Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
167
Mjölkhål—Mjölkkörtel
168
över 4 mill. ton, och värde, omkr. 500 mill.
kr. Av denna mjölkmängd går omkr. hälften
till landets mejerier, vilka 1928 tillverkade
omkr. 41,000 ton smör och omkr. 25,000 ton
ost, och s. å. uppgick överskottsutförseln till
17,500 ton smör med ett värde av nära 55
mill. kr., under det att ett importöverskott av
omkr. 600 ton ost förefanns. M. utgör det
svenska jordbrukets största inkomstkälla, av
desto större betydelse, som den flyter täml.
jämnt under hela året, enär mjölklikviderna
i regel ske månadsvis. Framgången beror
delvis på boskapsavelns utveckling till större
avkastning men därutöver väsentligen på en
fortgående förbättring av m:s teknik.
Huvudskedena häri ha varit: införandet av
avkylning av mjölk och grädde (ismetoden) på
1860-talet, varigenom mjölkens förvaring och
gräddsättning utan surning underlättades;
separatorns uppfinning 1878, varigenom
vun-nos arbets- och tidsbesparing samt ett
fullständigare avskiljande av grädden och
därmed höjning av utbytet av produkterna och
dessas kvalitet. Samtidigt tillämpades
alltmer vetenskapliga grunder i mjölkens
behandling och produkternas framställning:
noggrant iakttagande av lämplig temp. vid
skum-ning, smör- och ostberedning samt kontroll
över bakterielivet i mjölken och i
mjölkprodukter, särskilt genom användning av
pastö-risering och bakteriekulturer (se Ost, P a
s-teurisering och Smör). I ekonomiskt
avseende ha förbättrade kommunikationer och
kooperation kraftigt bidragit till
mejerihanteringens koncentrering, som underlättat
till-lämpning av förbättrad teknik.
Gången av mjölkens behandling och
produkternas beredning är i huvudsak följ.
Omedelbart efter mjölkningen silas mjölken, helst
genom bomullsfiltrum, och luftas därvid.
Avkylning av mjölken för att motverka av
bakterier förorsakade förändringar åstadkommes
dels genom mjölkens förvaring i isbad el.
passage över mjölkkylare (se d. o.),
konsumtions-mjölk till 5° C el. lägre (djupkylning), dels
genom pastörisering. Gräddens avskiljande
sker i regel genom separering. Om därefter
följ, beredning av smör, ost och
mjölkpreparat se dessa ord. Beredning av
margarin och margarinost är en särskild industri,
underkastad offentlig kontroll (se
Marga-r i n). Skum- öch kärnmjölk nyttjas dels till
människoföda, dels liksom den vassla, som ej
inkokas till mjölksocker el. mesost, till foder
åt husdjur, kalvar, svin och höns. H. J. Dft.
Mjölkhål, veter., se Mjölkåder.
Mjölkjuver, se Mjöl k körtel 2.
Mjölkkanaler, de finare gångar, genom
vilka mjölken ledes från juvrets körtelblåsor
(alveoler) till de grövre mjölkgångarna. Se
Mjölkkörtel 2.
Mjölkkondensering, se Mjölkpreparat.
Mjölkkontroll, se Kontrollförening
och Mjölkprovning.
Mjölkkur. Såsom ett fullvärdigt och
lättsmält näringsämne ingår mjölken i flera
dieter och kurer, först och främst vid
spädbarns-uppfödningen (jfr Barnavård, sp. 899),
vidare för njur-, hjärt-, kärl- och
ledsjukdomar (ofta som en motvikt mot för stark
köttdiet) i form av s. k. lactovegetabilisk (av lat.
lac, mjölk) diet. Mest utpräglad är den
s. k. Karellkuren (efter tsar Nikolaus
I:s livmedikus J. F. Karell, d. 1886),
bestående av 4—5 glas mjölk om dagen och några
ägg (sedermera modifierad med skorpor m. m.);
den begagnas ofta som diuretisk
(urindrivande) kur, ehuru den i många fall ersatts
av en ännu äggvite-, salt- el. vätskefattigare
kur (se även S u r m j ö 1 k). Mjölk är på grund
av -sin sockerhalt å andra sidan förbjuden vid
vissa tarmsjukdomar (se d. o.). Tillg.
Mjölkkvarts, miner., se Kvarts.
Mjölkkylare, apparat för hastig avkylning
av mjölk. M. utgöres enklast av en cylinder
med dubbla, veckade plåtväggar el. en
ledning av över varandra liggande rör
(rörkylare). Den över apparatens yttre silande
mjölken avkyles genom iskylt vatten, som
ledes genom dess inre. Avkylningen kan även
ske genom ifylld blandning av vatten och is
el. därjämte koksalt. H. J. Dft.
Mjölkkärl, bot., se Mjölksaft.
Mjölkkörtel. 1. (Zool. och anat.) Utom hos
människan förekomma mjölkkörtlar endast hos
däggdjuren. Deras bestämmelse är att avsöndra
mjölken, som skall tjäna de späda ungarna till
näring, tills dessa blivit så försigkomna, att
de själva kunna uppsöka sin föda.
Mjölkkörtlarnas antal och läge variera hos olika
djurslag. Hos apor, flädermöss, elefanter,
sen-gångare och -sirendjur äro de till antalet två
och sitta liksom hos människan på bröstet.
Hos hästar och valdjur sitta de långt bakåt,
nära genitalöppningen. Hos övriga
däggdjurs-ordningar sitta de i allm. på buken, ibland, ss.
hos de smärre rovdjuren, insektätarna och
gnagarna, som kunna ha ända till 10 el. flera
m., både på bröstet och buken. Förklaringen
härtill är den, att hos fostret finnes ett
flertal parvis belägna anlag till m., och dessas
antal och läge hos resp, djurslag bestämmas
av antalet och läget av de mjölkkörtelanlag,
som komma till utveckling. Befintligheten av
tillbakabildade mjölkkörtelanlag antydes av
de rudimentära bröstvårtor, en knappt
ärtstor el. mindre upphöjning på hudytan,
omgiven av en pigmenterad zon, som pläga
finnas hos människor, -såväl män som
kvinnor. — Även antalet spenar varierar hos
olika djurslag och står merendels i
förhållande till det antal ungar, som framfödes i
varje kull. Sålunda ha stoet och geten
endast 2 spenar, kon, hinden och lejoninnan 4,
kattan 8, svinet och kaninen 10, råttan 10
el. 12 o. s. v. Hos människan finnas m. hos
båda könen, men hos männen äro de så gott
som alltid rudimentära och sakna
avsönd-ringsförmåga. Kvinnans mjölkkörtlar,
»brösten», äro körtlar av druvklasartad byggnad,
med kubiskt epitel, och bestå utom av den
egentliga körtelvävnaden av en lucker,
fettrik bindväv. M. få sin karakteristiska storlek
och form inemot pubertetsåldern men befinna
sig i vilande tillstånd, ända tills havandeskap
inträtt. Först under havandeskapet nå de
under stark nybildning av körtelelement sin
fulla utveckling, så att de vid tiden för
förlossningen äro färdiga att träda i verksamhet
som mjölkavsöndringsorgan. Efter slutad
di-givning återgå de mer el. mindre
fullständigt till sitt förra tillstånd, och efter
meno-pausen tillbakabildas de ytterligare, så att
de hos äldre kvinnor, i synnerhet sådana,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
