Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mina (sprängladdning) - Minahassa - Minaret - Minas de Riotinto - Minas Geraes - Minavdelning - Minbar - Minbåt - Mincio - Mind - Mindanao - Minden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
Minahassa—Minden
82
växlande stöt- och syftmineringar, beroende
på om egna fartyg behöva passera
minering-arna eller ej. För reglering av
handelssjöfar-ten under krig fällas m. — i allm. mycket
glest — inom stora områden, vilka sedan
tillkännagivas som ofarbara för
handelsfartyg. Den tyska mineringen under världskri
get utanför Falsterbo t. ex. åsyftade att
tvinga större fartyg att passera
internationellt farvatten vid rundandet av Falsterbo
rev. Mineringar, avsedda att spränga
fiendens fartyg, delas i strategiska och taktiska.
Vid de förra utläggas m. i farvatten, där
fientliga örlogs- eller handelsfartyg förmodas
ämna framgå. Taktisk minering är en i
samband med sjöstrid utlagd minering, avsedd
att spränga fientliga fartyg eller tvinga
fienden till en för honom taktiskt
ofördelaktig manöver. Jfr Minfartyg och
Minsvep. Bk.
Minahassa, n. ö. delen av Celebes (se d. o.).
Minaret (arab, manära, »ljusplats»,
fyrtorn), ett till en moské hörande smäckert
torn, som upptill omges av ett öppet galleri
el. balkong, varifrån de påbjudna fem
böne-timmarna utropas. Formen växlar: en
fyr-sidig underbyggnad övergår t. ex. i en
åtta-hörning el. i en cylinder, varifrån galleriet
springer fram, och avslutas med ett kägel-,
kupol- el. lökformigt tak (se moskébilder vid
art. Kairo, Konstantinopel och M
u-hammedansk konst). Arabiska
namnet på m. är numera mi’’dana, d. v. s. plats,
varifrån ’adän (mueddins kallelse till bön)
utföres. Upk.*
Mi’nas de Riotinto [-riåti’ntå], se Kio
T i n t o.
Minas Geraes [mi’na$ ^era’!/] (»allmänna
bergverk»), stat i s. ö. Brasilien, skiljes av
staterna Säo Paulo och Rio de Janeiro i s. ö. samt
Espirito Santo i ö. från Atlanten; 575,000
kvkm, 7,257,799 inv. (1928); Brasiliens
folkrikaste stat. M. är huvudsaki. ett av campos
upptaget platåland (medelhöjd 580 m ö. h.),
genomskuret av bördiga floddalar, över vilket
höja sig flera bergskedjor, ss. Serra da
Man-tiqueira med toppen Itatiaya (2,994 m ö. h.)
i s., Serra do Paranå i v., Serra dos Aymorés
i ö. samt i mitten Serra do Espinhago, den
ekonomiskt viktigaste. M:s huvudflod är den
delvis segelbara Säo Francisco. Det tropiska
klimatet mildras genom höjden över havet.
Regntiden, nov.—maj, är ej så starkt
markerad i »matta»-(skogs-)regionen i ö. Den förut
stora exploateringen av de guldförande
kvartsgångarna i ö. har liksom
diamantproduktionen i Diamantinadistr. gått tillbaka.
Genomsnittsproduktionen av guld är f. n. 2,6
ton årl. Järnmalmsfälten äro oerhört
betydande (se Brasilien, sp. 1131) men ännu
föga bearbetade. Exporten av manganmalm
hade 1928 stigit till 361,829 ton. Hyttor
finnas främst i Itabira och i Juiz de Föra, där
man även upptäckt petroleum.
Huvudnäringar äro jordbruk och boskapsskötsel,
plantage-bruk i s. ö. Kaffe, socker, bomull, tobak
odlas jämte frukt och vin. Huvudexporten
består av kaffe och boskap; mejerihanteringen
är stadd i utveckling. Textil- och
köttkonservfabriker m. m. M. har ett i s. ö. förgrenat
järnvägsnät med knutpunkt i huvudstaden,
Bello Horizonte. — Upptäckten av guld i M.
Bild 9—10. Minsprängning pä ett djup av 8 m
(till vänster) och 2 m (till höger).
1692—95 ledde till dess kolonisation och
bragte landet mera direkt under port, kronan
(1720). Diamantfyndigheterna upptäcktes
omkr. 1725.
Minavdelning, avd. inom
Marinförvaltningen (se d. o.).
Mi’nbar, predikstol el. en upphöjd ställning
i en moské, från vilken fredagspredikan
före-drages.
Minbåt, se Torpedbåt.
Mincio [mi’ntfå], vänsterbiflod till Po i n.
Italien. Upprinner under namnet Sarca vid
foten av Adamello i s. Tyrolalperna,
genomflyter Gardasjön, varefter den antager
namnet M. och förenas med Po 22 km nedanför
Mantova; 195 km lång, inkl. Gardasjön.
Mind [måind], eng., eg. »sinne», »själ»,
engelsk kvartalsskrift för psykologi, vartill
Alexander Bain tog initiativet. M. utgavs
1876—91 av George Croom Robertson och
därefter av G. F. Stout.
Mindanao [-na’å], ö bland Filippinerna (se
d. o.).
Västfasaden till domen i Minden.
Mi’nden, huvudstad i preuss. reg.-omr. M.
(5,265 kvkm, 817,209 inv. 1925), i n. ö.
West-falen, vid Weser och Mittellandkanalen samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
