Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
Mitterwurzer—Mjältbrand
152
MBtterwurzer [-vortsar], Friedrich (eg.
Anton), tysk skådespelare (1844—97). Var
anställd vid teatrar i Graz, Leipzig och Wien,
från 1894 vid Burgteatern. M. var den
mångsidigaste och originellaste bland det senare
1800-talets stora tyska skådespelare. Han
spelade bl. a. Richard III, Jago i »Othello».
Alba i »Egmont», Wallenstein och Bolz i
Freytags »Die Journalisten». Litt.: M.
Härden, »Köpfe» (1910). G. K-g.
Mittkvadrat, se Kyrka, sp. 409.
Mittskepp, Huvudskepp, se Kyrka.
Mittweida [ våi’da], stad i ty. fristaten
Sachsen, 55 km s. ö. om Leipzig; 19,325 inv.
(1925). Bomullsspinnerier, väverier m. m.
Fackskola för textilindustri.
Mittån, se Ljusnan.
Mi’xtum compo’situm, lat., blandning,
plockgods.
Mixtür (lat. mixtüra, blandning). 1. (Farm.,
med.) Lösning i vatten av medicinskt
verksamma ämnen, t. ex. salter, med någon sirap
el. dyl. Benämningen mixtura har nu i allm.
utbytts mot solutio och liquor. Flera
läkemedelsformer benämnas ännu i dagligt tal
»mixturer». C. G. S.
2. (Mus.) En korstämma i orgeln; tre-,
fyr-el. femkorig, allteftersom tre, fyra el. fem
pipor (oktav, kvint, ters) förekomma för varje
ton. Nyttjas endast i förening med andra
stämmor (mestadels fullt verk). T. N.
Mizzonlt, miner., se Skapolit.
Mjelde, M o n s M o n s e n, norsk pressman
(1862—1924). Var medarbetare i olika
tidningar, 1885—87 red. för Kristianiaposten,
1906—10 för Norges Sjöfartstidende och 1910
—13 för Verdens Gang. Från 1920 var M.
norsk pressattaché i London. J. J-n.
Mjelde, Ole Monsen, norsk politiker (f.
1865), från 1890 hemmansägare i Haus (vid
Bergen). M. har varit led. av stortinget
(vänster) sedan 1908; 1919—20 var han
odels-tingspresident. Han har varit arbetsminister
under Gunnar Knudsen maj—juni 1920, under
Blehr 1921—23 och under Mowinckel 1924—
26 och från 1928. J. J-n.
Mjoll (isl. mjgll, torr, nyfallen snö), nord,
myt., av Fornjots (se d. o.) ätt, syster till
Torre (se G o e) och dotter till Snö.
Mjollner, nord, myt., Tors hammare, smidd
av dvärgar, hans vapen i strid med jättarna,
träffade alltid sitt mål och återvände alltid i
ägarens hand. M. hade också helgande kraft.
Tor viger med den skinnen av sina slaktade
bockar, och de stå
levande upp igen. Likaså
viger han Balders bål
med M. Jätten Trym,
som stulit M., låter
lägga den i brudens
sköte, för att de
skulle bli vigda vid
varandra (se Trym sk
vida). För att bevara
sig mot olyckor bar
man i forntiden
ham-marliknande skyddsting; många sådana
äro funna i jorden (se
bild här och bild 18
till art. Järnåldern).
Hammartecknet över
en fylld bägare ansågs skydda mot
förgiftning. Detta tecken liknar mycket det kristna
korstecknet. M. har av gammalt ansetts
betyda krossare (jfr sv. mjöl). (E. W-én.)
Mjukbaggar, M ely’ridae, en familj
skalbaggar, som ha mjuk kutikula och mjuka
täckvingar. Dit höra flugbaggarna (se
d. o.) och lysmasken. I. T-dh.
Mjukfeniga fiskar, zool., se Anacanthini.
Mjäla, geol., se M o.
Mjäldrunga, M j ä 11 d r u n g a, socken i
Älvsborgs län, Gäsene härad, vid gränsen mot
Skaraborgs län; 18,30 kvkm, 319 inv. (1931).
Upptages till stor del av svältmarker, numera
delvis skogplanterade. 456 har åker, 750 har
skogsmark. Ingår i Eriksbergs, M. och
Brodd-arps pastorat av Skara stift, As kontrakt.
Mjäll, se Fjällning.
Mjällby, förr även Mel(l)by, socken i
Blekinge, Listers härad, ö. om Sölvesborg; 77,52
kvkm, 5,681 inv. (1931). Omfattar s. och större
delen av den bördiga Listerhalvön (se d. o.)
samt Hanö (se d. o.). 3,932 har åker, 1,712 har
skogsmark. Fisklägen: Hörvik (se d. o.),
No-gersund, Hällevik (se d. o.), Torsö, Hanö och
Djupekås (rederirörelse); stärkelsefabriker.
Pastorat i Lunds stift, Listers och Bräkne
kontrakt.
Mjältbrand (A’nthrax), hastigt förlöpande
infektionssjukdom, som kan angripa alla
varmblodiga djur; förekommer oftast hos
nötkreatur och får, mera sällan hos hästar, svin o. a.
husdjur. Vanl. uppträder m. med enstaka fall
men angriper stundom även en mängd djur
samtidigt inom visst område, där jorden
infekterats med smittämnet
(mjältbrandsdistrikt), och kan t. o. m., särskilt under
den varma årstiden, bli en farsot (e p i z o t i)
och spridas över stora områden el. hela land.
M. yttrar sig i hög feber (ända till 42°), stor
oro, ytterst besvärad andning med stönande
ljud, blåsvarta slemhinnor, hastig men
ytterst svag puls och ofta blodflytningar från
de naturliga kroppsöppningarna. M. varar
vanl. blott några få timmar till ett dygn, och
utgången är i regel dödlig (70 %—80 %). Har
smittämnet upptagits genom sår, visar sig m.
vanl. genom uppkomsten av begränsade, först
ömmande svulster, som snart bli okänsliga
och brandiga (brandbölder), s. k.
karbun-k u 1 ö s m., en form, som oftast förekommer
hos svin, vanl. varar flera dagar och stundom
även kan övergå i hälsa.
Smittämnet, mjältbrandsbacillen,
är en stavformig bacill, som även kan
vegetera utom djurkroppen och då utväxer till
långa, i varandra inflätade trådar, i vilka vid
gynnsam temp. (20—25—35° C) och tillgång
på syre bildas en mängd sporer, som visa sig
ytterst motståndskraftiga mot yttre
inflytanden och i vatten el. jord kunna bibehålla sin
virulens i månader och t. o. m. år. Själva
bacillerna förstöras däremot jämförelsevis lätt,
t. ex. genom inverkan av solljus, intorkning,
förruttnelse el. genom de vanliga
desinfektionsmedlen, även i ganska utspädd form.
Smittämnet upptages vanl. med fodret el.
infekterat vatten, och efter upptagandet
utbryter m. inom 12—24 tim.
På grund av m:s hastiga förlopp
förekommer sällan någon behandling. Viktigast är
att hindra sjukdomens spridning genom smitt-
Torshammare av förgyllt
silver. Östergötland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
