Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mjölkning - Mjölkningsmaskiner - Mjölkpreparat - Mjölkpropagandan - Mjölkprovare, Mjölkprovning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
Mjölkningsmaskiner—Mjölkprovare
172
nom oftare återkommande m. höjas mjölkens
mängd och fetthalt, men av praktiska skäl
mjölkas i regel 3 ggr dagl., då kon är
högmjölkande, och sedan 2 ggr om dagen. För att
kontrollera kornas m. och ha ledning för
deras utfodring plägar på regelbundna tider,
var fjortonde dag, anställas p r o v m j ö 1
k-n i n g, d. v. s. vägning el. mätning av varje
kos mjölk och helst även bestämning av
fett-halten. E. T. N.; H. J. Dft.
Mjölkningsmaskiner. Första försöket att
konstruera m. gjordes av skottarna N
i-c h o 1 s o n och G r a y på 1880 talet. En
tillfredsställande lösning av problemet synes ha
uppnåtts efter erfarenheterna av ett stort
antal alltmer förbättrade konstruktioner. Två
olika system ha tillämpats: dels att utsuga
mjölken ur spenarna genom att med luftpump
åstadkomma luftförtunning i spenarna
omgivande spenkoppar, dels att pressa ut mjölken
ur spenarna. Av tryckmaskinerna
framkom-mo flera svenska typer under 1890-talet. Äldst
var G. De Lavals laktator, vid
vilken parställda rullar under nedåtgående
rörelse mellan sig pressade spenen; den
övergavs snart såsom för hårdhänt och dyrbar. I
allmänhet visade sig tryckmaskinerna
olämpliga i flera avseenden, särskilt genom
svårigheten att avpassa tryckorganen efter
spenarnas olika storlek och form. Sugmaskinerna
voro först behäftade med det felet, alt
sugningen framkallade en skadlig blodöverfyllnad
i spenarna, men detta undanröjdes genom den
först av skottarna Lawrence och Kennedy
i början av 1890 talet konstruerade
pulsome-tern, som åstadkommer en tät omväxling
mellan luftförtunning och normalt lufttryck kring
spenarna, en efterhärmning av kalvens diande.
De nu i Sverige använda m. ha i huvudsak
följ, konstruktion. Genom en av motor driven
luftpump alstras luftförtunning, som genom
en rörledning fortledes till en lufttätt sluten
mjölkspann och från denna till
spenkoppar, bestående av en yttre metallhylsa och
en ini denna fäst, spenen omgivande
gummihylsa, spengummit, som genom
luftför-tunningen fastsuges vid spenen och upptager
den utsugna mjölken. Pulsatorn, som
åstadkommer pulserande vakuum, d. v. s.
omväxlande luftförtunning och normallufttryck,
är antingen, ss. hos a.-b. Separators Alfa
Laval, en gemensam för alla de till ledningen
anslutna maskinerna, anbragt på luftpumpen
(p u 1 s o p u m p a r), el. en fäst på varje
mjölkspanns lock, driven av Inftförtunningen i
spannen. Den konstanta luftförtunningen
fortledes till det spenen omfat’ande spengummit
men den intermitl enta luftförtunningen till
mellanrummet mellan spengummit och
spen-koppens metallhylsa, varigenom åstadkommes
ett växlande tryck av spengummit på spenen,
som därigenom får en massage, liknande den,
som kalven vid diandet utövar. Genom
sikt-glas i spenkopparnas botten el. i de slangar,
som från dem föra mjölken till spannen, kan
mjölkens strömning kontrolleras. Olika m.
äro försedda med olika regleringsanordningar
för luftströmningens jämna gång.
Med dessa förbättrade m. kan mjölkningen
utföras utan märkbart obehag för korna och
till fullt tillfredsställande renmjölkning. M.
medför en betydlig arbetsbesparing och
skyd
dar tillika mjölken för den vid
handmjölk-ning oundvikliga föroreningen och
infektionen med mikroorganismer, under
förutsättning att noggrann sköljning sker efter varje
mjölkning för att avlägsna de bakteriehärdar,
som eljest uppkomma i ledningarna. H. J. Dft.
Mjölkpreparat. Ett sätt att göra mjölkens
närande beståndsdelar hållbara och bekväma
att forsla och förvara är att av den
bereda åtskilliga m., vilka helst böra lätt åter
kunna förvandlas till en mjölkliknande vätska.
Äldst och mest använd är kondenserad
mjölk, vars beredning är en stor industri
i Schweiz, Nordamerika m. fl. länder.
Kon-denseringen sker i huvudsak enl. en av
amerikanen Gail Borden 1856 uppfunnen metod.
Mjölken, företrädesvis oskummad, indunstas i
vakuum med el. utan tillsats av socker,
av-kyles och tappas på bleckdosor, som slutas
hermetiskt, och vid osockrad mjölk
steriliseras genom upphettning till 110°—120° C,
varigenom den blir obegränsat hållbar i de slutna
dosorna och den sockrade även i beröring med
luften. Sammansättningen anges i medeltal
vara i procent:
Osockrad Sockrad
[-oskummad skummad oskummad skummad-]
{+oskum- mad skum- mad oskum- mad skum- mad+}
Vatten ................ 64 69 25 27
Fett .................. 10 0,3 10 0,2
Äggvita ................ 9 12,5 9 12
Mjölksocker ........... 15 15,7 14 19
Rörsocker .............. — -— 40 40
Salter ................. 2 2,5 2 2
Preserverad mjölk, steriliserad
genom upphettning i slutna flaskor,
förekommer ej i Sverige.
M j ö 1 k m j ö 1 el. torrmjölk, beredd
genom fullständig indunstning av mjölk,
tillverkas i åtskilliga länder men har mindre
användning än kondenserad mjölk och
uteslutande till matlagning, beroende huvudsaki.
på att den ej låter upplösa sig till en
mjölkliknande vätska. Torrmjölk beredes
huvudsaki. av skummad mjölk, emedan mjölkfettet i
den torra massan fort härsknar. H. J. Dft.
Mjölkpropagandan, ideell förening, bildad
1923 med uppgift att verka dels för en bättre
behandling av mjölk på produktionsorten, dels
för en ökad konsumtion av mjölk och
mjölkprodukter. Verksamheten bedrives i form av
upplysningsarbete med föredrag,
filmförevisningar, spridning av affischer, broschyrer,
tidningsartiklar, propaganda i skolor etc.
Medlemmarna utgöras huvudsaki. av
lantbrukare. 1930 hade M. över 25,000 medl. T. P.
Mjölkprovare, Mjölkprovning. Den stora
växlingen i mjölkens sammansättning och
den allmänna förekomsten av föroreningar
och förändringar i mjölkens beskaffenhet, som
nedsätta dess värde och lämplighet för olika
ändamål, ha föranlett en, särskilt inom
mejerihanteringen, alltmer utsträckt
mjölkprovning. Blott genom föreningen av bestämningar
av mjölkens spec. v., fetthalt, föroreningar,
friskhet och hållbarhet ges en
tillfredsställande kännedom om mjölkens beskaffenhet.
Om än bestämning av spec. v. kan ge någon
ledning för bedömandet om mjölk är utspädd,
emedan spec. v. sjunker med O.ooos för varje
tillsats av 10 % vatten, så är en därpå
grundad bedömning mycket osäker på grund av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
