrike M.
Fästningen skall nu bilda stödjepunkt i det
franska befästningssystemet mot Tyskland; den
ombygges nu med hänsyn därtill. (L. af P.)
Me’tzner, Franz, österrikisk skulptör
(1870—1919), verksam i Berlin och i Wien,
där han blev prof. 1903. M:s område var
framför allt monumental plastik:
Nibelungen-brunnen i Prag, figurerna på
Völkerschlacht-Denkmal i Leipzig, brunnar, en
Bismarcks-byst, Hindenburgsmonument m. m. G-g N.
Meuchen [målron], by i preuss. reg.-omr.
Merseburg, Sachsen, strax s. om staden
Lützen. I M:s kyrka bisattes Gustav II Adolfs
stoft efter slaget vid Lützen, och där begrovs
en del av hans inälvor.
Meudon [mödä’], stad i fr. dep.
Seine-et-Oise, omkr. 5 km s. v. om Paris’ centrum;
17,537 inv. (1926). Slottet (uppf. av Ludvig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
