Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Migrän el. Hemikrani - Migränstift - Miguel, Maria Evaristo - Mihalovich, Edmund von - Mihrab - Mijtens - Mika (Jimas son) - Mika (från Moreset) - Mikado - Mikael (överängel) - Mikael (rumänsk konung) - Mikael Aleksandrovitj (rysk storfurste) - 1. Mikael I Rangabes (östromersk kejsare) - 2. Mikael II Stammaren (östromersk kejsare) - 3. Mikael III Drinkaren (östromersk kejsare)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
Migränstift—Mikael
36
ner (snuva) och giktanfall samt följa hos
kvinnor ofta med menstruationsperioderna.
Stundom förebådas huvudvärken av
trötthetskänsla, nedstämdhet och omotiverad
benägenhet att gäspa. Själva anfallet är nästan
alltid förenat med stark sjukdomskänsla, enorm
känslighet för sinnesintryck, ss. för ljus och
ljud, kräkningar, någon gång diarré och ökad
urinavsöndring. Ofta börja anfallen med ett
utfallande av en del av synfältet och ett
därmed åtföljande egendomligt ljusfenomen (s. k.
flimmer skotom). Efter 12—36 tim. löser
sig anfallet under en vederkvickande sömn. M:s
orsak sökes i förändringar inom vissa partier
av det sympatiska nervsystemet, och effekten
härav blir en periodisk kärlkramp, som
framkallar symtomen. Förefinnes blodbrist, ges
järn- och arsenikpreparat. En svag
konstitution söker man härda genom diet,
kallvatten-och luftkurer, allmän massage, gymnastik o.
dyl.; förstoppning bör motarbetas. Vid
anfallen ges antineuralgiska medel, antifebrin,
fenacetin, aspirin, trigemin etc., vidare
koffeinpreparat, brom, valerianapreparat;
mentol- och spritingnidningar på huvudhuden
kunna lindra. — M. brukas stundom som
benämning på huvudvärk i allmänhet. I. H.*
Migränstift, farm, med-, se Mentol.
Miguel [migè’l], MariaEvaristo (»Dom
Miguel»), portugisisk prins, troninkräktare
(1802—66), son till konung Johan VI. Ivrig
reaktionär och klerikal, var M. 1824 ledare
för ett mot 1820 års
författning riktat
militärkuppförsök men
landsförvisades. Av
sin äldre bror kejsar
Pedro (Peter) I av
Brasilien 1827 utnämnd
till regent för dennes
minderåriga dotter
Maria da Gloria (jfr
Maria, sp. 869),
upplöste M. genast cortes
och lät 30 juni 1828
utropa sig till konung,
varefter han införde
ett absolutistiskt skräckregemente, som hårt
drabbade liberalerna. Han bekämpades sedan
1831 av Pedro, som däri understöddes av
England och Frankrike. Genom kapitulationen i
Évora 26—29 maj 1834 nödgades M. avsäga
sig kronan och lämna landet. A. S-n.
Mihalovich [mil$a’låvitj], Edmund von,
ungersk tonsättare (f. 1842), elev av M.
Haupt-man och H. Biilow, 1887—1919 dir. för musik
-akad. i Budapest. M. skrev flera operor i
Wagners anda: »Hagbarth und Signe»,
»Wie-land der Schmied», »Toldi» m. fl.; även
symfonier, uvertyrer, en pianokonsert m. m. T. N.
Mihräb (arab, mihräb), bönenisch (se Kibla
och bild vid Muhammedansk konst).
Mijtens [mePtons], se M e y t e n s.
Mika, Jimlas son, profet i Israels rike,
förutsade omkr. 855 f. Kr., att konung Ahab
skulle stupa i kriget mot Damaskus. M. blev
därför kastad i fängelse, men hans profetia
gick i fullbordan (1 Kon. 22). S. H-r.
Mika från Moreset i närheten av Gat, s. v.
om Jerusalem, en av de s. k. 12 mindre
profeterna i G. T., utövade sin profetiska
verksamhet i Juda rike under senare hälften av
700-talet f. Kr. M. angriper folkets ledare
för deras orättrådighet. Jerusalem och
Sa-maria skulle i grund förstöras. Boken
innehåller även löften. Särskilt bekant är den i
berättelsen om de vise männen (Matt. 2: 5 ff )
åberopade profetian om Bet-Lehem (Mika
5: 2). S. H-r.
Mikado, jap., »höga porten», d. v. s.
kejserliga palatset, hovet, riket, kejsaren. I denna
sista betydelse numera obruklig i Japan,
användes termen dock alltjämt flitigt av
västerländska skribenter. B. Kgn.
Mikael (hebr. Mi-cha-el, »vem är som El»),
överängel, omtalad i G. T. som »en av de
förnämsta furstarna» (Dan. 10: 13, 21) och som
Israels försvarare och hjälpare i den sista
nödens tid (Dan. 12: 1). Enl. Jud. 9 tvistade
M. med djävulen om Moses kropp, och enl.
Joh. Upp. 12: 7 ff. framstår han som
»drakens» besegrare. Inom senjudendomen är M.
den främste överängeln. Han har förmedlat
lagens överlämnande samt är förebedjare och
överbringare av människornas böner; han
blåser i basun vid de dödas uppståndelse (jfr
1 Tess. 4: 16). Drag av den fornkristna, från
judendomen ärvda Mikaelstron ha influtit i
kristologien (jfr särskilt Hermas’ »Herden»).
— En Mikaelsfest anordnades på
påv-ligt initiativ 493. Den egentliga
Mikaels-dagen är i rom. kyrkan 29 sept., i ortodoxa
9 nov. I Sverige firades M:s dag till 1773
förstnämnda datum, därefter, om nämnda dag
är söckendag, följande söndag. A. G-w.
Mikael (rum. Mihai), rumänsk konung och
kronprins (f. 1921). Efterträdde juli 1927 sin
farfar, Ferdinand (se d. o., sp. 240—241), som
konung, fast under förmyndare, men blev vid
faderns, f. d. kronprins Karls (se d. o., sp.
395), statskupp, pingsten 1930, berövad
kronan och erhöll i stället titeln storvojevod av
Alba Julia. Genom kungl. dekret s. å.
ansågs fadern ha blivit konung redan vid
konung Ferdinands död i juli 1927.
Mikael (ry. Michail) Aleksandrovitj
(1878—1918), rysk storfurste, tredje son till
Alexander III, var 1899—1904 rysk
tronföljare. Mars 1917 avsade sig Nikolaus II
kronan till förmån för M., som avböjde; han
mördades juli följ. år.
Mikael, östromerska (bysantinska) kejsare.
1. M. I R a n g a b e s, kejsare 811-—813,
var måg till Nikeforos I och fördrev efter
dennes död hans son Staurakios. M. var
fullständigt beroende av kyrkan och förföljde
ikonoklasterna. Besegrad av bulgarerna,
avsattes M. av hären 813; han dog som munk 845.
2. M. II Stammaren, kejsare 820—
829, hade, liksom sina kamrater Leo (V) och
Tomas (se nedan), genom militär duglighet
tjänat sig upp. Han hade hjälpt Leo att
bestiga tronen men svek honom sedan: genom
en sammansvärjning mördades Leo, och M.
blev kejsare. I tre år måste han försvara sin
krona mot Tomas, vilken besegrades och
avrättades 824. Trots sin duglighet kunde M.,
upptagen av inre strider, ej hindra
sarace-nerna att grunda en rövarstat på Kreta och
börja erövringen av Sicilien. M. var född i
Amorion i Frygien, varför hans ätt kallas
den frygiska el. amoriska. Den innehade
tronen till 867.
3. M. III Drinkaren, kejsare 842—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
