Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149
Mitropa—Mittenwald
150
desfejder i olika sydamerikanska stater,
återvände 1852 till Argentina, besegrade 1861
Urquiza och var 1867—68 president. Skrev
en rad arbeten på olika områden och
uppsatte den stora tidningen La Naciön. Biogr.
av R. Rivarola (1921). Jfr Argentina, sp. 37.
Mitropa [mitrå’pa], förk. för
Jfitteleuropä-ische Schlafwagen- und Speisewagen Aktien
Gesellschaft i Berlin, tyskt bolag, som i
Centraleuropa driver vidsträckt rörelse med
uthyrning av sov- och restaurangvagnar m. m.
Mi’tscherlich, Alexander, tysk kemist
(1836—1918), son till E. M. Han var jämte
svensken C. D. Ekman (se d. o.) en av
grund-läggarna av sulfitcellulosaindustrien (jfr
Pappersmassetillverkning).
Mi’tscherlich, E i 1 h a r d, tysk kemist (1794
—1863), från 1822 prof, vid Berlins univ. M:s
epokgörande upptäckt av isomorfien, som
gjordes redan 1819 (se I s o m o r f i), har ställt
hans senare arbeten,
som voro både
mångsidiga och värdefulla,
i skuggan. Han
upptäckte dimorfien (se
Polymorfi) och
utförde f. ö. viktiga
undersökningar i
oorganisk, organisk och
analytisk kemi. M.
utgav en värdefull
»Lehrbuch der
Che-mie» (1829—30; 4:e
uppl. 1844—47); hans
samlade skrifter ut-
kommo 1863. Led. av sv. Vet.-akad. 1823.
Biogr. av G. Bugge i »Das Buch der grossen
Chemiker» (1929). G. S-ck.
Mittag-Leffler, Magnus Gustaf,
matematiker (1846—1927), bror till författarinnan
Anne Charlotte Edgren och dotterson till
ur-kundsutgivaren kyrkoherde Lorenz
Gustaf Mittag (1785
—1857). Blev fil. dr i
Uppsala 1872 och s. å.
docent, varefter han
vistades som
stipendiat på resor i
utlandet 1873—76.
Utnämndes till prof, i
matematik först vid
univ. i Helsingfors
1877 och senare, 1881,
vid den nyinrättade
Stockholms högskola,
på vilken befattning
han kvarstod till 1911.
— Som elev och beundrare av Weierstrass
kom M. att helt ägna sin vetenskapliga
gärning åt funktionsteorien. Här anslöt han sig
till den av Weierstrass utstakade riktningen
och samlade frukterna av ett årtiondes träget
forskningsarbete i en brett anlagd avh. i bd
IV av Acta Mathematica 1884.
Huvudresultatet i detta arbete utgör det
Mittag-Leff-lerska teoremet, vilket innebär en väsentlig
generalisering av vissa satser av Weierstrass
rörande den analytiska framställningen av
entydiga funktioner, som äro definierade
genom sina egenskaper i vissa noll- och
oänd-lighetspunkter. I samma tidskrift publicerade
M. 1899—1904 fem avh., vari han framlade en
del betydelsefulla resultat rörande
framställning av en entydig gren av en analytisk
funktion, som gäller för hela det område, där
denna är definierad. I övrigt har M. lämnat
intressanta bidrag till funktionsteorien, vilka
publicerats såväl i den svenska Vet.-akad:s
som den finska vet.-soc:s handlingar liksom
även i den franska Comptes Rendus. Större
betydelse än den egna produktionen torde
emellertid M:s indirekta insats för
vetenskapen äga. 1882 stiftade han tills, m. en krets
svenska matematiker tidskr. Acta
Mathematica. På sin 70-årsdag 1916 donerade han tills,
m. sin hustru till Vet.-akad. sin villa i
Djursholm med däri inrymda storartade
bibliotek jämte en grundfond på 1 mill. kr. till
ändamål att genom stipendier och pris
befordra den rena matematikens studium.
Denna Makarna Mittag-Lefflers matematiska
stiftelse konstituerades 1919; direktör och
föreståndare för densamma är f. n. (1931) prof.
Carleman. — Som föreläsare och lärare
samlade M. en hängiven och intresserad skara
lärjungar omkring sig, och genom sin
representativa personlighet bidrog han väsentligt
till att den matematisk-vetenskapliga
världens uppmärksamhet i relativt stor
utsträckning riktades mot Sverige och dess
matematiska skola. Led. av Vet.-akad. (1883). T. B.
MVtteis [-als], L u d w i g, österrikisk
rätts-lärd (1859—1921), jur. prof, i Prag 1887, Wien
1895, Leipzig 1899. M:s arbete »Reichsrecht
und Volksrecht in den östlichen Provinzen des
römischen Kaiserreichs» (1891) är en
mästerlig, metodiskt epokgörande framställning av
östromersk (hellenistisk) rätt. Han utgav
även »Römisches Privatrecht bis auf die Zeit
Diocletians», bd I (1908). Litt.: L. Wenger,
»L. M. und sein Werk» (1923). M. F-r.*
Mi’ttel, ty., »mellerst», tryckstil, som i
kägeln håller 14 typografiska punkter och står
mellan cicero och tertia. Ex.: Mittel.
MFttelfranken, reg.-omr. i n. Bayern; 7,601
kvkm, 998,386 inv. (1925). Största stad:
Nürnberg.
Mi’ttelgebirge, ett 835 m högt bergmassiv
av basalt på båda sidor om Elbe i n. Böhmen.
Kända mineralkällor (Teplitz, Bilin).
Mittellandkanalen, tyskt kombinerat
kanalsystem för att förbinda floderna Rhen, Weser,
Elbe och Oder. Från Rhen strax n. om
Duis-burg går kanalen åt n. n. ö. till Bevergern,
n. om Münster, därifrån åt ö. över Weser vid
Minden till Hannover, varifrån den med
bikanaler till Hildesheim och Braunschweig
fortsätter till Magdeburg vid Elbe, där den
har förbindelse med Berlins kanalsystem.
Mittens rike, kin. Chung-kuo, ett av de
många inhemska namnen på Kina. Chung-kuo
betydde urspr. »de centrala rikena» och avsåg
de äktkinesiska feodalstaterna i nuv.
Nord-kina under Choudynastien, senare det
vanligaste namnet på Kina som helhet. B. Kgn.
Mi’ttenwald [-valt], luftkurort i Bayern, på
gränsen mot Tyrolen, 913 m ö. h., vid foten
av Karwendelgebirge; 2,725 inv. (1925). M.,
som är gränsstation på den elektr.
Mitten-waldbanan (Reutte—Garmisch-Partenkirchen—
Innsbruck), besökes årl. av omkr. 25,000—
30,000 kurgäster. Betydande centrum för
tillverkning av stråkinstrument.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
