Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mineralvatten - Mineralvax - Minerareinsekter - Minerva (mytologi) - Minerva (månadsskrift) - Minerva, Jahrbuch der Gelehrten Welt - Minervas uggla - Minett - Mineur - Minfartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
Mineralvax—Minfartyg
90
större halt av lösta, fasta el. gasformiga
ämnen el. av vissa i naturen sällsynta salter.
Även vattnet i varma källor kallas ofta m.
— M. indelas i följ, huvudgrupper: 1)
Syrliga m. (ty. Säuerlinge), innehålla
huvudsaki. blott löst kolsyra, ibland mindre
mängder kalcium- och magnesiumbikarbonater.
Hit höra särskilt Marienbadervatten.
2) Järnhaltiga m., bl. a.
Ronneby-och Porlavatten. 3) Svavelvatten,
t. ex. från Nenndorf. 4) Alkaliska m.
Dessa verka ofta slemlösande och ha därför
fått användning vid halssjukdomar. Hit höra
E m s e r- och Bilinervatten. Även
Viehy vatte n, Karlsbadervatten
(se dessa ord) samt Ramlösavatten (se
Källa) och A p o 11 i n a r i s (se d. o.) äro
alkaliska. 5) Salta m. innehålla större
mängder koksalt, så t. ex. Sel
tersvat-t e n. 6) Bittervatten (se d. o.)
innehåller magnesiumsulfat (bittersalt). Många
av dessa vatten försättas med kolsyra,
fyllas på flaskor och föras på så sätt i
handeln. Järnhaltiga m. äro mycket svåra att
förvara längre tid, då lösta järnsalter lätt
oxideras och utfällas. — Numera göras stora
mängder konstgjorda m. genom upplösning av
lämpliga saltblandningar i destillerat vatten
och dettas mättande med kolsvra. För att
denna vid användandet ej alltför fort skall
avgå, måste vattnet vara fullständigt befriat
från luft. Även saltblandningar föras i
handeln. Dessa lösas vid användandet helt enkelt
i vatten. Särskilt mycket användas E m s e
r-s a 11 och Karlsbadersalt (se dessa
ord). Jfr B r u n n s d r i c k n i n g. I. B.
Mineralvax, se C e r e s i n.
Minèrareinsekter, insekter, vilka i
larvstadiet minera i växternas blad el. barr. Denna
egendomliga specialisering förekommer inom
fyra olika insektordningar, skalbaggar,
stek-lar, tvåvingar och fjärilar. M. kunna
delas i två huvudgrupper, saftätare och
parenkymätare. De senare förtära
endast större delen av parenkymet (se Blad),
de förra äro utomordentligt specialiserade
beträffande kroppsform och mundelar
för att kunna skära
ett horisontalt snitt
genom cellväggarna
i epidermis, så att
larven kan komma
åt saften i cellerna.
Minor av Clercks
bladminerare,
Lyo-netia clerckella.
Minorna äro av så växlande och
karakteristisk form, att de olika arterna ofta kunna
igenkännas på sina minor. M. äro ofta svåra
skadedjur, så t. ex.
bladminerarviv-larn a (Orchestes), bland vilka märkas
bok-bladmineraren (O. fagi) och ekbladmineraren
(O. quercus). Jfr även Betflugan och
Björkmalar. I. T-dh.
Mine’rva, rom. myt. (av samma stam som
lat. mens, förstånd, me’mini, minnas, o. a.),
romersk gudinna, som dyrkades bl. a. (jämte
Jupiter och Juno) i det berömda templet på
Capitolium. M. var närmast beskyddarinna
för allt slags hantverk och konstskicklighet
i vidsträckt mening, således (kvinnlig) slöjd,
studier, vetenskaper, uppfinningar o. dyl.
(kallades t. ex. M. Medica som läkekonstens
skyddsgudinna), och hennes tempel på
Aven-tinus var samlingslokal för officiellt erkända
yrkesföreningar och korporationer. Mot
slutet av republikens tid likställdes M. med
grekernas Athena (se d. o.) och dyrkades
sedermera även som stadsskärmande och
seger-förlänande gudinna. — M:s viktigaste högtid,
Quinquatrus (urspr. och off. en fest till Mars’
ära), firades under stor tillslutning, särskilt
av yrkesutövare, 19—23 mars; skolorna hade
under dessa dagar ferier. H. Sgn.*
Mine’rva, dansk månadsskrift, utg. 1785—
89 av C. H. Pram och K. L. Rahbek, 1790—93
av Pram och 1794—1808 av Rahbek (1806—08
med titeln Ny Minerva). M. var den mest
lästa tidskriften i Danmark, synnerligen
innehållsrik och räknande en mängd
medarbetare från olika litterära kretsar, t. ex.
Bagge-sen, Grundtvig och Oehlenschläger.
Mine’rva, Jahrbuch der Gelehrten
W e 11, tysk årsbok, uppsatt 1891, sedan 1920
utg. i Berlin, innehåller värdefulla uppgifter
om hela världens vetenskapliga institutioner,
lärda sällskap o. s. v.
Minervas uggla, Athéne no’ctua, uggleart
av ordn. ugglor (se d. o.), hemmahörande i
mellersta och s. Europa. Jfr Athena.
Mine’tt. 1. (Petrogr.) En lamprofyrisk (jfr
L ampr of y r) gångbergart. — 2. (Geol.)
En järnmalm (se d. o.; jfr Skåne, geologi).
Mineur [-no’r], fr., mus., se M i n o r e.
Svenska minkryssaren »Klas Fleming».
Minfartyg, örlogsfartyg, utrustat med
minor och anordningar för dessas utläggande.
M. finnas av olika slag: minkryssare
och minundervattensbåtar för
minutläggning på öppna havet (vid fiendens
kuster), minutläggare och m i n k r a
n-fartyg för utläggning av i kustfästnings
försvar ingående minlinjer. Jfr Mina 2.
Ekblad med mina av
Litho-colletis-a,rt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
