Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mistral, Frédéric (Frederi) - Mistress - Mistsignalapparater - Mistsirén - Misär - Mitáni - Mitau, Jelgava - Mitchell, Samuel Alfred - Mithra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
Mistress—Mithra
146
Torget och kyrkan i Mitan.
Riddarhuset i Mitau.
Nobelpris, som han erhöll 1904 (jämte
spanjoren J. Echegaray). Monogr. av N. Welter
(1899), C. A. Downer (1901), H. Schoen (1910),
J. Vincent (1918), P. Lasserre (s. å.), E. Ripert
(1920) och A. Thibaudet (1930); se även H.
Kjellman, »Ur Syd-Frankrikes kulturvärld»
(1927), och K. A. Paludan, »Fra M:s rige» (i
Nord. Tidskr. 1924). Kj. S-g.
Mistress [mi’stris, som titel: mi’siz], eng.,
fru; titel (vanl. förk. Mrs) för gifta kvinnor,
som ej kallas lady, lärarinna, härskarinna.
Mistsignalapparater användas för att vid
tjocka (dimma, mist) avge signaler från
fartyg, fyrar och fyrskepp.
Mistsirén, se Signalväsen.
Misår, elände, nöd, uselhet. Jfr M i s è r e.
Mitåni, forntida folk och deras stat, vilken
synes ha ägt bestånd omkr. 1600—1270 f. Kr.
och geografiskt motsvarade n.
Mesopotamien. Detta väldes högsta blomstringstid
synes ha varit omkr. 1400 f. Kr., då det spelade
en betydande roll i Egyptens, Babyloniens
och det mindreasiatiska hetitrikets historia.
Om m. berättas i assyrisk-babyloniska
kilskrifter och framför allt i två diplomatiska
arkiv, som hittats vid grävningar i Tell
el-Amarna i Egypten och Boghazköi i
Kappa-dokien. Märkvärdigt nog bära konungarna,
vilkas släkttavla är täml. klar 1500—1350 f.
Kr., tydligt ariska — närmast väl iranska
— namn, Artatama, Sutarna,
Dusratta o. s. v., och gudar med rent ariska
namn förekomma; detta tyckes bevisa
tillvaron av en arisk härskarklass bland det
f. ö. i etnografiskt avseende dunkla
mitäni-folket. Dess språk, känt från en stor
urkund i Amarnaarkivet, står isolerat. Jfr
H e ti te r. K. F. J.*
Mi’tau, off. J e 1 g a v a, stad i Lettland,
s. s. v. om Riga, vid Lielupe (Kurländska
Aa); 33,048 inv. (1930), mest letter;
huvudstad i prov. Semgallen, fordom i
hertigdö-met Kurland. Järnvägsknut, betydande
industri, handel med jordbruksalster. Bland
byggnader märkas slottet, på en ö i floden
(platsen för den forna ordensborgen), uppfört
1738—72 i tidig rokoko, f. n. under
restaurering, Trinitatiskyrkan (1500-talets slut),
rådhuset (1700-talet) och det kurländska
provinsmuseet (bl. a. arkeol. och hist. samlingar).
— Staden uppväxte kring en 1265 anlagd
ordensborg och var 1596—1795 de kurländska
hertigarnas residens. Under 1600-talets krig
var M. i svenskarnas händer 1621—22, 1625
—29 och 1658—60 samt under det stora
nordiska kriget 1701—05 och 1706—09. Under
världskriget besattes M. av tyskarna 1915
efter flera strider och 1919 av
Bermondt-armén, som vid sitt avtåg satte eld på ett
flertal offentliga byggnader.
Mitchell [mi’tjel], Samuel Alfred,
kanadensisk-nordamerikansk astronom (f. 1874),
sedan 1913 chef för Leander Mc
Cormick-observatoriet vid univ. i Virginia. Tills, m.
H. L. Alden, S. Asklöf, C. Olivier o. a. har M.
uppmätt 1,000 stjärnparallaxer. M. är en
solforskare av hög rang. K. Lmk.
Mithra, hos iranerna dyrkad gudomlighet,
som urspr. väl är identisk med den
indiske Mitra (se d. o.). M., som ej omtalas i
Avestas äldsta partier, synes ha hört till de
äldre gudar, som Zarathustra vid sin
reformation ville utesluta, men i den senare Avesta
omtalas han som solgud och som övervakaren
Den s. k. borghesiska Mithr arelief en (nu i
Louvre-museet i Paris) : »den oövervunne solguden» M.
dödar den heliga tjuren, ur vars blod markens
växtlighet skall uppspira.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
