Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mjölk - Mjölkalånga - Mjölkavsöndring - Mjölkbedömningsförening - Mjölkbråck - Mjölkceller - Mjölkdroppen - Mjölke - Mjölkedalen - Mjölkflytning, Galaktorré - Mjölkglas - Mjölkgångar - Mjölkhandel - Mjölkhare - Mjölkhushållning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mjölkalånga—Mjölkhushållning
165
betblast. Mjölkmängden ökas under svag
sänkning av fetthalten vid utfodring med
sojafoder, sesamkakor, majs, rotfrukter och
soc-kersnitsel. Fetthalten och hela fettmängden
sänkas starkt av vallmo- och lindådrekakor,
risfodermjöl, levermjöl och frusna fodermedel.
M:s smak och lukt förbättras av gott hö och
hårdvallsbete.
Växlingen i m:s sammansättning och
svårigheten att utan särskild undersökning
avgöra denna inbjuda till oredlig påverkan av
till försäljning avsedd m. Sådan kan ske
genom undantagande av den feta
middagsmjöl-ken el. den sist utmjölkade delen
(fraktio-nerad mjölkning), genom skumning och
utspädning med vatten el. skummjölk samt
tillsättning av ämnen sådana som socker,
stärkelse, äggvita m. m., som återgiva skummad
el. utspädd m. dess simmighet.
I städernas hälsovårdsstadgor pläga ingå
vissa fordringar med avseende på salubjuden
m:s beskaffenhet. Enl. dessa skall oskummad
m. till sin sammansättning vara sådan den
erhållits vid fullständig urmjölkning samt frisk
och fri från föroreningar. Tillika fordras
stundom viss lägsta fetthait, vanl. 3 %. En
del städer har anordnat kontroll i ladugårdar,
som leverera m., över mjölkkornas
hälsotillstånd, renligheten i ladugården och vid m:s
behandling som villkor för m:s försäljning
som »kontrollmjölk». M., som får säljas som
»barnmjölk», skall ha minst 4 % fetrhalt, och
i mjölkkornas utfodring få då ej ingå
fodermedel, som anses ha ogynnsam inverkan på
m:s lämplighet för spädbarn. Se Mejeri
och Mjölkprovning. Om
kondenserad mjölk och torrmjölk se
Mjölkpreparat. H. J. Dft.
Mjölkalånga, by i Finja socken,
Kristianstads län. Se Mattias
Kettilmunds-s o n, sp. 1035.
Mjölkavsöndring. Med inträdd befruktning
förbereda sig mjölkkörtlarna till den
mjölk-avsöndrande verksamhet, laktation, som
inträder i och med fostrets avgång. Det
huvudsakliga är därvid en tillväxt av själva
körtel-substansen, vilket sedan i sin ordning kräver
en ökad blodförsörjning, som bl. a. tar sig
uttryck i vidgade kärl och en allmän
ansvällning av brösten. Redan under de första
havandeskapsmånaderna kan hos människan
en tunn vätska pressas ur brösten. Den mjölk,
som avsöndras de första dagarna efter
förlossningen (s. k. råmjölk, colostrum), är
tunnare och innehåller mindre kasein och mer
albumin än vanlig mjölk samt stelnar vid
uppkokning. Efter ett par dygn antar
emellertid avsöndringen de för mjölk
karakteristiska egenskaperna. Normalt fortgående m.
är sedan betingad dels av digivningens (se
d. o.) fortgång och dels av moderns
hälsotillstånd. För henne gälla vanliga hygieniska
regler med måttlighet i arbete och näring.
Vätsketillförseln bör ökas något för att
ersätta förlusten genom m. Under laktationen
uppkommande menstruationer medföra en
övergående minskning av m., en ny
graviditet bringar den att upphöra fortare, än annars
skulle varit fallet. Kvinnans organism
tillåter vanl. icke ett samtidigt uppfödande av
ett foster i livmodern och ett barn vid
bröstet. E. L-g.
166
Mjölkbedömningsförening, sammanslutning
av mejerier för regelbunden provning och
bedömning av den till mejeriet levererade
mjölken. M. började 1908 införas i Sverige efter
danskt mönster men äro trots sin stora
betydelse ännu (1931) blott 36. H. J. Dft.
Mjölkbråck, mcd., galaktocele (se d. o.).
Mjölkceller, bot., se Mjölksaft.
Mjölkdroppen. I början av 1900-talet
började efter franskt mönster (»Gouttes de lait»)
anordnandet i Sverige av mottagningsställen,
där mödrar, som själva ej kunde ge sina barn
di, fingo iordninggjorda mjölkblandningar och
kostnadsfri läkarundersökning av sina
spädbarn. Det första öppnades 13 dec. 1901 i
Stockholm genom dr M. Blumenthals försorg,
och 1903 bildades en förening,
Mjölkdroppen i Stockholm, vars arbetsprogram
var att stödja mjölkdroppsverksamheten.
Efter någon tid visade det sig dock, att
»mjölkdropparna» indirekt kommo att propagera för
det onaturliga uppfödningssättet med
till-bakasättandet av den naturliga amningen.
Verksamheten omlades därför snart till att
»mjölkdropparna» blevo ett slags
barnavårdscentraler för späda barn, vare sig de fingo
di el. behövde artificiell uppfödning. Någon
egentlig sjukvård ingår ej i M:s program.
F. n. (1931) finnas i Stockholm två
Mjölk-droppsföreningar, den förstnämnda samt
Maria mjölkdroppe, stiftad 1904.
»Mjölkdroppar» finnas även i Göteborg, Örebro och på
många andra orter. 1929 utgjorde vid M. i
Stockholm barnantalet (fördelat på 6
lokal-avd.) 1.947 st. med 291.958 underhållsdagar,
och föreningens kapital uppgick till omkr.
550,000 kr., vartill komma medel, tillhörande
de olika lokalföreningarna. (C. S-dt.)
Mjölke. 1. (Bot.) Se Duntravsläktet.
— 2. (Zool.) Se Fiskar, sp. 482.
Mjölkedalen, se M e 1 k e d a 1 e n.
Mjölkflytning, Galaktorré, abnormt
ymnigt flöde från mjölkköi tlarna. M. kan
förekomma 1) under första dagarna efter
förlossningen, 2) under större delen av
digiv-ningstiden (polygalactio) och 3) såsom
verklig galaktorré, som är ett rent
sjukligt tillstånd och fortsätter även sedan
av-vänjning skett. Den först nämnda formen
upphör alltid av sig själv vid ordnad
digiv-ning, den andra vanl. när tillförsel och
avgång av vätska och näring regleras. Den
tredje formen medför betydlig
kraftnedsätt-ning och kräver läkarvård. E. L-g.
Mjölkglas, se Glas, sp. 733.
Mjölkgångar, grövre föreningar av
mjölkkanalerna i juvret, se Mjöl k körtel 2.
Mjölkhandel, se Mjölkhushållning.
Mjölkhare, i svensk folktro en trollpackas
tjänsteande. Den troddes dia grannarnas kor
och utspy mjölken i häxans fat. Enl. keltisk
tro var m. häxan själv i hargestalt.
Mjölkhushållning. Mjölkens ekonomiska
tillgodogörande genom behandling för direkt
förbrukning och beredning av smör, ost m. fl.
produkter har sedan mitten av 1800-talet
alltmer övergått till en särskild industri,
mejerihantering (se Mejeri), som även till stor
del besörjer distributionen av den mjölk, som
avsättes till direkt människoföda. M:s stora
nationalekonomiska betydelse för Sverige
framgår av mjölkproduktionens stora mängd..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
