Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mission
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
Mission
132
fiska upptäckterna, särskilt i Afrika och
inom Söderhavets övärld, de allt talrikare
kolonisationsföretagen samt Kinas och Japans
öppnande för världssamfärdseln.
Katolicismen förnyade sina förbindelser med
kolonialmakterna — Portugal, Frankrike och på
sistone Italien ha lämnat missionen både
ekonomiskt och »moraliskt» stöd —, och de
protestantiska m. följde i de engelska och tyska
kolonialföretagens spår.
Det allmänna uppsvinget inom den
katolska kyrkan kom också m. till godo, och Rom
har under denna period sökt att mer och mer
göra m. till en folkets sak — de stora
katolska samlingsföreningarna, framför allt den
1822 i Lyon grundade Trosföreningen,
ha härvid varit till ovärderligt stöd. En ny
missionsanda börjar göra sig gällande inom
de gamla ordnarna, och nya kongregationer
bildas med m. som sin enda uppgift.
Påvarnas missionsintresse framträdde såsom aldrig
förr, och särskilt de två senaste påvarna,
Benedictus XV och Pius XI, ha gjort sig
förtjänta av namnet missionspåvar. De stora
påvliga bullorna 1919 och 1926 betecknas
som de viktigaste missionsdokumenten sedan
Gregorius I:s dagar.
M:s förnyelse gjorde sig snart märkbar på
missionsfälten. I Japan anknöt katolicismen
till resterna av 1600-talets
missionsverksamhet men har dock här aldrig nått någon
större omfattning. I Kina voro
förutsättningarna större, då här ett betydande antal
katolska kristna levat kvar och katolikerna
dessutom förstodo att skickligt begagna sig
av de vid seklets mitt ingångna traktaterna
mellan Kina och västerländska stater för att
trygga sin ställning. Deras förbindelser med
politiken och deras ganska aggressiva
framträdande ha nog haft betydlig del i den
häftiga reaktion, som här gjort sig gällande
mot kristendomen och som kom till utbrott
i boxarupproret 1900, men de ha dock vunnit
ansenliga framgångar, och utsikterna torde
nog vara gynnsammare än protestanternas.
I Främre Indien fortfor tillbakagången långt
in på 1800-talet, men sedan har
framryck-ningen varit märkbar, även om den ingalunda
kan mäta sig med den evangeliska m:s. Nya
fält fann den katolska m. under 1800-talet
särskilt i Afrika. För arbetet i de svartas
världsdel kunde den påräkna flera nya, just
för denna uppgift grundade kongregationer,
främst den av kardinal Lavigerie 1868
stiftade Vita fäderna. Som sina bästa
mis-sionsområden räkna katolikerna här
Central-afrika (Kongo), Madagaskar och Uganda. Av
övriga missionsområden, där det katolska
inflytandet dominerar, må nämnas Bortre
Indien och Filippinerna. (Det statistiska
resultatet av den katolska m. utvisar enl. 1925
års uppgifter 11,956,160 infödda kristna. Den
samlade europeiska och amerikanska
mis-sionspersonalen uppgår till 25,796 och de
infödda medarbetarna till 97.197.)
Vid övergången till 1800-talet möter ett
m:s verkliga genombrott i den
evangeliska kristenheten, med utgångspunkt från
England. Den metodistiska väckelsen,
upptäckterna i Söderhavet och den växande
känslan av ansvar inför de nya koloniernas
andliga och sedliga utveckling blevo här
avgö
rande faktorer. I William Carey
förkroppsligades de nya intressena, och han blev
såväl grundaren av den första organisationen,
Baptisternas missi onssä11sk ap
(1792), som den förste missionären under
denna period med sitt verksamhetsområde i
Nord-indien. Frikyrkor och statskyrkan bildade
sina missionsorgan: Londonsällskapet
(1795), urspr. avsett att samla alla kristna,
blev independenternas sällskap; i K y r k
o-missionssällskapet (1799) fick det
lågkyrkliga intresset sitt utlopp, medan den
högkyrkliga riktningen samlade sig kring det
gamla Utbredningssällskapet. Metodismen
erhöll 1813 sitt eget missionsorgan i
Wesleyan-ska missionssällskapet. Speciellt för
Kina-missionen grundades 1865 av Hudson Taylor
Kina-inland-missionen. Ett mycket
värdefullt stöd erhöll m. i Brittiska och
utländska bibelsällskapet (se
Bibelsällskap), som publicerat
bibelöversättningar på över 600 språk.
I Tyskland bilda pietismen och
herrnhutis-men förutsättningar för det nya
missionsge-nombrottet, som även sammanhänger med
den allmänna andliga förnyelsen under
1800-talets första årtionden.
Baselsällska-pet (1815), först tänkt som ett
allianssällskap och som sådant samlande intresset från
hela Tyskland, liksom Rhen ska
sällskapet (1828) hade deciderat pietistisk
karaktär. Det växande konfessionella
medvetandet krävde särskilda organ:
Leipzig-s ä 1 1 s k a p e t (1836) och Herrma.
nsburg-missionen (1849) voro strängt luterska.
Förenta staterna ha blivit det starkaste
protestantiska missionslandet, och så gott
som alla större kyrkosamfund ha skyndat att
upptaga m. I spetsen gingo
kongregationa-listerna: American board 1810.
Egendomlig för Förenta staterna är
missions-intressets starka förankring bland kvinnorna
och i lekmannavärlden över huvud.
Frankrikes protestantiska kyrka är
representerad genom det 1824 grundade
Parissällskapet. Holland, som redan under
1600-talet haft en mera officiell m. i sina
kolonier, fick 1797 sin första organisation
i Nederländska
missionssällskapet, sedan följt av en mängd andra. I Norge
bildades under intrycket av den haugianska
väckelsen 1842 Norska
missionssällskapet, och Danmarks första
missionsorga-nisation blev Danska
missionssällskapet 1821. Sammanlagt ha inom den
evangeliska kristenheten bildats omkr. 400
missionsorganisationer, av vilka dock icke
alla äro självständigt utsändande. Den stora
splittringen har framkallat försök till
samverkan eller samgående, vilket bl. a.
resulterat i stora allmänna missionskonferenser,
av vilka den mest betydande varit E d i
n-burghkonferensen 1910, samt i
bildandet av Internationella
missionsrådet (1920), vilket bl. a. hade en
uppmärksammad konferens i Jerusalem 1928.
Den evangeliska m. har kommit att
omspänna de flesta av jordens länder. Liksom
den katolska har den dragit fördel av den
ökade världssamfärdseln och kolonisationen. I
Japan ryckte den in kort efter landets
öppnande på 1850-talet. Antalet kristna har där icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
